100 år träförädling

av B Peder Forum 1972-19, sida 09-11, 29.11.1972

Taggar: Bolag: Enso-Gutzeit Personer: Aarne T HiIdén Teman: träindustri

NOT

me ÅN IN AN

NI

Enso-Gutzeit 100 år träförädling

FORU " intervjun

Inför jubileet gjorde bolagets verkställande direktör ekon mag Aarne T Hildén ett uttalande där han skisserade upp riktlinjerna för framtiden. Han sade bland annat att produkturvalet allt mer och mer går mot en högre förädlingsgrad. Dethär innebär att bulkvarorna efter hand ersätts av specialkvaliteter. Ifråga om papper och kartong kommer man att sträva till detta inte bara när det gäller traditionella produkter

Forum 19/197 e Finlands största träförädlings- och exportföretag Enso-Gutzeit Osakeyhtiö med inemot 17 000 anställda och en årsomsättning på drygt 1 miljard mark har firat 100-års jubileum. Bolagets utveckling är ett stycke finländsk industrihistoria som ger ett tvärsnitt av skogsindustrins olika skeden i vårt land. Starten gjordes inom sågvarubranschen och därefter har tyngdpunkten mer och mer gått över på cellulosa-, pappers- och kartongtillverkning. I detta nu täcker bolagets verksamhet praktiskt taget alla delar av träförädling.

på fiberbasis utan i lika hög grad går man in för en högr förädling av kombinationsprodukter med plast och andr ämnen.

— Just nu dryftar man i synnerhet EEC-frågans lösning t den dikterar ju i stor skala vår framtidspolitik. Vi har reda länge målmedvetet strävat till en höjning av produktionens Vänd 10

Betydelsefulla avgöranden i bolagets histori 1872 Norska sågen i Kotka grundades av norrmannen Hans Gutzeit.

1905 A.B. Pankakoski inköptes, fusion år 1926.

1911 Enso Träsliperi A.B. inköptes, fusion 1927.

1919 Staten inköpte aktiemajoriteten i W. Gutzeit & Co.

1927 Namnändring till Enso Gutzeit Osakeyhtiö.

1931 Aktiemajoriteten i Oy Tornator inköptes, fusion år 1941.

1935 Kaukopää-fabriken, en av världens största träförädlingsenheter byggdes och togs i bruk.

1941 The Insulite Co. of Finland inköptes.

1955 Den första tidningspappersmaskinen igångkördes i Summa 1970 Merivienti Oy fusionerades, detta bolag ägde ca 98 ?/) av Finnlines.

1971 Omsättningen överskrider 1 miljard mark, antalet anställda är 17 000 personer. Bolaget är landets näststörsta bolag med industriell produktion, som till landet tack vare sin export, inhämtar utländsk valuta till ett värde motsvarande 750 miljoner mark.

Fakta av i da « År 1971 översteg exporten 707) av omsättningen, dess viktigaste avsättningsmarknader var EEC 37,2 2/o, Efta 32,4 2/6, östblocket inom Europa 10,6 /o. Det kan noteras att bolagets andel i landets totala exportvärde var 1,7 2/0 och av skogsbrukets och trä förädlingsindustrins exportvärde 12,8 ?/o. Investeringarna uppgick till något över 200 miljoner mark. Till fabrikerna levererades 5,5 miljoner m? fast mått trävaror, varav från egna skogar 0,6 miljoner m?. Elanskaffningen var totalt 1724 miljoner kWh. Gruppen eget kapital var 506,7 miljoner mark och balansens slutsumma 1 647,8 miljoner mark.

• Beträffande produktionen kan noteras att produktgruppsvis var fördelningen: pappersgruppen 64,4 ?/o, träproduktgruppen 12,0 ?/o, transportgruppen 11,6 ?/o, förpackningsgruppen 9,7 9/0 och verkstadsgruppen 2,3 9/0.

e Den egna handelsflottan är betydande, 20 fartyg totalt 83 000 brt vartill kommer 8 nybyggen representerande 34 000 ton. Under dotterbolaget Finnlines flagga seglar även fartyg som ägs av andra bolag, med beaktande av dessa stiger tonnaget till över 200 000 dwt, vilket innebär fjärde plats bland landets rederier.

• Totalarealen av bolagets jordområden var 363 742 ha.

• Bolaget är med olika procentuell andel delägare i 17 olika inhemska dotterbolag. I utländska bolag är motsvarande tal 10 st, av vilket de två mest betydelsefulla är Eurocan Pulp & Paper Co. Ltd. i Vancouver med produktion av cellulosa, kraftpapper och kartong, samt Pineville Kraft Corporation i USA, med en produktion av inemot 250 000 ton.

• Aktiekapitalet är till 51 0 ägt av staten, vartill kommer Finlands Bank 10/0 och Folkpensionsanstalten 14,7 ?/o. Inhemska enskilda och stiftelser har 23,2 /o och utländska motsvarande 1,0 9/0 av aktiestocken.

örädlingsgrad. I fall att vårt land inte går in för ett frihandelsavtal med tullunionen försvinner i rätt hög grad möjligheterna att fortsätta i samma riktning, sade han.

— Bolaget har nyligen genomfört ett tämligen stort investeringsprogram och skall knappast i närmaste framtid starta större projekt på något specialområde. Däremot har man för avsikt att nu i alla de branscher där vårt bolag opererar inslipa produktionsapparaturen. Vi tycker att våra anläggningar är redo att ta emot den utmaning som den stigande onjunkturen ställer oss.

— Bolagets lönsamhet har under senaste tid inte varit gynnsam. Även om prisnivån på världsmarknaden börjat stiga, så har kostnadsnivån fortfarande stigit alltför snabbt. Detta ördröjer återhämtningen från de senaste årens regressioner.

Kotka-fabriken satsar på kombinerade produkter

Diplomingenjör Pauli Hämäläinen vid Kotka fabriker intervjuvades av Forum vid 100-årsfesten om sin syn på den tekniska utvecklingen, speciellt då med avseende på Kotkaområdet:

Han framhöll att Kotka fabriker just nu befinner sig i ett starkt expansionsstadium då det har fattats beslut om en betydande utbyggnad av cellulosa- och papperssektorn. Syftet är en förfinad och förbättrad vertikal utbyggnad av produkttionsprocessen, börjande från träet och slutande med den färdiga produkten. Investeringens storlek är ca 40 miljoner mark och anläggningarna är avsedda att tas i bruk vid slutet av år 1973. En så stram tidtabell kommer att erfordra stora anspänningar för-att uppnå detta resultat inom given tid, men man bör märka att anläggningarna kommer att få en mycket stor betydelse för fabrikerna i Kotka. Tyngdpunkten i tillverkningen kommer att ligga på en lämplig modern produkt med kombinerade material, för vilken man i nuläge kan räkna med rätt så lovande marknadsmöjligheter. I första stadiet kommer exporten att inrikta sig på den europeiska marknaden men sedan även i en nära tidsrymd på den amerikanska marknaden.

— Denna investering är till sin natur till övervägande del en teknisk rationaliseringsutbyggnad som avser att öka lönsamhetsgraden, detta är speciellt viktigt med tanke på det alltmera hårdnande internationella marknadsläget. Den är avsedd att trygga Kotka-fabrikernas produktion för ett flertal år framåt och kommer därigenom att få en mycket stor betydelse för Kotka-området och dess innevånare, framhöll dipling Hämäläinen.

Arbetet skall vara meningsfyllt

En av de medarbetare som vid 100-årsfesten erhöll medalj var Erik Kajosalo vid Kotka fabriker och som varit 19 år i bolagets tjänst. Han ville med sikte på framtiden personligen framhålla följande.

— Även om man här rör sig med bedömningar och värderingar angående framtiden vilket alltid är svårt, så vågar man nog redan hoppas att den blir bra.

Alldeles speciellt hoppades han att den får en utformning som blir så bra som möjligt för arbetarna. Det finns också all anledning att tro att den kommer att befrämja hela bolagets verksamhet, likaväl som det arbete arbetarna gör. Speciellt kan företagsdemokratin förbättras och kontakterna göras livligare både uppåt och åt sidan, alltså vertikalt till den närmaste arbetsledningen, men även vidare högre upp och likaså horisontellt på samma plan till arbetskamraterna, i synnerhet vid olika slag av grupparbete. Detta skulle kunna resultera i en totalt sett större effektivitetsökning och säkerligen även i större trivsel och samhörighet. — Vetskapen om vad som

Forum 19/1972

Verkst dir Aarne T Hildé sker inom företaget skulle bli större. Även om affärshemligheter finns, skulle det vara lyckligt att dessa skulle göras så få som blott är möjligt. Idémålet att alla saker skulle kunna fås till allas kännedom torde väl nog inte kunna uppnås helt i praktiken.

— Genom företagsdemokratin kunde man hoppas att var och en skulle få veta mera om och bli medveten om sitt eget arbetes resultat, vilket skulle ge mera tillfredsställelse, trivsel och meningsfullhet, sade Kajosalo.

Forum 19/1972

Program för företagsdemokrati

Vid 100-årsfesten tillkännagav bolagets förvaltningsråd att det vid sitt jubileumsmöte fastställt framställningen att grunda en 100-årsfond med ett grundkapital om 4 miljoner mark och avsedd för bolagets personal och dess familjemedlemmars bästa, främst för att understöda olika aktiviteter på fritid och som understöd åt olika ideella aktiviteter samt även stöd åt pensionärer.

Ett annat betydelsefullt tillkännagivande var att förvaltningsrådet godkänt det program för företagsdemokrati som uppgjorts av en inom bolaget tillsatt företagsnämnd, vilket innebär att företagsdemokratiarbetet kommer att praktiskt börja genomföras inom bolaget.

Kärvare ekonomiskt klimat

I talen vid 100-årsfesten framhölls och tackades gångna och nuvarande generationer för sina insatser. Samtidigt framhölls att det internationella ekonomiska klimatet är kärvare, konkurrensen hårdare, att trävaruråbasen i vårt land inte mera ger utrymme för en sådan expansion som tidigare. Man betonade den nya komplexitet som vårt nuvarande näringsliv har då olika branschers verksamhet på ett betydelsefullt sätt griper in i varandra. Så har tex träförädlingsindustrin direkt och indirekt i vårt land kommit att skapa aktivitet och många nya arbetsplatser inom metallindustrin. Likaså har även olika organisationer kommit att påverka utvecklingen i högre grad än tidigare. — Men om alla olika intressenter har tillräckligt god vilja att medverka till realistiska och positiva lösningar på de uppgifter som ligger framför oss så är det inget tvivel om att Enso-Gutzeit Osakeyhtiö fortsättningsvis kan växa och ge nya drag åt vårt lands ekonomiska utveckling. Detta tydliga konstaterande kan klart utsträckas till att gälla alla och samtliga i Finland verksamma företag.

B Peder

LJ