Yrkes- eller grundutbildning i tekniska högskolor?

av Anders Palmgren Forum 1971-12, sida 45, 25.08.1971

Taggar: Teman: utbildning

debatt

A tekn.dr Anders Palmgren

Yrkes- eller grundutbildning i tekniska högskolor?

För blott några år sedan lanserades — och accepterades allmänt — begreppet kontinuerlig utbildning som en nödvändighet för de flesta professionellt verksamma personer. Den ursprungliga kunskapsladdning som inhämtats i en högre läroanstalt, anses med rätta inte mera räcka till för hela livets behov.

Ett steg vidare i utvecklingen borde antagligen planeras redan nu innan föregående steg i praktiken tagits. Mycket talar för att t ex tekniska högskolor mer än tidigare borde koncentrera sig på att ge en stabil grundutbildning omfattande element som möjliggör effektiv specialisering efter inträdet i förvärslivet samt vidareutbildning kontinuerligt.

Det finns många goda argument för en sådan utveckling: Basdisciplinernas inlärning till en idag godtagbar nivå kräver så mycket att studietiden blir för lång om ett antal eventuella användbara specialfack också skall inrymmas i grundexamen. Då specialiseringen lämnas till ett sent skede och mera kopplas samman med praktisk verksamhet, slösas inte många specialstudieår bort i de fall arbetsområdet avviker från det ursprungligen planerade. Anpassningen till efterfrågan på arbetsmarknaden blir också smidigare, då facket inte väljes för tidigt.

Genom att studietiden s a s obligatoriskt förlängs in på den yrkesverksamma perioden, är grunden också lagd för den nödvändiga systematiska kontinuerliga utbildningen. Att påbörja kompletterande utbildning är ofta ett problem då t o m förmågan att lära försämras utan övning,

Moderna arbetspsykologer betonar hur nödvändigt det är att man har någon utmanande uppgift vid sidan av de vanligen dominerande rutinerna. Behovet att komplettera utbildningen kan vara en sådan behövlig sporre.

Det är knappt aktuellt att plötsligt ändra läroplanerna i étt antal högskolor. Det som behövs är en gradvis skeende förändring av undervisningsmålen kombinerad med en effektiv påverkan av både studerande och utexaminerade för att sälja idén om kontinuerlig utbildning. Dessutom gäller det för samhället att också utvidga möjligheterna till kompletteringsstudier.

I en förtjänstfull utredning betitlad ”Teknisk forskning och högre teknisk utbildning” har Svenska Teknologföreningen detta år tagit ställning till ett statligt betänkande om högskoleutbildningsfrågor i Sverige. I utredningen betonas att

Forum 12/7 högskoleingenjören bör vara starkt yrkesinriktad jämfört med en universitetsgraduerad, Kraven på en ingenjör koncentreras till tesen — En ingenjör skall ha förmåga att lösa problem på enklaste sätt inom en given ram av resurser, inom disponibel tid och med hänsyn till rådande värderingar.

Detta kräver enligt Svenska Teknologföreningen att ingenjören i sin utbildning bl a måste få » vissa kunskaper av tekniskt och annat slåg, e träning i systematiskt och kreativt tänkande e överblick av metoder att lösa problem e utveckla sin förmåga att leda grupparbete e träning i att kommunicera med icke-tekniker.

Den hittills mycket kraftiga yrkesinriktningen i utbildningen av högskoleingenjörer kunde lättas utan att man ger avkall på Teknologföreningens kriterier. Viss yrkeskunskap men inte all yrkeskunskap är ett viktigt nyansuttryck.

I nämnda utredning har, såsom av titeln framgår, betydelsen av den tekniska forskningen i högskolorna speciellt studerats. Det förefaller klart att sådan forskning är nödvändig: lärarna blir bättre genom. forskningsaktiviteter, eleverna lär sig viktiga färdigheter om de kan deltaga i olika projekt, och eventuellt produceras lönsamma resultat. Om utbildningen emellertid riktas in mer på ett förberedande plan, elimineras i viss mån möjligheterna för studerande att nå den nivå som behövs för deltagande i praktiskt forsknings- och utvecklingsarbete i högskolorna. Samtidigt kan man befara att studiemotivationen skulle försvagas om yrkeskontakten minskas i studierna. Lösningen på dilemmat är väl att betrakta specialisering inom något fack närmast som ett exempel på hur man specialiserar sig, och inte nödvändigt som ett slutligt fackval.

I dessa frågor står meningarna delade. Fria högskolestudier med prestationspoäng och avskaffade examina tilltalar mången, medan yrkesutbildning inom strama ämnespaket har sina förespråkare. Forskningens betydelse är också en stridsfråga. Forum kunde gärna öppna sina spalter för debatt! Den nyligen tillsatta kommissionen för den tekniska och ekonomiska högskoleundervisningen har också anledning att ta ställning till avvägningen mellan grund- och yrkesutbildning som en mycket viktig principfråga. O 4 allae