VKK konsulterarunder konkurrens
av Urpo Kaila Forum 1988-09, sida 28, 19.05.1988
Taggar: Teman: konsultering
Den offentliga sektorn (IN:
VKK konsulterar under konkurrens
Text: Urpo Kaila
Statens utvecklingscentral VKK (Valtionhallinnon kehittämiskeskus) säljer konsulttjänster och utbildning till statliga ämbetsverk och organisationer. Ambetsverken kan själva besluta om de vill anlita VKK eller privat konsultföretag.
tatens utvecklingscentral VKK har Sera ett drygt år. Organisationen bidrar till att omstrukturera statsförvaltningen så att medborgarna kan få bättre service men mindre byråkrati. Ämbetsverken kan vända sig till VKK för att effektivera sin organisation eller för att lära sig den nya servicekulturen. I motsats till traditionella statliga organisationer är VKK utsatt för konkurrens. Ämbetsverken kan själva välja om de vill anlita VKK eller privata konsultföretag. Konsulterings- och utbildningstjänsterna utförmas på basen av ämbetsverkens krav. Detta sätter sina tydliga spår på VKK:s organisationskultur. Intervjun med överdirektör Pekka Ojala blir ständigt avbruten av samtal. Ojala ursäktar sig med att han är tvungen att vara tillgänglig för sina kunder. — Utvecklingsprojekten siktar helt enkelt på att staten skall kunna bjuda på mera och bättre service. Däremot bör man minska på de resurser som man sätter ner på själva förvaltningen, d v s byråkratin. För att uppnå detta bör man minska på resurs- och regelstyrningen och satsa mera på resultatstyrning, säger Ojala.
Statens särdrag Offentliga organisationer anses ofta vara Ineffektivare än privata företag. Men åtminstone på VKK tror man på sina förmågor.
— Vi kan den offentliga förvaltningen. Vi har även tillgång till sådan insiderinformation som utomstående saknar. Men även vissa privata konsultföretag börjar få branscherfarenhet. Konsultering på den offentliga sektorn är ännu ett relativt nytt fenomen, men marknaden växer hela tiden, säger Ojala.
Konkurrensen sker på lika villkor. VKK kan inte påverka ämbetsverkens budget eller legala ramar. Det finns inga principiell 2 skillnader mellan VKK:s och de privata konsulternas uppdrag.
Däremot har ämbetsverken andra målsättningar än privata vinstmaximerande företag. Pg a medborgarnas krav på rättsskydd och jämlikhet kan ämbetsverken inte fungera som privata företag. Det räcker inte heller med att placera servicepunkterna på de bästa affärsställena eftersom staten förväntas tjäna alla medborgare. Statsmakten kan i vissa fall utöva tvingande makt mot medborgarna.
— Inom den offentliga sektorn är det sällan som man kan mäta resultaten I pengar. Hälsovården strävar t ex inte till att maximera sjukhusens ekonomiska resultat utan målet är att mänskorna skall kunna vara friska. Men jag medger att staten har mycket att lära sig av den höga servicenivån på privat håll, påpekar Ojala.
Konsensus om konsultbehov
Statsförvaltningens förnyelse har fått en ovanligt bred uppslutning. I slutet av mars offentliggjorde finansministeriet, inrikesministeriet, de kommunala organisationrna och alla berörda löntagarorganisationer en servicedeklaration i vilken parterna lovar att gemensamt eftersträva en bättre servicekultur.
Även på politiskt håll är man medveten om behovet av bättre förvaltning. Ca 10 procent av regeringsprogrammet handlar om att utveckla och förnya statsförvaltningen. Trots att regeringen har fattat ett principbeslut om att inte tillsätta andra än lagstadgade ministerutskott har man ändå tillsatt ett ministerutskott för förvaltningsreformen.
Beslutet att grunda VKK skedde enhälligt. Detta beslut fattades redan under den förra regeringens tid — VKK inledde sin verksamhet den 1 mars 1987.
— Trots sina brister klarar sig vår stats — VKK:s utvecklingsprojekt tar sikte på bättre service och mindre byråkrati, säger överdirektör Pekka Ojala.
förvaltning bra i internationella jämförelser. Statens andel av BNP är hos oss 27 procent medan den tex i Sverige och Danmark är 37 procent. Finland och Österrike är de enda OECD-änder som inte genomför reduceringprogram för den offentliga sektorn. Ändå har tillväxten hos oss varit kraftig — 250 000 nya tjänster sedan 1970. Nu gäller det att effektivera förvaltningen så att vi klarar oss även iframtiden, säger Ojala.
Lev som du lär
VKK är ett självständigt ämbetsverk. I styrelsen sitter representanter för olika ministerier och löntagarorganisationer. Budgeten löper på ca 20 miljoner mark och antalet fast anställda är ca 80. Huvudkontorer finns i Munksnäs, västra Helsingfors, i den gamla kadettskolans anrika utrymmen.
Organisationen producerar inte endast konsulttjänster. VKK arrangerar även ett stort antal kurser. Antalet utbildningsdagar uppgick i fjol till drygt 28 000.
VKK ansvarar för Finlands roll i utbytesprogrammet för nordiska tjänstemän. Hit hör bla de sk språkbaden — utbytesprogram för tolkar och translatorer.
VvKK:s överdirektör utnämns för högst fem år i sänder. Pekka Ojala har nu suttit ett drygt år av sin två års mandatperiod. Han är tjänstledig från sin befattning som ämbetsverksfullmäktig på finansministeriet. Titeln står för befattningen som avdelningschef för organisationsavdelningen. Under sina 35 år i statens tjänst har han skött nästan 40 olika uppdrag.
— Ca 20 personer från organisationsavdelningen kom till VKK när den grundades. Jag var egentligen inte särskilt intresserad av att komma till denna post. Men när man under flera års tid har predikat att tjänstemännen bör vara redo för nya uppdrag — då får man även lov att leva som man lär. 9/1988 FORUN,