30 år upptäckter och innovationer

av Ragnhild Artimo Forum 1998-01, sida 18-21, 29.01.1998

IVO beställer sitt första = atomkraftverk från Sovjet- — Finlandiahuset av unionen 1969

Första människan på Månen 196 190 306

FORT

TEKNI 1998

HilNNAVÄtioner

Tekniska högskolans Lågtem bDeraturlaboratorium bar profilerat sig också internativnellt med bjärnforskning. Den där utvecklade magnetometern Neuromuag är världsbäst då det gäller att ‘se’tankeprocesser på basen av bjär nans svaga magnetsignale 30 ÅR ÄR BARA ETT ÖGONBLICK PÅ MÄNNISKANS UTVECKLINGSTIDSAXEL. FÖR DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN GÄLLER EN SPECIELL RELATIVITETSTEORI: TAKTEN FÖR NYA RÖN OCH TILLÄMPNINGAR ACCELERERAR KONTINUERLIGT.

är Kålmasken frågar Alice i Underlandet ”Vem är du? och hon svarar ”Jag vet ve jag var i morse, men jag har förändrats många gånger sedan dess”, sammanfattar det också den tekniska utvecklingen under Forums ‘dag” - de senaste 30 åren. Hur vi lever, arbetar och leker (använder fritiden) har förändrats genomgripande under denna relativt korta tid. Det är de tekniska innovationerna som initierat revolutionen, Utvecklingen de nästa 30 åren tar sin näring ur dagens kunskap, och förändrar våra liv i ännu snabbare tempo. Vilka upptäckter och innovationer har varit de gångna 30 årens viktigaste milstolpar? Vilka rön ligger inom räckhåll de följande? Forum har riktat frå Milstolpar 1968-1997

Första konstgjorda hjärtat 196 tapper om Joders Energikrisen skakar PA ärlden 1973 ändliga resurser 1970 världen 19

Mikroprocessorn 1971

Elektronisk arbetsvecka 197 ie a

DATE MD inse

Alvar Aalto klart 1971

SQUID-komponenter — Viking-sonderna utvecklas vid Tekniska — landar på Mars 1976, räknedosan 1970 — högskolan 1972 | Finland får 5-dagars — Pioneer 10 och 11 iväg 1972-73

Bilan Xylitol i H produktion 197 gan till tio personer som arbetar med forskning och/eller teknologiutveckling och representerar ett brett erfarenhets- och åldersspektrum (se ruta s.21).

Viktiga eller sensationella?

Vilka rön och innovationer är viktiga? Redan Forums handplockade grupp hade mycket olika topplistor.

Att gå efter mediarespons är missvisande: ibland förebådar pyttesmå notiser viktiga vetenskapliga genombrott och på sikt tekniska paradigmskiften.

De största och mest genomgripande förändringarna sker så gradvis att de knappast kan ges ett födelseår - eller en upphovsman. Den ursprungliga idén vidareutvecklas ofta av andra än innovatören, och vägen till produktion, sy första Mars-bilderna

Finlands största isbrytare URHO sjösätts 1975

Första AXE-telefonväxeln I bruk 1976

Rymdsonderna Voyager 1 och Voyager 2 iväg 1977

IVOs Lovisa I, Finlands första kärnkraftverk igång 1977

Finnjet levereras av Wärlsilå Helsingforsvarv 197 stem eller “teknologi” går ytterligare via många kunskapshänder. Det ligger en historisk ironi t.ex. i att William Gilbert som på 1500-talet upptäckte elektricitetens principer, är glömd - ofta associeras elektriciteten till glödlampans uppfinnare Thomas Alva Edison. Detta illustrerar att upptäckter som sådana inte nödvändigtvis är ”nyttiga’ (annat än som näring för vår hungriga nyfikenhet) om de inte omsätts till nya teknologier och blir redskap. Den triumf som dominerade media då Forums första nummer utkom i januari 1968 var Christian Barnards historiska första hjärttransplantation som utfördes 15.12.1967. Senaste års sensation var det klonade lammet Dolly. De senaste veckorna har den ameri Hemdatorns genombrott i slutet av 1970-talet

Telefaxen 1979 Datortomografi 1979 Industrirobotarnas

Voyager 1 och Voyager 2 når Jupiter1979 och Saturnus ett år senare, och far vidare…

NASAs återanvändbara genombrott ca 1980 rymdskyttet Columbia premiärflyger 1981

IBM:s persondator lanseras 1981, PC blir ett begrepp

Finland övergår till sommartid 198 kanske forskaren Richard Seed deklarerat planer att klona en människa, vilket redan 19 länder hunnit förbjuda.

Barnards transplantation och klonandet av Dolly är topprestationer, men har inte samma paradigmtyngd som exempelvis Internet, World Wide Web, mobiltelefonen och hela fältet informationsteknik, som konkret ändrar vår vardag, och gradvis vårt sätt att tänka.

Internet och www. hör till de milstolpar vilkas infrastrukturella betydelse nästan alla i Forums panel betonar, likaså telekomutvecklingen och mobiltelefonin. Det är områden där Finland ligger i världstoppen som användare, och - inom telekom - som utvecklare och tillverkare. (Fax och epost ses som så självklara att de nämns på bara två innovationslistor!)

Finländskt kunnande

Viktiga finländska kunskapsområde under de gångna 30-åren e skogsavverknings/pappersmaskiner cellulosa/papperstekni e miljöteknik för processindustri (bl.a, ozonblekning e krafteiektronik och frekvensomvand lingstekni e dieselmotorer för fartyg/kraftver e miljövänligare trafikbränsle e meteorologisk och miljömättekni e gen- och folkhälsoforsknin e empirisk/teoretisk hjärnforsknin e digitala cellulira telefonsyste e clektronik/elindustrins tillväxt til en av landets största exportsektorer Av finländska forskningsrön, inno vationer och tillämpningar med ge nomgripande betydelse och represen Tjernobyl-olyckan 1986

Teknologiska Stephen Hawkings verk utvecklingscentralen Å Brief History of Time Tekes grundas 1983 1988 gör för fysiken vad

John Naisbitts Megatrends är årets debattbok 1984: vart är vi på väg?

Biofix bionedbrytbara stavar för benbrott 1986

Challenger-olyckan bromsar USA: rymdprogram 1986 Den första hjärt- ymepro transplantationen utförs Finland 198 Åri Vatanen första världsmästare i rally 1981

Första experimentet med fullerener1985

Keke Rosberg Formel-1 världsmästare 1982

Beatles gjorde för musiken

James Gleicks Chaos för kaosteorin närmare lekmannen 198 ”Svävande’ Maglev-tåg 1988

Mikrovågsugnarna konsumentsuccé 1988 CERN 199 terande unikt nytt kunnande nämnde panelen bl.a. e SQUID. Supraconducting Quantum Interference Device, mätinstrument för ultrasvaga magnetfält (Tekniska högskolan/ Tågtemperaturlaboratoriet 1972), tillämpade bl.a. i Neuroma e Nevromag, som mäter hjärnans magnetiska aktivitet ‘ser hur de kognitiva processerna avancerar. 4kanalers magnetometer byggd 1982 vid TH; 306-kanalers Neuromag Vectorview från Neuromag Ltd (1996 e av professor Teuvo Kohonen vid TH utvecklade självorganiserande kartor och neuralnät (1981) för data mining (informationssökning); tillimpasvid över 1 000 laboratorier världen runt - och bl.a. för analys av data från rymdteleskopet Hubble e bröstkancerläkemedlet Fareston (Orion, 1988 e Finnferon-Alpha, kancerterapimedel, (Blodtjänsten, 1986); baserar sig på professor Kari Cantells interferonforskning e kancergenens identifiering av ett internationellt forskarteam lett av docent Lauri Aaltonen (1997 e xylitol: framställningstekniken utvecklades vid Finska Socker (nuv. Cultor), tillverkningen inledd 197 e växtsterolmargarinet Benecol som minskar blodets kolesterol (Raisio 1995) e bionedbrytbara Biofix ‘spikar’ för ortopediska/kirurgiska applikationer; utvecklade av professor Pertti Törmälä (Bioscience 1986 e elektromekaniska plastfilmen EMFi tillämpbar som aktuator, för aktiv Tjudbehandling etc. - utvecklad vid YT e Nokia Personal Communicator 9000 föregången av en lång rad Nokia ”firsts

Vetenskapscentret Heureka öppnas 1989

Het kallfusionsdebatt 1989

Rymdsonden Galileo iväg mot Jupiter 1989

Tekniska högskolans Lågtemperaturlabb rekord -273,159C 1993

Finland mediem ännu oslaget köldvärlds Nobelprismateria inom mobiltelefoni e Linux, ett av Linus Torvalds utvecklat Unix-kompatibelt användarsystem Ytterligare milstolpar återfinns också på tidskartan nedan Antalet genombrott kan med fördel ställas i relation till att de finländska efforterna volymmässigt representerar bara en halv procent av hela världens FoU.

Globala genombrott

Att lista alla viktiga internationella forsknings- och tekniska genombrott 1968-97 vore intressant men för utrymmeskrävande; följande plock baserar sig på panelens listor plus översikter i bl.a. Tekniikan näköalat, Ny teknik och TIME.

e första bemannade landningen på Månen med Apollo 11 år 196 e standardmodellen för materiens upp MACHOSs (Massive Astrophysical Compact Halo Objects) observeras 1993

Sojourner första Mars-bilen 1997

Mid

Antikolesterolmargarinet Berecol 1995

Hubble skickar spektakulära rymdbilder 1997 ESA-bärraketen z Ariane 5 blir “fyrverkeri 1996

Nätdatorn EMFi-filmens

Nya månsenden Lunar Prospector iväg 7.1.1998

Atomiasern 1997

Pioneer ut ur vårt solsystem 199 ”Och Människan ska- — Atomgubben är IBM:s. pade Människan till si avbild,” Första klonade människan 1998?

Klonlammet kommer 1996 genombrott1997 Doily 199 ”T think there is a world market for maybe five computers. byggnad av elementarpartiklar: kvarkar och leptone e rekonstruktion” av universums uppkomst genom Big Bang på basen av kunskapen om elementarpartiklarn elektroniska halvledarkomponenter och VLSI (Very Large Scale Integration) som ledde till mikroprocessorn (1971) och hemdatorn (slutet av 1970-talet e den elektroniska räknedosan 197 e IBM:s Personal Computer, PC, 198 e NASAs återanvändbara rymdskyttel; Columbia premiärflög 198 e Boeings jumbojet 747 år 197 e högtemperatursupraledare 198 e det svävande tåget Maglev (Magnetic Levitation) 198 e Internet, www - genombrott 199 e katastrofteorin, kaosteorin och komplexitetsteorin som ökar vår förståelse för fysikaliska, biologiska och ekonomiska syste e rymdteleskopet Hubble skickar de första spektakulära galaxbilderna 199 e rymdsonden Galileo når och skickar bilder från Jupiter 199 e mitt-i-prick-landning av Pathfinder och Sojourner på Mars 199 e digitalkamerans konsumentgenombrott 199 e Decp Blue, IBM:s superdator, besegrar schackmästaren Garri Kasparov 199 e ett genmanipulerat vaccin mot Ebolaviruset, tills vidare testat bara på djur

Vad kan vi vänta oss?

För många skulle en video som är enkel att operera stå högt på listan över framtida teknik. Eller en telefon som

Möjligheter 1998-2027

Nanoteknologin fortsätter där mikroelektroniken inte kommer vidare. Nu jobbar man med enskilda atomer… kanske elektroner.

Automatisk avfalls Första prototyperna till datorn som själv ändrar sin arkitektur 2002?

Nästa Internet-generation ger tillräckligt dataskydd. År 2003?

Hela världen talar snart i mobiltelefon, men kanske 5-10 år? Då väntar nya via satellit. Det ger USA ett — livskraftiga sjukdomar på sortering redan 2001? — försprång framom Norden. nya vaccin…

IBM:s styrelseordförande Thornas Watson 194 det inte tar en hel dag att lära sig an vända. Vern gör en telefon för dem so bara vill ringa eller ta emot samtal? Medan vi väntar på att klyftan mel lan innovatörer och konsumente krymper, reser vi 30 år framåt i tide med troliga genombrott som vägvisare e EPIC-processorn (Explicity Parallel

Instruction Computing) från Hewlett

Packard och Intel, kanske redan i å e automatisk sortering av avfall 200 e datorer som själv ändrar sin arkitek tur, första prototyperna 200 e människans genom kartläggs, likas genernas funktion - konsekvenser fö medicine e nästa generation Internet med till räckligt dataskydd 200 e nanoteknologin fortsätter där mikro elektroniken inte kommer vidar e AIDS-vaccin om 5-10 å e satellitbaserade mobiltelefonsyste e 3D-television som inte kräver special glasögon - kanske om några å e bilar med antikollisionsradar 200 e datorer av tyg eller polymere e en dator som besegrar en skicklig

Go-spelare (jfr. Deep Blue e solceller som kostar under 3 mk watt 201 e teknik för reparation av ozonhåle helautomatisk gruvdrift 201 e giftfri eventuellt genmanipulera skadeinsektbekämpning, eller t.ex. me kaniska nyckelpigo e utsläppsfria motore e läkemedel för vård av Alzheimer 201 e en ‘självständigt tänkande” dato e bemannad Marslandning, troligen 2017

Rymdsonden Cassini når Saturnus måne Titan 2004.

i

Utsläppsfria motorer - på vägar, i vattnet och i luften — är mindre en teknisk än en ekonomisk fråga. Vem betalar kalaset? År det bråttom e teknologi baserad på supraledare som fungerar i rumstemperatur e människoägg befruktade in vitro ut vecklas i inkubatorer utan att någonsin befinna sig i en kvinnas livmoder, 2022 Cmänniskofabriker!) e datorer kopplade direkt till hjärnan identifierar och reagerar på tankar eliminerar manuell datainput, 2025 platta bildskärmar blir plattare och till slut ett ’elektroniskt papper 2027 e GUT, Grand Unified Theory, enhetsteorin som täcker och förklarar Alltsammans…någon gång.

Listan kompletteras av tidskartan nedan. Spara och kolla över nästa 30 år!

Hjärnans årtusende?

Akademiker Olli V. Lounasmaa, som 1965-96 lett TH:s lågremperaturiaboratorium till världsrenommé för lågtemperatur- och hjärnforskning och oslagna köldrekord, betonar att 2000talet blir ett “hjärnans årtusende”: ”Under de följande tjugo åren kommer mer resurser att satsas på neurovetenskaper än någon annan vetenskaps- eller tekniksektor”, säger Lounasmaa. ”Japan har kört igång ett 20 års neurovetenskapligt forskningsprogram som kostar 3 mrd mk per år, motsvarande Finlands hela statliga forsknings- och teknologibudget.” Han konstaterar att hjärnan är den viktigaste och mest komplexa maskinen i världen, och en nyckelutmaning är att kartlägga hur den fungerar. “Det finns redan talrika neurovetenskapliga tekniska tillämpningar, och

Robotkeldjur som reagerar på ‘ägarens’ röst (bl.a. Sony jobbar på dem) - 20107

Mer bilar — de kanske har antikollisionsradar 2007.

Fortsätter den globala uppvärmningen? Hur drastiskt? Och vilka nya farsoter sprider sig i det varmare klimatet?

Mer fritid kan betyda mer resor, Hur färdas vi till havs efter 2000? Har Kv&erner Masa-Yards svaret?

Vi har skickat signaler (SETI); når får vi svar från dem, och hurdant svar deras betydelse ökar kontinuerligt. Därför satsar världens ledande tekniska högskolor, bl.a. MIT. Massachusetts Institute of Technology, och CalTech nu på hjärnforskning med 30 respektive 20 professurer.”

Reijo Vilko, generaldirektör för Finlands Akademi och med kancer- och hormonforskningsbakgrund,ser molekylbiologi och -genetik som ett fortfarande digert arbetsfält, och tror på en snar kartliggningen av människans genom och genernas funktion.

”Denna forskning ger redskap att besegra många av de stora folksjukdomarna som diabetes, vissa hjärtsjukdomar och också mentala sjukdomar. Läkarvetenskapen är på väg att bli mer preventiv än terapeutisk, och förfogar även över teknologi som anknyter till regenerationsfenomen:åldrandets processer kan bromsas avsevärt”

Juhani Kunsi, direktör för Nokia Research Center och f.d. generaldirektör för Teknologiska utvecklingscentralen Tekes, betonar att åren framöver blir det globala informationssamhällets genombrotts- och stabiliseringsperiod. Utvecklingen drivs långt av s.k. technology push - mikroprocessorernas och transmissionstekniken samt Internets dramatiska tillväxt.

”En socioteknologisk faktor är också att den internationella Internetgenerationen inom denna period kommer ut i arbetslivet och påverkar sättet att arbeta, tänka och konsumera”

Tuomas Lukka, hösten 1995 landets yngsta fil.dr, stipendieforskar nu som

Supraledare som fungerar i rumstemperatur revolutionerar teknologin.

Holografisk telefon med samtalspartnern life-size

Skadeinsektbekämpning — ‘irummet’ 20187 utan gifter är ett måste, År mekaniska nyckel pigor (partilösa) ett svar? — kartläggs med

Big Bang-teorin Hjärnans funktion — modifieras eller förkastas i takt konsekvenser för med nya rön. psykologin.

Livsmedelsproduktionen förändras och råvarorna avviker från nuvarande.

Biotekniken löser odling i öknar 2018?

Bemannad fandning på Mars 2017. Sedan: klimatmanipulering, kolonier…

Junior Fellow vid Harvard University med sikte på att utveckla ett datorprogram som kan besegra en mästerlig Gospelare. Go är ett fyratusenårigt japanskt, enkelt brädspel, men trotsar dagens programmakare. Lukka har lärt sig japanska för att kunna studera originalskrifter.

”Den större ramen med problematiken anknyter till artificiell intelligens: det finns uppgifter den mänskliga hjärnan klarar, men inte en maskin, i dag. Hur långt går det att utveckla datorns problemlösningskapacitet?”

Niclas Sandström, gymnasist (Töölön yhteiskoulu), forskar på deltid. Efter att ha pryat under högstadiet vid Helsingfors universitets institution för immunologi med till proteinforskning anknutna laboratoriearbeten och gjort sig nyttig där erbjöds han fortsätta med sina insatser parallellt med skolarbetet några kvällar i veckan i docent Matti Kaartinens team. Han är den yngsta forskningsassistenten någonsin vid HU.

”Miljöproblemen och befolkningstillväxten är den viktigaste framtidsutmaningen”, anser han. ”Vi är nu över 6 miljarder: 10 miljarder kan hota Jordens bärkraft. Att bromsa den globala uppvärmningen brådskar: en följd är explosionsartad allt snabbare och expansivare spridning av nya sjukdomar”

Sandström varnar för ”vetenskapsoptimism” för varje virus vi lär oss parera, har naturen en outtömlig reserv av nya livskraftiga virus resistenta mot all medicinsk arsenal. Mest brådskande vore att finna en metod att reparera ozonskiktet - snabbt. 9 Ragnhild Artimo

Kommer kvantdatorn? Hur ser den ut inuti 3 Människoägg befruktade in vitro utvecklas i inkubatorer, inte i en

Gentekniken kopplas till funktionella — kvinnas livmoder: livsmedel och preventiv medicin.

människofabriker 2022?

Tuomas Far an (fandets- yngsta £el Junior Fello raldirektör för Tekno. logiska utvecklingscentralen Tekes, tekn. d är

Routti är bl.a. fd. övers ombudsman för Sttra.

ReljoVibko, FinlandsAkademis generaldirektör, g vid med.o.kikdr med bor. sitet. ” monforskarbakgrund.

at forskningsrön ner 1968-1997 och tippar

Mänskliga reservdelar för de flesta praktiska behov?

Integration av datormobilkommunikatormänniskokroppen. Definitionen av liv behöver kanske Kyborg revideras. Var går gränsen mella artificiellt och naturligt?