Volymindex för industriproduktionen
av Kai Saramo Forum 1971-05, sida 21, 17.03.1971
Volyminde för industriproduktionen
Industrin svarar I Finland för omkring en tredjedel av totalproduktionen. Största delen av kon Av Kai Saram junkturvariationerna i bruttonationalprodukten härrör från industrin. Det är viktigt att snabbt få aktuella uppgifter om produktionsutfallet i olika industribranscher. För detta ändamål uträknar och publicerar Statistikcentralen (tidigare Statistiska centralbyrån), månatligen en volymindex för industriproduktionen. Denna index utgör den viktigaste. delen av mera omfattande produktionsindexar såsom Mercators index, vilket för övrigt från och med april kommer att publiceras i Forum.
Volym är ett mängdbegrepp där priskomponenten så vitt möjligt har avlägsnats. Om det gäller en mycket homogen vara, till exempel en bestämd kvalitet cellulosa, kan volymen anges helt enkelt med ett viktmått. När det gäller heterogena varor eller aggregat av flera olika produkter, måste deras inbördes betydelse uttryckas med det värde de representerar. 1 detta fall, som är det i praktiken förekommande, äger begreppet volym betydelse närmast vid jämförelser mellan olika tidsperioder. I vissa oklara fall uppskattas en volymförändring Indirekt genom att från värdeförändringar avskilja förändringen I priskomponenten. Med pris förstås i detta sammanhang inte det faktiskt uppburna priset utan ett pris som rensats från kvalitetsförändringar.
Mäånadsindexar över industriproduktionens volym har beräknats från och med 1950. År 1958 övergick man vid branschgrupperingen tif! den indelning som används I industristatistiken, vilken med små undantag motsvarar den Internationella branschnomenklaturen ISIG.’) Till industrin har räknats förutom fabriksindustrin också den extraktiva industrin samt el-, gasoch vattenverk m.m.
I diagrammet visas produktionsökningen 1059—1970 för de branschgrupper som särredovisas 1 statistiken. Staplarnas tjocklek motsvarar de olika branschgruppernas relativa betydelse | totalindex i Industriproduktlonens volym. Tre små grupper med en sammanlagd vikt av 3,8 procent redovisas inte skilt men ingår i huvudgrupperna. Såsom vikter för de olika branschgrupperna har använts förädlingsvärdet under basåret. De enskilda varorna inom en och samma bransch har däremot sammanvägts med bruttoproduktionsvärdet, eftersom det inte har varit möjligt att uträkna förädlingsvärdet för dem.
Förädlingsvärdet uträknas så att man från produktionens bruttovärde har avdragit värdet av använda råvaror, halvfabrikat, emballage, bränsle, smörjmedel, annat hjälpmaterial, inköpt elenergi samt värdet av reparations- och underhållsarbete utfört av utomstående. Förädlingsvärdet är ett mycket mera relevant mått på olika branschers insats i produktlonsprocessen än bruttovärdet, Insatsernas höga pris kan ju inte anses öka bidraget till slutprodukten. Därför kan en guldsmedsfirma som arbetar med mycket dyra råvaror trots ett stort bruttoproduktionsvärde ha ett lägre förädlingsvärde än t.ex, en finmekanisk verkstad vars bruttoproduktionsvärde är betydligt mindre, Grundmaterialet för månadsindexarna erhålls i huvudsak från ett urval av producenter och/ eller deras branschorganisationer. Vissa uppgifter fås från olika myndigheter. Täckningen är mycket varierande. I branscher där några stora företag står för praktiskt taget hela pro !) International Standard Industrial Classification of All Economic Activities (Rev. 1).
Forum 5/7 duktionen är den inemot 100 procent. I branscher där inget företag svarar för en betydande del av produktionen utgör uppgiftslämnarna endast en mindre del av dem de representerar. Det är viktigare att snabbt få någorlunda tillförlitlig statistik än att eftersträva absolut precision. |
Skevheten i Indexen kan inte undvikas till följd av urvalsmetoden samt mätnings- och sammanvägningssvårigheter vid ett så omfattande och heterogent material. Därför revideras indexarna månads-, kvartals- och årsvis när bättre uppgifter blir tillgängliga. De slutgiltiga indexarna bygger på grundmaterialet för den slutgiltiga industristatistiken och blir färdiga 18—19 månader efter utgången av det år uppgifterna gäller. Åtminstone under senare år har de preliminära Indexarna vanligen underskattat de slutliga siffrorna.
För särskilda ändamål publiceras specialindexar. En uppdelning gäller produkternas användning:
Vikt ?/o Investeringsvaror 9,5 Andra produktionsförnödenheter 61,8 Konsumtionsförnädenheter 28,7 Hela industrin” 100,0
För fabriksindustrin offentliggörs dessutom indexar med en tredelning i de för finländska förhållanden viktigaste aggregaten:
Vikt 9/0 Trä- och pappersindustri 19,7 Metallindustri 23,5 Annan fabriksindustri 44,0 Hela fabriksindustrin 87,2 (Hela industrin) (100,0) Jämförelser av industriproduktionen unde olika månader försvåras av att antalet arbetsdagar växlar. Därför uträknas också månadsindexar över industriproduktlonens volym per arbetsdag.
Närmare uppgifter om beräknandet av volymindex för industriproduktionen finns i Statistiska centralbyråns (från och med mars 1971 Statistikcentralen) månadspublikation Statistiska översikter 1949:1—2, 1950:11—12 och 1958:8.
- Kemisk industri, 2. Metallverk, 3. Ler-, glasoch stenförädlingsindustri, 4. Dryckesvaruindustri, 5. El-, och vattenverk m m, 6. Elektroteknisk industri, 7. Pappersindustri, 8. Metallmanufaktur, 9. Gummiindustri, 10. Maskinindustri, 11. Livsmedelsindustri, 12. Tobaksindustri, 13. Sko-, ‘konfektions- och sömnadsindustri, 14. Gruvindustri, 15. Textilindustri, 16. Transportmedelsindustri, 17. Träindustri, 18. Grafisk industri, 19. Skinn-, läder- och lädervaruindustri.
Procentuell ökning I Industriproduktlonens volym enligt branschgrupper 1959—1970 “) (Staplarnas tjocklek återger de olika branschgruppernas vikt i totalindexen och staplarnas yta produktionsökningens absoluta storlek under perioden)
Produktionsökning, procen 1) År 1970 uppskattad på basen av data för 1 månader.
2 i