We share the same values

av Ragnhild Artimo Forum 1986-11, sida 08-09, 19.06.1986

Taggar: Personer: Rockwell A Schnabel Orter: USA Teman: ekonomi

Rockwell A Schnabel, USA:s ambassadör, är efter knappa fyra månader i sitt nya stationeringsland ännu försiktig med omdömen, men säger om finländarna: ”They are doers, not talkers.” Och tillägger att det finns mera som förenar än skiljer finländarna och amerikanerna. Ambassadör Schnabel ger i sin första tidskriftsintervju over here sin syn på bland annat dollarn, det ekonomiska läget och den finsk-amerikanska handeln.

ad kommer att hända med dollarr? Vy: är tusendollarsfrågan idag. Am bassadör Rockwell A Schnabel låter sig inte lockas till förenklingar — Jag har inga magiska svar. I början av maj var den allmänna bedömningen att dollarn skulle stabilisera sig på en nivå plus/minus 10—15 procent från dåvarande värde. En månad senare hade dollarn gått upp 6 procent. Jag gissar — och det är alltså en gissning — att de mest markanta turbulenserna har passerats. Och det är naturligtvis vad de industrialiserade länderna också hoppas.

Han konstaterar, att den försvagade dollarn inte uteslutande haft negativa effekter — Genom att den totala försvagningen under ett och ett halvt år uppgått till cirka 35 procent, har detta gjort USA till ett billigare och mera lockande investeringsland för utländska företag som shoppar nya bolag. Bland annat Finland har sett och utnyttjat denna chans.

New jobs by lowering taxes

Reindustrialisering har länge varit i fokus på den amerikanska näringslivsarenan. En dimension av detta är en genomgripande omstrukturering som innebär utgaliring av gammalmodig tung industri, som inte längre är och inte kan fås konkurrensduglig — och omskolning av de jobblösa till nya offensiva branscher med tillväxtpotential. Men hur går det till att framgångsrikt omskola medelålders fabriksanställda för yrken och näringar som är helt nya för dem — Det är inte så problematiskt som man kunde tra. Folk har en ganska realistisk bild av de ekonomiska lagar som styr också den privatekonomiska tillvaron, och majoriteten människor föredrar en chans till omskolning för nya uppgifter i en växande, offensiv business, framom att arbeta i ett företag på kollisionskurs och i defensläge — eller att bli utan jobb. Att folk i medelåldern inte kan etler vill tänka om är rätt långt en myt.

Säger Rockwell A Schnabel, som själv hoppade av sin bankkarriär vid 49 för att ta emot ett ambassadörsuppdrag.

Var finns då de nya jobben — Inom tjänstesektorn och high techindustrin. Och uttryckligen inom småföretag. 1920 fick var tredje förvärvsarbetande i USA sin utkomst inom fabriksindustrin, 1980 bara var sjätte. Servicesektorn är ida den starkast växande branschen, och år 2000 svarar den för 45 procent av alla jobb.

Skattepolitiken är ett viktigt ekonomiskt arbetsredskap då det gäller att få fart på sysselsättningen. En skattereform 1978 som gick ut på en skattesänkning för realisationsvinster hade snabbt en gynnsam effekt på investeringsklimatet och pumpade in kapital i nya småföretag — tjänste- och high tech- samt entreprenörsbolag. Då den amerikanska industripolitiken samtidigt (av tradition) tagit avstånd från att subventionera solnedgångsföretag, har de marknadsekonomiska krafterna getts chansen att verka.

Kongressen behandlar en ny skattereform som betyder att 80 procent av amerikanerna kommer att ha en skatteprocent på bara 15, och att cirka sex miljoner låginkomsttagare helt befrias från skatt. Idén är att stimulera arbetslusten och att genom arbete skapa välstånd — en gammal, beprövad ekonomisk princip.

Capitalism at its best

Också jätteföretag i kris kan räddas från katastrof, om marknadskrafterna ges spelrum. Ambassadör Schnabel hänvisar till ett världsberömt exempel, Chrysler-koncernen — Ställda inför obevekliga ekonomiska realiteter nådde ledningen och de aniällda en överenskommelse, som gick ut på en allmän lönesänkning, och temporärt längre arbetsdagar för att rädda företaget. I gengäld erbjöds personalen procentuellt delägarskap. Som vi vet fungerade modellen -— det kallar jag kapitalism när den är som bäst.

I fallet Chrysler ställde staten visserligen upp med lån och garantier — som bolaget återbetalade före ”tidtabellen”.

Ambassadör Schnabel har banking-bakgrund — senast som styrelseordförande för LA-investment banker-töretaget Morgan, Olmstead, Kennedy and Gardner Inc. Han har hunnit konstatera vissa olikheter mellan amerikansk och finländsk bankpraxis — De finländska bankernas roll i utvecklandet av landets industri har klart varit mycket betydande, säger han. — Och de finländska bankerna opererar enligt andra linjer än de amerikanska, bland annat har de fullmakter att bevilja företagen kännbart större lån än i USA, och också rätt att vara delägare i kundföretag. Det skulle vara

AMBASSADÖFROCKWELL A SCHNABEL: We sharethe same value otänktbart om det gällde någon amerikansk bank.

Den stagnerade inflationen initierar enligt ambassadören en helt ny situationsbedömning — för såväl privata som institutionella placerare.

— Hög inflation gjorde bland annat fastigheter till ett lockande alternativ, inte minst genom att lånen var fördelaktiga, då inflationen ”tog hand om dem". Med lägre eller ingen inflation blir pengarna dyrare. Då blir aktier ett effektivare alternativ. Samtidigt pumpar investerarna in pengar i business, som också genererar nya jobb. Aktiemarknaden är synnerligen livlig just nu, och jag har förstått att vissa planerade lagstiftningsåtgärder i Finland skall underlätta och gynna aktiesparandet. Ingenting kunde va 11/1986 FRUN ra hälsosammare för ekonomin på sikt. Vi har ju färska positiva erfarenheter av det i USA.

Också för företagen ger den låga inflationen en välkommen chans att se om den ekonomiska strukturen — De företag som vidlyftigt lånade upp under åren av hög inflation, har nu möjlighet att ersätta det främmande kapitalet med eget kapital, vilket naturligtvis i längden är det billigaste permanenta kapitalet. Det här är rätta tidpunkten att tackla denna strukturfråga.

Down with trade barriers!

Ambassadör Schnabel är en passionerad förespråkare för fri handel. Ett viktigt vapen

FORUN 11/198 i kampen för fri handel är en sund handelsbalans.

Om nation A köper massor av nation B, raen nation B inte bryr sig om att köpa av A, är det förståeligt (men inte försvarbart) om nation A frestas att tillgripa protektionistiska åtgärder för att göra det svårt för B att sälja på A:s hemmamarknad. Ergo: med köp och genköp varar vänskapen längst.

— Både Finland och USA tror på en öppen marknad och fri handel, och har verkat för dessa mål bland annat inom ramen för GATT-ronderna. Handelshinder bromsar den ekonomiska tillväxten. Om vi tillsammans arbetar på att eliminera handelshindren och de konflikter dessa resulterar i, bidrar detta samtidigt till att lösa och förebygga internationella politiska konflikter.

Politiska konflikter existerar inte mellan USA och Finland. Men handeln och investeringsverksamheten erbjuder ännu oOoutnyttjade möjligheter. Eller i klartext: det finns jobb att göra.

— Finland säljer mer till USA, än USA till Finland, säger ambassadör Schnabel. — Finland står i USA för hög kvalitet och för unika nischprodukter — specialpapper, specialmaskiner, specialfartyg och högklassig sportutrustning som folk är villiga att betala för. Där finns en stor marknadspotertal.

— Förutom export kan finländska företag köra in på USA-marknaden genom etablering — genom att grunda dotterbolag, etablera joint ventures eller köpa upp amerikanska företag. USA har mångsidiga program och stödformer — bla skattelättnader — och erbjuder utländska investerare goda villkor och möjligheter.

Ambassadören konstaterar — för (handels)balansens skull — att USA också har både villighet och beredskap att exportera varor och know-how.

— USA är fortfarande världens ledande high tech-nation, och stark på sektorer som transportmedel — exempelvis flygplan — och livsmedel.

Promoting democracy is our challeng vilken är USA:s roll i globalt perspektiv de närmaste åren — Den viktigaste utmaningen har varit och är alltjämt promoting democracy, att kämpa för demokratin. För frihet, fred, mänskliga rättigheter — och fri handel mellan länderna. Jag vågar påstå att demokratin skördat en del segrar de senaste åren. Allt flera demokratier etableras — ta som exempel Sydamerika. Och en fri internationell handel är en viktig öppnare av låsta portar — i alla bemärkelser.

Sin egen roll i detta interaktionsfält ser ambassadör Schnabel såhär — Som ambassadör för mitt land är min uppgift tudelad. Å ena sidan att för stationeringslandets regering klargöra USA:s politik, och göra den känd även bland medborgarna i gemen. Å andra sidan att för amerikanerna klargöra och förklara finländsk politik. Stora geografiska avstånd har en tendens att förvränga det politiska skeendet och de politiska bevekelsegrunderna. Ut över dessa centrala uppgifter är utvecklandet av handeln och kulturutbytet också en kontinuerlig uppgift.

— Den västeuropeiska “vulgära antiamerikanism” som Max Jakobson nyligen skrev om i Forum anser jag huvudsakligen blomma i media — inte i människornas sinnen. Min erfarenhet är att finländare och amerikaner mycket långt har gemensamma värderingar och normer. Vi har genom åren knutit starka vänskapsband som ger oss en god grund att bygga vidare på, då vi vill utvidga och intensifiera samverkan både på den ekonomiska och den kulturella sektorn.

Ragnhild Artimo 9