Wadén – en mångsidig entreprenör
av Patrik Harald Forum 2021-08, sida 30-31, 21.10.2021
Wadeén en mångsidi entreprenör
Kombinationen byråkrat och skicklig affärsman är en av hemligheterna bakom Daniel Johannes Wadéns framgång. Så säger professor Martti Hälklö om entreprenören som kallats den finländska telefonins fader.
PATRIK HARALD TEXT x Daniel Johannes Wadén borde förmodligen vara mer känd än han är, med tanke på hur många finländare som dagligen kommer i kontakt med hans skapelser. Wadén är upphovsmannen till bland annat de verksamheter som i dag är teleoperatören Elisa och energibolaget Helen.
Om denna mångbegåvade finlandssvenska entreprenör har professor Martti Häikiö skriviten bok, som kort och gott heter Wadén. Boken är tvåspråkig.
Daniel Johannes Wadén (1850-1930) var prästson, född i Degerby socken och student från Åbo gymnasium.
Vägen till entreprenörbanan gick via Telegrafverket — på den tiden ett ryskt statligt monopol— där han fick en praktikantplats 1870. Telegrafen var den tidens främsta kommunikationsmedel, men snart skulle nya uppfinningar ta över. Decenniet andades utvecklingsoptimism och de tekniska landvinningarna avlöste varandra. I USA hade Alexander Graham Bell tagit patent på sin telefon 1876, och i slutet av därpå följande år hade de första telefonerna kommit till Helsingfors, samma år som också elektriciteten gjorde entré i landet.
”Wadén förstod genast vilken enorm betydelse uppfinningarna skulle få och han var snabb att utnyttja situationen”, säger Martti Häikiö.
Vid sidan av jobbet på Telegrafverket grundade han Dan. Joh. Wadéns elektriska affär, och bara några veckor efter att de första telefonerna presenterats i Helsingfors publicerade han tidningsannonser där han själv bjöd ut
AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 8202 apparater till försäljning.
I ett skede hade Wadén egen telefontillverkning i sin fabrik på Broholmen i Helsingfors, där också hans fru deltog. Totalt kom han att tillverka cirka 2 500 apparater, vilka i dag är värdefulla samlarobjekt. Men han importerade och sålde också andra tillverkares telefoner. Dessutom sålde han telefonnät och elektriska tillbehör såsom belysningsanläggningar, åskledare och ringklockor.
På 1890-talet gav han upp telefontillverkningen eftersom han var en alltför liten spelareirelation till svenska LM Ericsson och amerikanska Bell.
Elisas rötter. 1882 lyckades Wadén utfärda en koncession av kejsaren för en telefoninrättning i Helsingfors. Denna koncession är ursprunget till dagens Elisa. Enligt Häikiö bidrog Wadéns tjänstemannabakgrund till att han visste hur man handskas med myndigheterna.
”Han behärskade det politiska spelet och var samtidigt en skicklig affärsman. 1884 grundade Wadén också Helsingfors första elektricitetsverk på Norra Esplanaden, en verksamhet som genom en lång rad omstruktureringar utvecklats till dagens Helen, det vill säga energibolaget som ägs av Helsingfors stad.
Så småningom lämnade Wadén rollen som elproducent. En orsak var att han valde fel sidai dåtidens kamp mellan lik- och växelström som standard. Wadén förespråkade likström som han ansåg vara tryggare.
Men han insåg också att elproduktion inte
NIOVMLIISOW YYSINNZ var en lika lukrativ affärsverksamhet som installationer. Många elektrifieringsprojekt i staden bär Wadéns signatur, Ständerhuset 1890 är ett av de mest kända. Men också kyrkor, skolor och andra offentliga byggnader försåg han med elektricitet. Samtidigt byggde han telefonnät. Han lämnade sitt jobb på Telegrafstyrelsen 1890 för att helt ägna sig åt el- och telefonnätsentreprenaderna.
Förutom telefoninrättningen och elektricitetsverket grundade Wadén ytterligare ett betydelsefullt företag, fjärrnätet Södra Finlands interurbana telefonbolag.
”En av hans styrkor var att han lyckades skapastabila organisationer. På så sätt var han ingen typisk uppstartsföretagare”, säger Häikiö.
Turbulenta tider. Efter ett par decennier med blomstrande näringsliv blev tiden kring sekelskiftet allt mer turbulent med tilltagande för åt olika håll.
ryskning och strejker. Sedan kom första världskriget, revolutionerna i Ryssland, Finlands självständighet och inbördeskriget. Telegrafstyrelsen hade varit ett ryskt statligt monopol, men Wadén var en stark anhängare av privata telefonföreningar och skrev även en pamflett i ämnet.
Hans fjärrnätsbolag Interurbana förstatligades dock 1934, efter hans död, när företaget smälte samman med Post- och telegrafstyrelsens övriga televerksamhet. Det var den verksamheten som under början av 2000-talet gick under namnet Sonera, och som i dag helt har slukats av Telia Company.
Kombination av roller. 1918 sålde Wadén sin elektriska affär till L.M. Ericssons finländska dotterbolag, vilket gjorde honom till storägare i bolaget och dess styrelseordförande fram till sin död.
I Wadén lät bygga telefoncentralen i Helsingfors i Kieseleffska huset 1882. Från centralen drogs ledninga - 3
En förklaring till Wadéns framgång är enligt författaren kombinationen av de många roller han innehade.
“Under sin karriär var Wadén samtidigt tillverkare och utvecklare av apparater, försäljare och entreprenör, organisatör av de samfund som köpte dessa apparater, och dessutom lobbyist som skötte förhandlingar med myndigheterna i bland annat koncessionsärenden. Även om Wadén hade ett patent var han i första rummet inte uppfinnare utan tillämpare”, skriver författaren i boken.
Enligt Häikiö var Wadén förmögen, men inte på en magnats nivå.
”Han levde rätt anspråkslöst och använde pengarna till nytta för samhället, både genom sina företag, sina hobbyer och sina testamenten.”
Hans stora passion var jakt och jakthundar. När favorithunden dog skrev han en nio sidor
LINY3AIISOW/NNBAN
SANNYLSAD VASSNIN
IH Martti Häikiös bok är tvåspråkig.
lång nekrolog. Wadén gjorde stora donationer till Finska Kennelklubben och testamenterade en betydande fond till Finlands Jägarförbund. Även Svenska kulturfonden har under årens lopp fått stora donationer via hans testamente. I sitt äktenskap hade Wadén två söner och en dotter, men i dag finns inga efterlevande till familjen. Enligt Häikiö tyder mycket på att Wadén hade en annan familj parallellt - han hade av allt att döma fått barn också med en kvinna i Stockholm, som han försörjde och ordnade bostad åt i Helsingfors. Den officiella familjen flyttade från Helsingfors till Turenki, där Wadén ägnade sig åt sitt hund- och jaktintresse. Boken Wadén har getts ut av Minerva kustannus på beställning av Dan. Joh. Wadéns fond, vars huvudmän är Finlands Jägarförbund och Svenska litteratursällskapet i Finland som förvaltare av Svenska kulturfonden.
AFFÄRSMAGASINET FORUM NR IB 2021