60-åriga Artek satsar på nya förmågor&nyproduktion

av Ragnhild Artimo Forum 1995-14, sida 14-15, 02.11.1995

Taggar: Bolag: Artek

O0-åriga Artek satsar på

NYA FÖRMÅGOR & NYPRODUKTION

Ragnhild Artimo

Taklampa Å 440’titades av . ”Seiveringsvä

Alvär Aalto 1.95;

Ben af Schultén, Arteks konstnärliga ledare, säger att det fortfarande finns rikligt med oproducerade Aalto-design. Men Artek satsar också på helt nya formgivare. Tre nya serier kommer ut i vinter och nästa vår.

14

Det är unikt, också internationellt, att eft företag har tillverkat i stort sett samma produkter Ii sextio år. Och att dessa kontinuerligt har en efterfrågan. Det säger Arteks konst närliga ledare Ben af Schultén, som själv varit med halva resan.

e gn.E 901 med ‘hartillverkats. i er-numrerad har varit det koncept som burit

Artek över sextio år med produkter som känns lika moderna som då de skapades i mitten av 30-talet.

— Den livsstil som under decennier bygats upp kring Aalto-objekt har varit en helhet som det inte varit lätt att komma in i utifrån: ribban har legat högt, säger Ben af Schultén. Det har inte heller funnits ett tryckande kommersiellt krav att “bredda sortimentet”, de egna produkterna har sålt bra.

Det hindrar inte att Artek genom åren haft andra objekt och andra formgivare i sitt stall — centreringen på det som företaget år 1935 grundades kring, Alvar Aaltos möbler, och andra objekt formgivna av Alvar och Aino Aalto —

El stark egen profil och tradition

Alvar Aaltos Länstol 40 ritades 1931 för Pemars sanatorium, men modellen med armstöd togs aldrig i produktion. Bara två prototyper har existerat, varav en på Aaltos egen byrå. Stolen har i egenskap av kuriosa potential att bli samlarobjekt då den nu tagits i produktion.

här aldrig varit hundraprocentig. Artek har samarbetat med talrika finländska och utländska formgivare, och också köpt in produkter från andra tillverkare, om de kompletterat konceptet.

— Det är inte bara material och färger som binder ihop denhär helheten, utan också mera metafysiska saker.

Kvalitetstänkande — Det finns så många kvalitetskriterier. Hittills har Arteks koncept långt byggt på kontinuitet, på de människor som jobbat här. De som haft ansvar för den konstnärliga linjen har i allmänhet varit sådana som arbetat sig in i firman under en lång tid, och anammat ideolo in. ? Själv har af Schultén jobbat vid Artek hela sitt yrkesverksamma liv — han kom

Forum ar 14/9 hit direkt från Konstindustriella läroverket där han utdimitterades från inredningsarkitektlinjen 1963. Han har formgett en hel rad stolar, bord, soffor och ampor, som sedan länge hör till Arteks kollektion.

Vackert från hela världen

Under efterkrigsåren på 50-alet var Artek pionjär med att importera designprodukter från hela världen. Ingen annan gjorde det, och Artek hade fältet fritt och kunde handplocka vad man ville ha med ensamrätt — då det inte fanns någon konkurrens på området. Genom åren kom Artek att bygga upp ett unikt och exklusivt kontaktnät till konstindustri- och möbelleverantörer i Europa och från andra kontinenter.

— Sedan kom en period under 80talet då intresset för de utländska möblerna minskade, närmast kopplat till att Aalto-möblerna då upplevde en boom. Det var vad folk köpte, och de utländska produkterna kom i skymundan. | takt med dämpad efterfrågan på dem började det gå så att våra kontakter med olika utländska bolag övertogs av andra, som helt satsade på att sälja importerat — något som för oss altid varit bara en kompletterande bilinje.

— Då vi senaste år utvidgade huvudbutiken vid Södra esplanaden till tredubbla arealen konstaterade vi att det nu finns plats att visa också andra produkter än bara de egna. Så vi satte igång med att återknyta kontakter till tidigare producenter och hitta nya.

Det är en tidskrävande process, säger Ben af Schultén: det går inte i en handvändning att hitta de rätta objekten som passar hit. Och ibland då man hittar de räta objekten har någon annan dem redan.

Ett problem är också prisnivån: med transport från andra länder blir importmöbler dyra, och med dagens låga konsumtionsnivå har de varit svåra att sälja. Det utländska samarbetet är därför inte problemfritt.

Aalto-continuum

Arvet efter Aalto är den bottenlösa brunn Artek alltid har kunna ösa ur. Till jubileumsåret har man tagit i produktion några föremål av Alvar och Aino Aalto som (veterligen) inte tidigare tillverkats, eller som gjorts i ytterst små serier för decennier sedan.

Länstol 40 ritade Alvar Aalto för Pemars sanatorium 1930-31; modellen med armstöd böjda i typisk “Aoaltolinje” togs emellertid aldrig i produktion, utan finns endast i form av några prototyper, varav en på Aaltos byrå. Det är alltså en raritet och har somlarobjektpotential. Det unika med stol 40 är att sitsen, armstöden och ryggen pressats i ett enda stycke — e öjningsteknik som Aalto länge stude Forum nr 14/9 rade bl.a. i sina reliefer. Sitsskalet tillverkas med traditionell kallpressteknik; underredet är av rostfritt borstat stålrör. Serveringsvagn E 901 är ritad 1936 och en numrerad serie på 60 stycken har inför jubiléet tillverkats enligt originalmåtten — 50 mm smalare, och med svartlackerat handtag. Soffbord MX 800 D är en variation på ett tema från 1954, större (diameter 800 mm) än de versioner som tidigare producerats. Alvar Aaltos taklampa A 440 från 1955 hör också till 60-årssatsningen. Glaspendeln är en version av den s.k. puldklockan som ursprungligen ritades ör restaurang Savoy 1937; lampan tillverkades i en liten serie på 50-alet. Aino Aaltos formgivning representeras i nyproduktionsbuketten av “Bladet” och soffbord 910. “Bladet” är ett tryckt tyg vars design är en raritet från 30 Alvar Aaltos soffbord MX 800 D är en ny variation på ett tema med Aaltos x-ben från 1954. Nyproduktionen har diametern 800 mm och höjden 520 mm.

talet. Tyget har senast tillverkats på 40talet sam handtryck, men görs nu i industriell produktion i blått, beige och gult. Soffbordet med skiva av vita kakel är ritat 1938 och har veterligen aldrig tidigare tillverkats.

Samma fabrik från starten

Då tillverkningen av Aino och Alvar Aaltos möbler inleddes — år 1929 — skedde det vid Huonekalutehdas Korhonen Oy i Åbo.

— Produktionen leds fortfarande av samma familj som tillsammans med Aalto inledde tillverkningen, säger af Schultén. Det är lyckligt att vi hatt tillgång till det ackumulerade kunnande os Korhonen — och en värdefull växelverkan mellan Arteks formgivare och fabrikens hantverkare.

Idag sysselsätter Aalto- och Artekmöblerna ett hundratal personer vid Korhonens fabrik, och utgör nära 90 procent av dess produktion.

— En tredjedel av Aalto-möblerna går på export, främst till USA, Sverige, Danmark och Italien, men också England, Tyskland, och i ökande omfoattning till Frankrike och Japan. Vi jobbar helt med agenter och importörer, och har inga egna enheter utomlands. I

Danmark har vi en mycket bra importör som själv ordnar expo i sina magnifika utrymmen — och som faktiskt blivit en viktigare kanal för profilering än den tidigare danska möbelmässan. Viktiga mässor vi forfarande regelbundet är med på är Köln-mässan och möbelmässan i Milano.

Länstol 40, den “nya Pemar-stolen”, hör till de objekt Artek kommer att presentera på mässor ett bra tag framöver. Till priset FIM 4 650 är det inte en möbel man impulsköper, men den har med karaktären av kuriosa sin klara nisch bland samlare och aficionados, och på Artek tippar man att den också har en marknad i “mer avancerad offentlig miljö”.

Hur kom den fram efter alla år — Den har nog funnits med bland icke-tillverkade design, och personligen

Aino Aaltos soffbord 910 är ritat 1938 och har veterligen aldrig tillverkats. Skivan är av vita kakel. Bordet tillverkas med eller utan hjul. Måtten är 78 x 82 x 543 cm.

har jag haft den i tankarna minst tio år. Inför jubiléet tog vi beslutet att ta upp den till produktion, och då en prototyp anns på Åaltos egen byrå, fick vi låna den, och gjorde utgående från den dejaljerade, litet reviderade ritningar. År det inte en litet långsam impulsoch beslutsprocess? Kanske det, säger af Schultén, men bemöter kommentaren med mördande logik: “Med Aalto har man inte bråttom, han tål åren.” Naturligtvis infinner sig tanken: hur mycket Skända, oanvända nationdl fortsättning på sid 18