WSOP — ett exempel på kvalitetspapper

av Christer Ekebom Forum 1985-01, sida 10-11, 23.01.1985

Taggar: Teman: peppersindustrin

FRUN 185 185 oo FRUN Pappersindustr är också högteknologi

Av CHRISTER EKEBOM

Konjak VSOP känner de flesta till. Det är inte svårt att associera WSOP med konjakens kvalitetsbeteckning. Men WSOP är en beteckning på en papperskvalitet. Web Sized Offset Paper förkortas WSOP och vi kan därför låta denna förkortning stå som ett exempel på att den finska skogsindustrins produkter står på en mycket hög kvalitetsnivå och att skogsindustrin ständigt lägger ner stora resurser på produktutveckling.

BH Under senare år har pappersindustrin figurerat i massmedierna främst på grund av att det tidvis gått rätt dåligt för skogsindustrin och dels för att branschens stora skuldbörda har ingett oro. Jämsides med detta har uppfattningen att exempelvis pappersindustrin är gammalmodig och stampar på stället i fråga om produktutveckling, brett ut sig. Det är förvisso sant att skogsindustrin har lidit svårt att lågkonjunkturen, men idag går det hyfsat för pappersindustrin. Och att påstå att pappersindustrin inte har utvecklats är att fara fram med lögner. Pappersindustrin har

Eftersom produktionskostnaderna är höga är vår pappersindustri tvungen att använda kvaliteten framom priset som säljargument.

1 utvecklats mycket. Dels har man utvecklat själva produkten, pappret, och dels har själva produktionen undergått en total förnyelse, också om pappersmaskinerna till det yttre ser ut ungefär som de alltid har sett ut.

Elektroniken till hjälp

Papperstillverkningen är idag i allra högsta grad högteknologi, berättar direktör Peter Stackelberg vid KymmeneStrömberg Ab:s pappersindustri. Elektro niken har slagit rot också i den gamla hederliga pappersindustrin. Pappersmaskinerna ser ut som förut — i stort sett i alla fall — men de styrs idag via processdatorer, Tidigare sprang man omkring i fabrikshallen och tog prover från olika skeden i processen och efterhand som man fick fram analysresultaten, justerades maskinens inställningar och det togs igen nya prover. En processkontroll av det här slaget är långsam och besvärlig och numera hopplöst föråldrad. Dagens papperstillverkning övervakas kontinuerligt av olika sensorer som hela tiden rapporterar till processdatorn. Datorn jämför resultaten med de förprogrammerade önskade resultaten och justerar kontinuerligt pappersmaskinen så att papperskvaliteten ska vara så jämn som möjligt och så nära som möjligt motsvara den avsedda. Detta leder självfallet till bättre ekonomi och jämnare kvalitet än vid manuell kontroll. Man undviker onödigt spill på grund av för stora variationer och onödiga stopp. Det går till och med att ändra egenskaperna hos pappret i det närmaste under gång, i alla fall betydligt snabbare än med helt manuell justering. Maskinernas kapacitet utnyttjas därmed effektivare. Direktör Stackelberg påpekar att man nu med datorernas hjälp faktiskt kan kontrollera så gott som alla papprets egenskaper så att de motsvarar kundens önskemål eller de uppgivna värdena. I själva verket kan man idag noga kontrollera sådana egenskaper som tidigare mer eller mindre var förutbestämba.

Avancerade metoder

Att tillverka moderna högklassiga papperskvaliteter är inte någon enkel process. I själva verket är papperstillverkningen en mycket invecklad process och tekniskt mycket avancerad. Papper är fortfarande papper i den meningen att det tillverkas av träråvara, men det finns faktiskt papperssorter som knappast kunde tillverkas utan den moderna tekniken. Vi, som läser böcker och tidningar, paketerar in varor i papper, kopierar och skriver på papper, intresserar oss knappast i någon högre grad för de olika papprens olika beskaffenhet. Eventuellt har någon lagt märke till att papper som rivits ur en veckotidning vanligen inte alls brinner lika bra som papper från en dagstidning.

De olika egenskaperna hos olika papperskvaliteter har emellertid en stor oc avgörande betydelse för den fortsatta förädlingsprocessen. Papprets egenskaper bestäms utgående från användningsområdet, Om det ska användas för tryckning, krävs goda tryckegenskaper, till vilka man kan räkna en jämn yta som dels ger jämna färgfält och samtidigt tillåter färgen att sugas upp i pappret så snabbt att den inte smetar ner nästa ark som läggs på det föregående efter kortare tid än en sekund i en tryckpress. Samtidigt ska ytan också vara så hållbar att den inte rivs sönder i tryckningsskedet: färgen är ”klibbig” och i de höga hastigheter som förekommer i moderna tryckpressar utsätts pappersytan för hårda påfrestningar då tryckfärgen överförs från tryckcylindern till pappret.

Om vi sedan granskar sk kontorspapper, som används i bland annat kopieringsmaskiner och skrivmaskiner, måste dessa papperssorter fylla andra krav Här är tryckytan inte så viktig eftersom tryckfärgen läggs på ett ark i en kopieringsmaskin på ett annat sätt än i en tryckpress. Här är papprets körbarhet i kopieringsmaskiner viktigare. Snabba kopieringsmaskiner med efterbehandling och sortering ställer höga krav på pappret. Maskinerna får inte stoppas på grund av att pappret skrynklas ihop inne i maskinen!

Det är onödigt att här gå närmare in på vilka egenskaper olika papperskvaliteter ska ha. En lekman behöver inte heller bry sig om dessa egenskaper, eftersom han normalt inte behöver välja papper för olika ändamål, Låt oss bara konstatera att olika papperskvaliteter har olika egenskaper helt enkelt för att olika användningsområden kräver olika egenskaper av pappret. För papperstillverkarna är detta emellertid mycket viktigt. Och inte nog med att pappret ska ha vissa bestämda egenskaper, det ska erhålla dessa egenskaper till ett pris som gör pappret konkurrenskraftigt, för trots att den finländska pappersindustrin står på en hög nivå, saknar den ingalunda konkurrens och om kvaliteten är nära nog densamma så avgör priset och försäljningsvillkoren köpet!

Dyr råvara

Råvaran är en väsentlig del av papprets pris. Det måste genast fastslås att priset på pappersråvara i Finland definitivt inte hör till världens lägsta. I tidningspressen har vi redan en längre tid fått följa med kampen om virkespriserna, en hård och ibland bitter kamp mellan industrin oc skogsägarna. Det är klart att skogsägarna vill ha ett hyggligt pris för sin råvara, men det är lika klart att industrin ogärna betalar mera för denna råvara än konkurrenterna gör. Det slutliga priset är alltid någon form av kompromiss och för att kompensera för ett högre inköpspris än idealet, måste industrin ”snåla" med råvaran. Det betyder i praktiken att råvaran används så effektivt som möjligt och att man strävar till att använda så lite träråvara som möjligt till en viss mängd papper. Det här kräver emellertid produktutveckling och avancerade produktionsmetoder där den automatiska processtyrningen spelar en avgörande roll.

Kommer det pappersfria kontoret?

Ser man framåt i tiden, hägrar det pappersfria kontoret som ett spöke — eller gör det det? Direktör Stackelberg och många andra med honom är inte så säker på saken längre. När kontorsautomationen började sätta in på allvar, var det många som kom fram med profetior om det framtida pappersfria kontoret, men dessa profetior har nog kommit på skam, Det har nämligen visat sig att mänskan fortfarande är mycket benägen att kopiera och skriva ut dokument på papper, trots att det idag finns terminaler med textskärmar att tillgå. Det är nu en gång för alla så, att vi helst läser saker och ting från ett papper och så har vi tydligen fortfarande en känsla av att en sak som är arkiverat på ett papper i en mapp är säkrare förvarat än på en diskett, en sak som väl närmast kan anses bero på sk psykologiska faktorer. En annan sak är sedan att det har skett förändringar vad beträffar innehållet i det dokumenterade materialet. I datorerans början spottade datorerna ut kilometervis med kedjeblanketter och var och varannan på ett företag fick regelbundet en tjock bunt med kedjeark fullskrivna med text och siffror på sitt bord. Den här informationshysterin har avtagit. Idag är man mera selektiv, men man dokumenterar kanske saker och ting som inte tidigare dokumenterades, exempelvis olika egna beräkningar på den egna persondatorn. Vi kan alltså dra slutsatsen att pappersindustrin åtminstone inom en överskådlig framtid inte hotas av det pappersfria kontoret. Och knappast heller av “TV-tidningar” eftersom det verkar definitivt klart att mänskan vill ha sin papperstidning kvar.

Kvalitet före priset

Den finska pappersindustrin satsar i huvudsak på papper av högre kvalitet. Man kan i allmänhet konkurrera endera med priset eller med kvaliteten på en viss produkt. På grund av tämligen höga produktionskostnader har vår pappersindustri ganska små möjligheter att ge sig in på marknaderna med någon ”lågpris”-produkt. Industrin är i stället hänvisad till kvalitetsprodukter där man i första hand kräver en viss kvalitetsnivå och därefter frågar efter priset.

Den finländska pappers- och kartongindustrin är unik i världen genom sitt samarbete. Finskt papper och kartong exporteras ju via pappers- och kartongföreningarna, Finpap och Finnboard. Genom dessa föreningar har skogsindustrin samordnat en del av sina resurser inom marknads föring och produktutveckling. Detta mycket uppmärksammade samarbete har förvisso också föranlett utländska konkurrenter att anklaga de finska skogsföretagen för att bilda karteller, vilket inte är överensstämmande med verkligheten. Några gemensamma priser har man faktiskt inte. Den här formen av samarbete under rådande fri konkurrens är otvivelaktigt orginellt och det är förståeligt att man utomlands ser en aning skeptiskt på det hela. Samarbete mellan de enskilda bruken förekommer också. Trots att bruken konkurrerar med varandra, är de tvungna att samarbeta på många områden; skogsindustrin är känd över hela världen, men ändå är de enskilda bruken små mätt med internationella mått och utan ett intimt samarbete skulle den finländska skogsindustrin säkert inte inta den betydelsefulla plats på världskartan som den gör idag. Ett typiskt exempel på samarbetet mellan de enskilda bruken är den redan på pärmen nämnda WSOP kvaliteten, Denna papperskvalitet utvecklades egentligen av Metsäliittos pappersbruk i Gerknäs, men där konstaterade man snart att kapaciteten inte kunde tillfredsställa efterfrågan. Kymmene övertog därför tillverkningen (på licens) och har sedan vidareutvecklat kvaliteten vid sitt pappersbruk i Voikkaa.

WSOP är, som redan nämnts, en förkortning av Web Sized Offset Paper, men det ’ är troligen inte en tillfällighet att förkortningen påminner om konjakens kvalitetsbeteckning VSOP. Genom denna likhet vill man betona papprets höga kvalitet.

11