Visst har vi inhemsk energi!

av Katarina Koivisto Forum 1990-03, sida 28-29, 22.02.1990

Taggar: Teman: energiproduktion

Visst ha vi

Ett. experimentkraftverk där solenergin prövar sina möjligheter i der nationella kräftnätet har de två statliga kraftbolagen Neste och IVO i samarbete med forskningsinstitutioner startat i Kopparnäs.

INHEMSK ENERGI!

Det finns en potential för inhemsk energiproduktion, vi kunde producera mellan 10 och 20 TWh i Finland om 30-40 år. Det hävdar tekn dr Peter Lund, professor vid Tekniska högskolan i Esbo. Han leder det s k Nemo projektet för alternativa energikällor och tror att solkraft, vindkraft och väte har framtiden för sig då de gäller energiproduktion.

00 .

verhuvudtaget tycker profesOQO: Peter Lund att den energi politiska diskussionen i Finland idag är inne på fel spår. Vi har inte satsat tillräckligt på forskning kring alternativa energikällor. och inte har vi gjort vad vi kunnat för att spara energi. Hade vi gjort det hade ingen diskussion om ett femte kärn 2 kraftverk behövts idag. säger han. För den energipotential vi har i Finland på sikt motsvarar den produktion två kärnkraftverk av den nu planerade storleken skulle stå för.

Nemo för alternativ

Inom ramen för Nemo undersöker både vetenskapsmän och numera också

Text: Katarina Koivist kraftbolag alternativ till våra traditionella energiformer som olja. kol. gas. torv och kärnkraft. Handels- och industriministeriet finansierar merparten av projektet: ifjol stödde ministeriet det med drygt 10 Mmxk av en sammanlagd budget på 14,4 Mimk. Resten av pengarna kommer från stiftelser och sammanslutningar.

3/1990 FÖRUN,

Tänk på morgondagen

Tänk på morgondagen, heter handelsoch industriministeriets nya kampanj som vill få oss att spara energi. All energiproduktion sliter på miljön och använder vi mindre energi blir slitaget på naturen mindre, är tanken bakom kampanjen.

Miljön har blivit sparargument eftersom energin är så billig idag att ingen sparar energi för pengarnas skull. Istället vill HIM väcka vårt samvete och vädjar till miljön.

Kampanjbudgeten är 4,5 Mmk och det räcker inte till att svänga elkonsumtionssiffrorna nedåt tror man på ministeriet. Men kan man ändra på folks attityder är mycket vunnet. KK 0

Under de drygt två år projektet hittills har pågått har mycket jobb lagts ned på att utveckla olika scenarier för framtida energiförsörjning. Nu börjar projektet komma in i sin konkreta fas — det gäller förutom att utvinna energi också att se hur ekonomiska eller oekonomiska de alternativa energikällorna är.

Peter Lund själv forskar i solceller, och just nu håller en utredning kring solenergins kommersiella användning på. En rad småhus producerar sin egen el med hjälp av solcellerna, och är dessutom anslutna till riksnätet så att all den el hushållen inte själva använder kan gå direkt ut i det. Utredning pågår kring hur ekonomiskt och praktiskt ett sådant här förfarande är. Lund tror på det: solbyn som i tiden byggdes i Kervo hade en annan, äldre teknik än den som han nu experimenterar med, och förutsättningarna att lyckas är mycket bättre.

Sol på stugan

Men redan nu är solenergi i kommersiell användning i Finland. på sommarstugor och i skärgården. Det är här som solenergin enligt Lund också lämpar sig bäst, sommarstugor behöver ju energi under de solintensiva månaderna och energibehovet är inte särskilt stort.

Överhuvudtaget är forskningen kring solenergins möjligheter livlig i Finland. Både Neste och Imatran VoimallVO har egna projekt på gång. Bl a har IVO i samarbete med Neste Battery, Tekniska högskolan, Turun yvliopisto och Statens tekniska forskningscentral ett solkraftverk i Kopparnäs, Ingå, som skall kunna producera el för riksnätet. Hur ekonomisk och tekniskt fungerande anläggningen är skall utvärderas under de två närmaste åren.

Ett av de stora problemen med solenergi är lagringen i Finland. det finns

FÖRUN, 2/199 mest sol när vi behöver minst energi. Tekniska högskolan och VTT experimenterar för tillfället kring möjligheterna att lagra solenergi med hjälp av väte (se Forum 17/89). Under solintensiva månader kan solen omvandla vatten till väte, väte i sin tur har en stor energiintensitet, t ex tre gånger så stor som bensinen och när vätet brinner omvandlas det till vatten igen.

Energiutvinningen med hjälp av väte är ännu på experimentstadiet, men Peter Lund berättar att den tekniska utvecklingen i världen går snabbt framåt just nu.

Vind i väst?

Vindkraften är en annan kraftkälla där forskningen nu börjar komma igång ordentligt. På västkusten är en vindpark under planering, en park med väderkvarnar någonstans på kustremsan mellan Björneborg och Korsnäs. Den exakta placeringen är ännu oklar. men såväl lokala myndigheter som industrin vid västkusten har visat intresse för projektet berättar Peter Lund.

Ett annat vindrikt område i Finland är de lappländska vidderna. Det finn planer på vindkraftverk också där, men innan det kan byggas återstår en del problem att lösa. I Lappland måste alla material tåla mycket härd kyla så det gäller att hitta de rätta byggnadsmaterialen först.

I Finland finns det dessutom möjlighet att spara energi. Sparandet har helt glömts bort de senaste åren när energin varit så billig. anser Lund. Men redan genom att byta ut alla finländska glödlampor mot en energisnålare sort kunde vi spara 1.5 TWh el per år. Och rent tekniskt så finns energisnålare lampor.

Så visst finns alternativ till de traditionella energiformerna. det gäller bara att se energiförsörjningen på långsikt. säger Peter Lund. De företagsledare och politiker som talar om att kärnkraften är ett måste för vår framtida energiförsörjning, de saknar helt visioner. L — Finsk industri har ime insem vilken enorm marknad solcellerna utgör. här i Finland för sommarstugebruk, men i uländerna för energiproduktion i större skula, säger tekn dr Peter Lund.

29