1979 blir ett gott vinår!
av Bo-Christer Björk Forum 1979-16, sida 31-32, 24.10.1979
Inget material som utvunnits direkt ur jorden har använts mera eller tillämpats mångsidigare än lera. Och inget material förutom flinta har använts längre.
Redan för 10 000 år sedan använde människan lera. Sedan dess har användningen ökat så explosionsartat att man funnit nya tillämpningar för materialet varje dag.
Lerans plasticitet och egenskap att hårdna vid upphettning har gjort att man funnit dess variationsrikaste användnings område inom keramiken.
wy”r” Till en början producerade ugnarna inte så mycket värme, och lergodsen gjordes av lermineral kallade illit, som hårdnade vid en lägre temperatur. Senare uppnådde man tillräckligt hög temperatur för att leran delvis skulle smälta och bli vattenfast. Av denna delvis smultna lera gjorde man kakel, lerkärl, vattenledningsrör och liknande produkter som alla kallas stengods. Under antiken byggde man av stengods cisterner, bevattningssystem och vattenledningar som fungerar än idag.
När ugnarna förbättrades ytterligare kunde man smälta ett ännu mera svårsmält lermineral, nämligen kaolinit. Ur smält kaolinit erhöll man fajans, och i fall när kaoliniten var mycket ren och smältningen fullständig, erhöll man det eftertraktade genomskinliga porslinet.
Idag används porslinet industriellt i tillverkningen av elektriska isolatorer.
Leran inom byggnadsbranschen och industrin
Under antiken byggde man hus av lera som man blandat upp med sand eller säv, och än idag bor en tredjedel av jordens befolkning i hus av sådan lera. Moderna byggmaterial är fortfarande tegel, kakel, glas och nykomlingen cement.
Cement består av kalksten som till 25 procent uppblandats med lera och uppvärmts till 14009.C. Lerans kvarts och aluminium ger då upphov till silikater och aluminater, som uppblandade med vatten bildar små och motståndskraftiga kristaller som är karakteristiska för den hårdnande cementen,
Idag använder man inom byggnadsbranschen mycket lermineralet vermiculit som uppvärmd expanderar och blir lätt och porös.
Ett 30-våningshus av vermiculit väger 5000 ton medan samma hus av vanlig betong skulle väga 19 000 ton. Vermiculit lämpar sig också som värme- och ljudisolator i väggar på både hus och fartyg.
Industriellt är lerorna kända särskilt som beklädnadsmaterial i tegel-, glas- eller metallurgiska högtempe FORUM 16/7 raturugnar. Här är kaoliniten igen aktuellt med sin höga smälttemperatur på 18009 C,
Ett annat lermineral, montmorillonit-lerorna i den sk smektitgruppen har länge varit kända inom industrin. Deras absorberande egenskaper används för att avfärga mineraloljor, filtrera öl, vin och sirap samt för rening av vatten och ull. Med hjälp av smektitgruppens förmåga att forma stabila, ofta gelatinartade bindningar kan man framställa polermedel, kosmetika, pesticider och andra substanser. Många lermineral fungerar som kemiska katalysatorer när man önskar oxidering och syntetisering av produkter i industriell skala.
Forskningen har visat att många organiska polymerer binder sig till lermineraliernas ytor. Dessa nya produkter har vanligen bättre motståndskraft mot värme och mekaniskt slitage än ordinära lerprodukter.
Inom jordbruket spelar lermineralierna en viktig roll eftersom deras fria joner är lätt utbytbara mot tex väte. Många forskare tror att vissa lerors absorberande egenskaper har spelat en väsentlig roll för livets uppkomst.
Vad är lera?
När vetenskapsmännen talar om lera refererar de till en viss partikelstorlek, till ett visst mineral eller en bestämd lersten, eller kanske vanligast till ett plastiskt material. Alt detta stämmer om lera. Om man bortser från egenskaperna kan man konstatera att lera består av variationer mellan halterna av syre, kisel, aluminium, järn, magnesium och kalium i joniserat tillstånd. Dessa element bygger upp sfärer av ett regelbundet tredimensionellt mönster som utgör lermineraliernas byggstenar. Mineraltypen bestäms av hur byggstenarna är uppradade.
De sju mineraltyperna är kaolinit, illit, montmorillonit eller smektit, klorit, vermiculit, attapulgit och därmed besläktade sepiolit, samt en blandgrupp.
Kaoliniten eller vitleran har fått sitt namn efter berget Kaoling i Chianghsi i Kina. Förutom inom ke ramiken användes kaolinit till att ge papper vithet och styrka.
Tllit har fått sitt namn efter staten Illinois och är det vanligast förekommande lermineralet i naturen. Dess kemiska formel påminner mycket om kvarts. Det kändaste illitmineralet är glaukonit, ett grönt mineral som ofta påträffats på gammal sjöbotten.
Montmorillonit har fått sitt namn efter orten Montmorillon i Vienne i Frankrike. Det består av extremt finkorniga kristaller uppradade i lager som är mycket löst bundna till varandra. Detta ger mineralet dess goda absorbationsförmåga.
Klorit har fått sitt namn från grekiskans ”chloros” (gulgrön). Kloriterna är ljust gulgrönt skiftande mineraler vars mikrokristallager är tätt ihophållna av hydrerade magnesium-, aluminium- eller järnjoner.
Vermiculitens namn härrör sig från latinets ”vermiculus” som betyder ”liten mask”. Orsaken till namnet är att vermiculit formar masklika trådar när det värms upp. Blandgruppen är en anmärkningsvärt stor lermineralgrupp som är ihopblandade av ovanstående lermineralgrupper. Sepiolit är ett gammalgrekiskt namn som bla betyder sjöskum. Sepiolit kallas också felaktigt attapulgit efter de rika fyndigheterna i Attapulgus, Georgia, USA, men attapulgit har en något annorlunda kristallisationsprocess av typiskt stavformig natur.
Fem steg — en cykel
Lerans geologiskt cykel omfattar fem etapper. I den första förs lerstenen upp till jordytan under den geologiska process som förorsakar bergens veckning. Under det andra skedet utsätts lerstenen för erosion av temperaturförändringar, vatten och vind.
Under det tredje skedet, sedimenteringen, transporteras leran = till oceaner eller sjöbotten, där det fjärde skedet, diagenesen tar vid, sedan sedimentlagren blivit 4 000 m tjocka. Diagenesen, som är en form av kristallisering, förorsakar att kalk blir kalksten, sand sandsten osv.
Uppkomsten av lermineralier eller lersten ur sedimentleran är ett resultat av att temperaturen och trycket stiger samt att vattnet trängs ut.
Det femte och sista skedet, metamorfismen, inträffar när trycket och värmen ytterligare stiger. Lermineralierna Ååterkristalliserar sig till kvarts och fältspat, Allt som återstår av det ursprungliga sedimentlagret är gnejs och granit.
Ulf Gustafsso 27
Ny cirkelrutt med nya lättlinjeplan
Finnaviation inleder reguljär lättlinjeflygtrafik under vardagar 5 dagar i veckan på en inhemsk cirkelrutt med Uleåborg som centrum. Cirkelrutten består av två delar som kompletterar varandra. Den ena av dem, rutten Uleåborg-Gamlakarleby-Vasa tur-retur öppnas 8.10.1979. Cirkelrutten sluts då bolaget 111.1979 fortsätter med rutten Uleåborg-Kajana-Kuopio-Jyväskylä-TammerforsVasa tur-retur. Då startar bägge planen på morgonen från Uleåborg, dit de även återvänder på kvällen (se tidtaMatartrafik Linjetrafiken kompletteras av Finnaviation-planens matartrafik på rutter Uleåborg-Kuusamo-Uleåborg och Rovaniemi-Uleåborg-Rovaniemi. Den förstnämnda flygs på vardagar från och med 8.10.79 en gång och från och med 11179 två gånger om dagen. Den sistnämnda flygs på vardagar från och med 11179 en gång om dagen. Rutten Uleåborg-Kuusamo-Uleåborg flygs även under veckoslu en gång om dagen.
Yrkesskickliga flygare, nya flygplan
Plantypen på cirkelrutten och Uleåborg-Kuusamo-matarrutten är ett nytt och modernt Bandeirante-propellerturbinplan med 18 platser samt på Rovaniemi-Uleåborgmatarrutten ett modernt Cessna Titan cylindermotorplan med 9 platser.
Piloterna på Finnaviations flygplan är erfarna och välutbildade flygare.
bellen).
FINNAVIATIO har inlett en ny era i Finlands linjeflygtrafik
Bokning och biljettförsäljning
Försäljningen av flygbiljetter och platsbokningen sköts av Finnairs biljettkontor, resebyråerna samt av Finnaviations egna biljettkontor som snart skall grundas.
Affärsflygbolag med erfarenhet
Finnaviation är resultatet av en nyorganisation av det finländska samflyget och affärsflyget. Dess verksamhet fördelar sig i fyra servicecentraler, av vilka den nyaste är linjeflygservicecentralen. De övriga tre är affärsflyg-, maskinförsäljnings- och underhållsservicecentralen.
Tidtabel 810.—31.10.1979 Kuopio - 1050 Jyväskylä 25 Jyväskyl er? Uleåborg |, 08.10
Kuusamo ” 0900 Most Uleåborg — 17.30
Ukåbog | 17.20 fo vw Kusamo 1810 11825 — Kusano L 0900 1,11.1979—31.3.1980 es Uleåborg 17.45 Kuusamo L 18:35 ex 67