50-årsjubilerarsde trafikplan alltjämt flygklart
av Kai Finell Forum 1982-11, sida 31, 16.06.1982
Taggar: Teman: trafikplan
BR 50-årsjubilerande trafikpla alltjämt flygklart
För ett halvsekel sedan — våren 1932— presenterade tyska Junkers-verken 3-motoriga Ju 52/3 m, som för långa tider framåt skulle bli världens säkraste och mest uppskattade transportflygplan. Junkers chefkonstruktör Ernst Zindels säregna vingklaffsarrangemang gav 9 tons flygplanet uppseendeväckande korta start- och landningssträcktor. Goda och stabila blindflygningsegenskaper bidrog till att inom kort ge typen anseende som den tidens tryggaste och punktligaste trafikflygplan. Så gediget byggt — i Junkers kännspakt korrugerade duraluminiumplåt — att fortfarande hela tre stycken Ju 52/3 m, byggda 1938, kan beundras i Schweiz — helt flygklara till start!
Forum 11/8 e I juli 1932 segrade Ju 52/3 m överlägset, med högsta möjliga vitsord, i den då för andra gången utlysta tävlingen ”Alperna runt”. Enorm uppmärksamhet väckte därtill att segermaskinen på hemväg landade utan svårighet trots en frontalkrock med ett ”Flamingo”-lättflygplan, som söndersmulat föll till marken.
Försäljningsframgången var för den tidens förhållanden unik och blev en av orsakerna till den tyska flygindustrins enorma uppsving under 1930-talet. Fram till 1945 hade i flera fabriker, också utomlands, sammanlagt producerats över 5000 exemplar. Ett rekord som troligen inte överträffats av något annat transportplan än den, ett par år yngre, legendariska Douglas ”Dakota” DC-3 med officiellt 10 655 plan, plus otaliga ryska kopior.
Finland med från början
Konsul Bruno Lucander — grundare av Oy Aero Ab, sedermera Finnair — hade ända från Aeros start 1923 utomordentliga förbindelser med Junkers, vars typer — sju stycken I-motoriga F-13 och 3-motoriga G-24 (K-SALC ”Suomi”) — fram till 1932 varit allenarådande i Aeros maskinpark. Och var det fortfarande ända till 1937, då Junkers-serien bröts av en för Lapp landstrafiken avsedd ”Dragon Rapide DH/89”.
Att Finlands trafikflyg fick en andel i första årets produktionsserie av bara 12 plan är därför inte förvånande. Redan den 29 juni 1932 flög OH-ALK ”Sampo” in till den enkla flyghamnen ute på Skatudden i Helsingfors. Det skulle dröja ännu ett halft dussin år innan Finlands huvudstad fick ett flygfält ute i Malm —så att Aeros flygplan kunde slopa de fartbromsande flottörerna i utbyte mot hjul.
Då inköptes också en andra Ju 52/3 m; OH-ALL ”Kaleva”. Som dessvärre den 14 juni 1940, i fredstid, skoningslöst sköts ner av två sovjetiska SB-2 Martin lättbombplan. Utanför Estlands kust nära Kokskär (Keri) fyr. Både besättningen och passagerarna från Reval (Tallinn) omkom. Men 109 kg post och diverse annat, av estniska fiskare bärgat, vrakgods omhändertogs av en uppdykande ubåt. Pilot var Aeros dåvarande trafikchef kapten Bo von Willebrant.
Under de påföljande krigsåren utökades den finländska trafikplansflottan med ytterligare tre Ju 52: or nämligen OH-LAM ”Karjala”, OH-LAO ”Waasa” och OH-LAP ”Petsamo”—en ort som sistnämnda maskin ironiskt nog dock aldrig kom att besöka.
Kai Finel 31