1971 års byggnadsingenjörsarbete

av Matti Krank Forum 1972-09, sida 07-09, 10.05.1972

1971 år byggnadsingenjörsarbete

Av pol mag Matti Kran Årets byggnadsingenjörsarbete valdes för första gången i år. Man beaktade då arbeten som blivit färdiga under åren 1970—71. Denna gång segrade Byholmens reningsverk, som fick domarnas enhälliga votum.

Före det egentliga valet hade Finlands Byggnadsingenjörers Förbund, som står bakom hela företaget, redan gallrat bort några av de omkring tio inlämnade tävlingstörslagen. De sex arbeten, mellan vilka det slutliga valet skulle förrättas, var:

Till domare utsågs sju pressmän. Byggnadsingenjörerna ville inte själva utpeka det i deras tycke bästa förslaget, emedan de av förståeliga skäl inte ansåg sig kunna ta helt opartiskt ställning till de olika tävlingsarbetena. Helt säkert tänkte man även på den publicitet man kunde få genom pressens medverkan.

Vid bedömningen av de olika arbetena skulle man inte enbart beakta deras tekniska utförande och svårighetsgrad, utan även deras värde för samhället och i vilken mån de representerar framsteg på sitt område. Beträffande varje särskilt arbete visade det sig dock speciellt svårt att glömma arkitektens inslag och arbetets visuellt attraktiva sidor och koncentrera sig enbart på byggnadsingenjörens insats, Utan någon eftertanke skulle kanske sådana ”monument” som Näsinneula eller storbacken i Lahtis ha valts. De representerar ju vår växande turistnäring samt skidsporten, som får månget hjärta att klappa varmt. Ingenting illa heller om Tammerfors —Parkano—Seinäjoki banan, som ju i våra förhållanden är ett mycket omfattande arbete.

Då man tog ställning till de olika tävlingsförslagen var det även tal om att ge hedersomnämnanden till de två nästbästa

Forum 9/72

Byholmens reningsverk

Storbacken I Lahtis

Bandelen Tammertors-Parkano-Seinäjoki Porttipahta dammanläggning Särkänsalmt bro

Näsinneula i Tammerfor bidragen. Tanken förkastades dock då den föreföll att medföra en inflationistisk tendens för belönade arbeten.

Enligt den ursprungliga planen har man inom Finlands Byggnadsingenjörers Förbund haft för avsikt att varje år välja något byggnadsingenjörsarbete till årsbästa. Denna plan har man dock varit tvungen att modifiera så till vida, att förbundet äger ta ställning till om det något år existerar tillräckligt representativa arbeten för att en tävling skall kunna utlysas. Därför är det ännu inte helt klart om det skall bli val varje år, vart annat år eller kanske med ännu längre intervaller.

I domarnas utlåtande omnämnes de framtidsperspektiv som för närvarande skönjes i världen beträffande den ökande folkmängden, industrialiseringen och den ty åtföljande nedsmutsningen. Domarna framhåller, att varje åtgärd som på ett förnuftigt sätt begränsar eller sätter stopp för nedsmutsningen bör understödas. Man bör sträva till att bygga ut en teknologi, som sluter teknostrukturens cirkel, så att ekostrukturen inte belastas med större mängder nedsmutsning än vad den kan bära. Denna idé går ut på att omvandla avfall till för naturen otarliga ämnen eller till ämnen som kan återanvändas, Vänd 7

Byholmens reningsverk

Byholmens reningsverk är en representant för den nya teknologin. Efter det reningverket blivit färdigt renar Helsingfors stad ca 90"/o av sina avfallsvatten. Inget annat stort bosättningscentrum i hela Östersjöområdet kommer för närvarande upp till denna reningsgrad.

I en tid, då samarbetet i fråga om Östersjöns rening håller på att ta form har naturligtvis varje åtgärd som bidrar till att hindra Östersjöns nedsmutsning ett stort värde, även symboliskt. Byholmens reningsverk är det största I sitt slag i Finland och kostnaderna, som man kalkylerade med, 30 milj. mk, har inte överskridits.

Man får hoppas, att valet av årets byggnadsingenjörsarbete skall sporra byggnadsingenjörerna till upprepade försök att på ett ändamålsenligt sätt lösa nedsmutsningsproblemet. Resultatet behöver inte alltid vara störst och vackrast.

Planeringen handhades av Oy Vesi-Hydro Ab, medan arkitektbyrå K R Lindgren svarade för arkitekturen, ingenjörbyrå Eero Paloheimo & Matti Ollila för konstruktionsplaneringen och Ekono för VVS, el- och instrumentplaneringen.

Forum 9/72

Särkänsalmi bro

Särkänsalmi bro planerades helt av inhemska krafter och också stålet i bron är till övervägande del inhemskt. Stålskivorna har levererats av Rautaruukki Oy. Det första byggnadsskedet som blev färdigt 1970 omfattar en 8,5 meter bred körbana. I den mån trafiken växer kan bron utbyggas med två 3 meter breda gångbanor på vardera sidan om den färdiga delen. För bygget svarade Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och konstruktör var ingenjörbyrån P A Tupamäki.

Näsinneul 1 Tammerfors har Tampereen Särkänniemi Oy uppfört ett utsiktstorn. — Näsinneula — med roterande restaurang för 214 personer. Restaurangen ligger på en höjd av 124 meter över marknivån. Två snabbgående hissar som vardera tar 15 personer klarar transporten på 25 sekunder. Tornets översta del består av en 34 meter hög mast med en ”väderleksbarometer”. Hela tornhöjden är ca 168 meter. Under de elva månader tornet varit i bruk har det besökts av 500 000 personer. Tornet har planerats av Arkitektbyrån Pekka Ilveskoski ja Kumpp. Byggnadskonstruktionerna har utförts av ingenjörbyrån Ahonen-llveskoski och huvudentreprenör för bygget var Bostadscentrallaget Tampereen Haka.

Porttipahta damm

Porttipahta damm ligger i Kitisenjoki ca 70 km norr om Sodankylä och ingår i regleringen av Kemi älvs vatten. Dammkonstruktionerna vid Kitisenjoki är ca 3600 meter långa. Över huvudfåran byggdes en ca 570 meter lång och 40 meter hög jorddamm. Byggherre var Kemijoki Oy, för planeringsarbetena svarade Imatran Voima Oy och entreprenör var Allmänna Ingenjörbyrån Ab.

Forum 9/72