Webben på gott och ont

av Johan Svenlin Forum 2015-05, sida 32, 21.05.2015

NIE TENSIKA [ dd

Sex timmar skärmtid är den dagliga dosen för en genomsnittlig tonåring i Nederländerna.

JOHAN SVENLIN TEXT

X ”De ägnar mer tid framför sina skärmar än de ägnar åt skolarbete. För föräldrar är det lätt att drabbas av panik, men forskningen visar att fördelarna med de nya medierna ändå är större än nackdelarna”, säger Patricia Valkenburg, professor vid University of Amsterdam.

Hon leder ett massivt forskningsprojekt som följt 1800 nederländska barn och ungdomars skärmvanor under fyra års tid. Uppgifterna till studien har samlats in bland annat genom enkäter, neuropsykologiska test och mediadagböcker.

Projektet ställer tre huvudfrågor: hur och varför vissa typer av medieunderhållning påverkar barn, vilka barn är speciellt benägna att påverkas av medieunderhållning och vilken betydelse har barnens sociala miljö för hur de påverkas.

Missbrukare. Enligt en preliminär analys kan åtminstone fem procent av deltagarna i studien klassas som missbrukare. Eftersom projektet pågår till augusti 2016 vill Valkenburg ännu inte dra slutsatser om vilka personlighetstyper som riskerar att bli beroende.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NB 5201 apt ÖRONEN kor har en större tendens än pojkar att fastna i sociala medier, som Facebook, Instagram och Twitter.

Bland dem som utvecklar ett beroende av dataspel via nätet finns ofta en känsla av ensamhet och olycklighet i bakgrunden.

”Det blir en ond spiral eftersom ett ökat spelande också leder till att ensamheten ytterligare ökar”, säger Valkenburg.

Hon påpekar att konstruktiva dataspel utvecklar barnens teoretiska kunskaper, kreativitet, koordination, uthållighet ochrumsuppfattning, medan sociala medier bidrar till att stimulera självförtroende och sociala färdigheter. För att bemöta ängslan om att digitalunderhållning fördummar den unga generationen gör hon en historisk jämförelse.

”Sokrates trodde att människan skulle förlora sin minneskapacitet när det skrivna ordet tog mer och mer av det talade ordets plats. Det finns egentligen bara en stor risk med användningen av de digitala medierna —- att de tar över vardagen så att det uppstår problem på andra områden?”

Nyfikenheten vinner. Valkenburg har några råd till föräldrar för att undvika att skärmstirrandet skenar i väg: titta på ditt eget skärmbeteende, börja tidigt i åldern, gör upp tydliga regler och följ dem konsekvent.

”Barn förstår inte inkonsekvens utan reagerar genom uppror. Om överanvändningen av sociala medier och dataspel en gång blivit en vana är det svårt att stoppa den”

SOLOHdLSO > Barn och ungdomar i Nederländerna fippla isnitt sex timmar om dagen på sociala medier och dataspel.

Och det är som bekant inte bara barn som riskerar att fastna vid skärmen. Valkenburg har sin egen mobil på ljudlöst läge när hon jobbar för att inte distraheras.

”Människan är av naturen nyfiken och kan inte låta bli att kolla mobilen när den piper. Fysiologiskt fungerar det som en minibelöning som sätter fart på dopaminflödet. Det föräldrarnas viktigaste uppgift att lära sina barn självkontroll > SPELBEROEND = Överanvändning av sociala medier och dataspel liknar andra former av missbruk. Svarar du ja på fem av de nio punkterna finns orsak att söka hjälp.

sm Dutänker och fantiserar ofta om dem.

sm Du behöver ägna mer och mer tid för att uppnå önskad effekt.

sm Du känner dig rastlös, irriterad, arg, frustrerad, orolig eller ledsen utan dem.

sm Du har förgäves försökt sluta, kontrollera eller minska användningen.

sm Du använder dem för att dämpa dåliga sinnesstämningar.

sm Dufortsätter användningen trots att du känner till de negativa konsekvenserna.

= Duljuger åt andra eller döljer hur mycket du använder dem.

= Du ägnar dig mindre åt andra sociala aktiviteter och fritidsintressen.

sm Du förlorar viktiga förhållanden och möjligheter.