We're Making Memories...

av Leif Bergström Forum 1997-10, sida 50-51, 23.10.1997

Taggar: Teman: datorer

Ö OVER HERE

Leif Bergström, New York

We’re Making Memories…

NY MINNESTEKNIK ÄR DATORJÄTTARNAS KONKURRENSVAPEN. INTEL HAR TAGIT FRAM EN METOD ATT LAGRA DUBBELT MER DATA PÅ SINA CHIPS. IBM SATSAR PÅ ”KOPPARCHIPS” SOM ÄR EFFEKTIVARE OCH BILLIGARE ÄN TRADITIONELLT ANVÄNT ALUMINIUM.

essimister har de senaste åre sagt att datorindustrin närma sig de fysiska gränser som snar skulle bromsa chipsrevolutionen, In träder två av branschens giganter - under en och samma vecka denna höst avslöjade både Intel och IBM genombrott som istället kan accelerera utvecklingen och förvandla ditt splitternya digitala monster till en tandlös dinosaurus mycket snabbare än din plånbok kan hantera,

Mer minne, samma pris

Moores lag lanserades 1965 av Gordon Moore, som blev en av grundarna av Intel. Vid en tid när antalet transistorer som rymdes på ett kretskort fördubblades från 60 till 120, såg Moore ett mönster. Han förutsade att tekniken skulle möjliggöra en fördubbling var adertonde månad, allt medan priset kunde hållas konstant. Idag rymmer de mest avancerade minneschipsen 32 miljoner transistorer och priset per transistor har fallit från 70 dollar i mitten av 60-talet till någon miljondels cent idag.

IBM

SEM cross-section tungsten

Copper layer €

Coppe layer 5

Copper layer 4

Copper layer " Loca intarconnect

O

SEM(Scanning Electron Microscope)- tvär snittet visar sex kopparlager ovanpå baslagret av tungsten i IBM:s nya “koppar chip”. Koppar är bl.a. en bättre tedare än aluminium, som traditionellt använts.

Denna utveckling har varit möjlig genom att halvledartillverkarna lärt sig att etsa allt tunnare aluminiumtrådar på den silikonbas som bildar kretskorten. Men tjockleken på dessa trådar har nu nått 0,23 mikron - en 400-del av tjockleken av ett hårstrå. Aluminiums ledningsförmåga minskar om vidden krymps ytterligare, och den använda etsningstekniken sätter andra begränsningar på den fortsatta miniatyriseringen.

Flash Memory Chip

Intel, världens största halvledarföretag, har liksom de flesta konkurrenter hittills använt samma teknik i sina kort. Enkelt uttryck lagrar varje transistor information beroende på om strömmen är på eller av,en bit per transistor.

Men nu har Intel utvecklat ett sätt som med hjälp av sensorer kan mäta huruvida glaset är fyllt till hälften.Inom en nära framtid tror företagets tekniker att precisionen kan ökas så att tre, fyra och kanske fler bitar kan lagras per transistor.

Mindre företag har tidigare rappor Intel tillverkade den första mikroprocessorn - en dator på et enda kretskort - 1971, med ett par tusen transistorer. Dagens processorer innehåller miljoner transistorer och utför flera operationer än en superdator kunde vid slutet av 1980-talet.

Inom 15 år tror sig Intel kunna tillverka en processor med en miljard transistorer, ett superchip som skulle slå ett dussintal av dagens snabbaste superdatorer. &

Foto: IBM

Mikroprocessorns utveckling

Prototypen till IBM:s nja mikroprocessor med kopparchip, som kommer nästa år. IBM-forskarna bar i flera år sökt efter ett material som skulle möjliggöra fortsatt Ökning av kretskortens kapacitet. Den nya tekniken skall spara 20-30 procent av kostnaden för konventionella chips.

terat framgångar med denna teknik multi-nivå flashminne - men Intel är först med att integrera tekniken på ett enda kretskort.

Den första tillämpningen kommer i så kallade flash memory chips, vilka används i allt från mobiltelefoner till digitala kameror och portabla datorer. IF en kamera kommer de att kunna lagra dubbelt så många bilder - eller samma antal bilder med dubbelt så bra kvalitet. En del kommentarer har talat om framtida tillämpning också i mikroprocessorerna - datorernas hjärnor.

Processor Lanserad Pris$ Transistorer MIPSI 4004 1971 200 2300 0,06 8008 1972 300 3500 0,06 8080 1974 300 6000 0,6 8086 1978 360 29000 0,3 8088 1979 360 23000 0,3 i286 1982 360 134 000 0,9 i386 1985 299 275 000 5 1486 1989 950 1,2 milj. 20 Pentium 1993 878 3,1 milj. 100 PentiumPro 1995 974 5,5 milj. — 300 Framtidsprogno 786 1997 .1000 — 8 milj. 500 886 2000-1000 15 milj. 100 " MIPS=miljoner instruktioner per sekund Källa: Intel

FORUM NR 10/97

Koppar kommer

Men tekniker vid IBM, som experimenterat med tekniken, säger att de inte funnit någon kommersiellt gångbar tillämpning i dessa speciella chips.

Nyheten från IBM gällde istället en helt annan teknik. På grund av aluminiumets begränsningar, har forskare i flera år sökt en ersättning som skulle möjliggöra en fortsatt ökning av kretskortens kapacitet. Det naturliga valet var koppar, som har en betydligt bättre förmåga som ledare. Men kopparatomer tenderade att läcka och förorena silikonet. Under en desperat jakt på andra material prövades guld och diverse dyra metaller, men resultaten var inte tillfredsställande. Istället fann forskare ett sätt att skilja kopparn från silikonet med en tunn hinna av ett isoleringsmaterial, och d utvecklade en ny etsningsteknik som tillåter dem att skapa betydligt finare mönster än som är möjligt med aluminium.

IBM säger dessutom att tekniken sparar 20-30 procent av kostnaden för konventionella chips. Denna teknik är också användbar vid tillverkning av alla slags datorchips.

Vad betyder detta för konsumenten? Intel kommer att leverera de första av sina nya minneskort denna höst. Bland dem finns ett 64-bitars flashminneskort, en teknisk omöjlighet tills helt nyligen. IBM:s nya kopparprocessorer kommer nästa år. Tillsammans kan de ge datorn helt nya färdigheter - som att med något som liknar precision ta diktamen, eller ge bättre videokapacitet. Eller att starta omedelbart när den knäpps på. 9

FORUM NR 10/9 s kivbolagen i Finland DO re t od 1997 racår för musiken ‘4- och för piratis på köpet. Kampanjen här varit ytterst framgångsrik och i oktober utkom den åttonde iradén av bonus-skivor. å det internationella fälatnar IFPFQnternationa r omfattande . Den har återigen

La a inspelnin; Bar H cirka 26, ”Det fanns en period när kommunisterna var kommunister och då var det enkelt, de röstade alltid med oss om det gällde att bekämpa klassfienden. Men det förändrades under början av 1980-talet. Vänsterpartiet har gått från revolutionära idéer till att bli ett missnöjesparti och det gör att vänstern är ett livsfarligt parti att bli beroende av” Kjelt-Olof Feldt, ordförande i Riksbanke och fd. socialdemokratisk finansminister intervjuad i Veckans Affärer nr 41/9 ”Finland har redan utvecklats till klassens primus” EU-Kommissionens ordförande Jacques Santer, intervjuad i Europa 2/199 ”Ivan den förskräcklige hade det lättare. Han gjorde si kvitt dem som hade för stor makt” Dagens Nyheter, ledare om Boris Jelistns maktposition, 4.10.199 ”Jag är glad över varje problem som jag inte behöver ta ställning till”

Europaminister Ole Norrback i

Helsingin Sanomats månadsbilaga, oktober 199 ”Det ser ut som om folk lyssnar på den som gjort mycket pengar. Mitt inflytande har hela tiden ökat” George Soros i Suomen Kuvalebti nr 40/9 ”Man har talat mycket om ”jobless growth", men det finns en stark koppling mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Grunden för sysselsättningspolitiken bör vara att stärka den ekonomiska tillväxten genom bättre fungerande arbetsmarknader. Kvaliteten på arbetskraften är en väsentlig faktor för den ekonomiska tillväxten” Arbetsminister Liisa Jaakonsaari i Suomen Kuvalebti nr 41/9 ”En valsegrare måste förfoga över både visioner och siffror. Det gör varken Bildt eller Persson. Därför vinner ingen av dem. Och Sverige linkar vidare mot ännu ett stålbad. En dyster profetia? Kanske det. Men för de som drabbas gör det ingen större skillnad om nästa kris orsakas av låga intäkter eller för höga utgifter”

Krönika av Per T Oblsson i Sydsvenska Dagbladet 12.1 ”Tyvärr… MånadsJournalens websystem har avlivats på grund av tidsbrist. Tack alla ni därute för en rolig och givande tid! www.manadsjournalen.co ”The correct response to the Millennium bug is not disma but humility. Millennium bugs, like other extraordinar occurences, can only be predicted with hindsight” Ledare i The Economist, October 4th-10tb 1997