1983 är metallindustrins bottenår
av BS Forum 1983-09, sida 26, 11.05.1983
Taggar: Teman: metallindustrin
FCRUN 9/83
Aktiv 1983 är metallindustrins bottenär
HE De goda tiderna inom metallindustrin tog slut i fjol Produktionen växte med bara 1 procent, jämfört med 7 procent 1981 och 12 procent året därförinnan. För i år förutspås en negativ tillväxt, -3 procent, och först mot slutet av nästa är börjar tiderna åter bli bättre, sägs det i den översikt som Metallindustrins Centralförbund sammanställde inför sitt vårmöte i slutet av april.
Fördubblad sovjetexport
Metallindustrin har i motsats till många andra branscher genomlevt relativt goda tider de senaste åren. Östexporten, som för närvarande svarar för en tredjedel av metallindustrins utlandsförsäljning, har bidragit till det höga kapacitetsutnyttjande som metallföretagen kunnat uppvisa. År 1980 utnyttjades hela 93 procent av kapaciteten, året därpå 91 procent och i fjol 85 procent. Nu znär tiderna blivit sämre räknar centralförbundet med att kapacitetsutnyttjandet sjunker ner till dryga 80 procent.
Metallindustrins översikt från april avviker inte särskilt mycket från den översikt som offentliggjordes i oktober förra året, även om man nu dristat sig till att även förutspå utvecklingen 1984. Devalveringens effekt på exportintäkter, importkostnader och låneutgifter är svagt positiv. Lönsamheten har förbättrats, men den avtagande orderingången leder till att industrins investeringsverksamhet, som redan i fjol avtog, fortsätter att minska även i år med över 10 procent. Östexporten har nått sitt tak och följaktligen måste uppgången sökas på västmarknaderna. Färska siffror över orderläget antyder dock att uppsvinget inte kan skönjas förrän mot slutet av 1984. Sysselsättningsläget fortsätter också det att försämras fram till nästa år.
26
De två senaste åren har det skett en klar förändring inom metallindustrins export. Försäljningen till Sovjet har vuxit starkt: från 3,3 miljarder mark 1980 till 5,6 miljarder året därpå och 7,9 miljarder i fjol. Samtidigt har västexporten stampat på stället och endast till Storbritannien och Norge har försäljningen ökat märkbart. Norge är för övrigt ett land som också för många andra branscher, bla konfektionsindustrin, ökat i betydelse.
På den traditionellt betydelsefulla svenska marknaden har utvecklingen varit dyster. Värdemässigt har försäljninge förblivit nästan oförändrad under hela åttiotalet, vilket betyder en reell tillbakagång. Knappa 3,2 miljarder mark uppgick exporten till år 1980, i fjol var den dryga 3,2 miljarder.
Liksom västexportörerna står också de företag inför problem som levererar till hemmamarknaden. Inom dessa är kapacitetsutnyttjandet lägre än medeltalet. Den avtagande investeringsverksamheten inom industrin överlag och framför allt inom byggbranschen har dämpat efterfrågan på metallindustrins produkter.
Många av de företag som
Metallindustrins konjunkturutsikter
MR MK | Export
Orderstoc (exkl. fartyg 1980 81 82 83 34E
Kapacitetsutnyttjand 1980 81 82 B3E 84 — 1974 XlN=10 89 85 822
XI OXH IX Mm MM 1980 81 82 82 8 1980 81 82 8 huvudsakligen levererar till den inhemska marknaden närmar sig ‘den kritiska gränsen’, som Metallindustrins Centralförbunds VD Harri Malmberg uttryckte saken då metallbranschens översikt offentliggjordes. Med ‘den kritiska gränsen" avser han den punkt då företagen måste skära ner personalen.
Närmast denna = kritiska gräns torde verkstadsindustrin befinna sig, där produktionen minskar mest i år - med fyra, fem procent.
Utjämnad löneskillnad
Ur den finländska metallindustrins synvinkel är också de senaste årens löneutveckling i vårt land en oroande faktor. Bruttolönerna inom finländsk industri ligger numera bara en hårsmån under motsvarande svenska lönenivå, och årets löneuppgörelse gör att skillnaden snart är helt utraderad.
Visserligen är de indirekta lönekostnaderna inklusive socialavgifterna fortfarande större i Sverige, men så är också produktiviteten högre i vårt västra grannland. Det här ger vatten på deras kvarn som förutsätter en satsning på högteknologi inom produktionen, inte bara inom storföretagen, utan också i mindre enheter.
- Massproduktion och långa serier är inte längre en ovillkorlig förutsättning för framgång, ty genom rationaliseringar inom produktionen kan även små serier bli lönsamma, ansåg Harri Malmberg.
Enligt Malmberg är det metallindustrins flexibilitet som utgör trumfkortet ute i världen. I ett litet land med små produktionsenheter är det flexibiliteten som garanterar att kundernas specifika önskemål kan tillgodoses. Oo
BS