90-talet logistikens årtionde Hur gick det sen?
av Fredrik Nars Forum 1995-16, sida 18-19, 14.12.1995
90-talet logistikens årtio
Hur gick det se
Fredrik Nars
I början av årtiondet var logistik det heta temat i företagsledning. Ämnet är fortfa rande aktvellt.
TFiF har gjort logistik till föreningens tem 1996.
om den inte finns till kundens förfogand då han/hon behöver den. En för lång leveranstid och osäker samt ofullständig leverans sänker på produktens värde för kunden.
I början av årtiondet talade man inom företagsledning om att nittiotalet skulle bli logistikens årtionde. Bakgrunden var logistikens ökade betydelse som konkurrensfaktor en produkt uppnår sitt maximala värde då kunden kan vara totalt säker på att den finns tillhanda då den behövs. Över hela världen visade man inom näringslivet stort intresse för området. I toppskolor i ekonomi var logistik ett hett ämne.
Speciellt mycket uppmärksamhet fick logistik i Finland då Trafikministeriet 1992 gjorde en utredning i vilken framgick att kostnaderna förlogistik i Finland uppgick till 80-90 mrd mk. d.v.s. 19 procent av Finlands bruttonationalprodukt. Och att det på en fem års tidshorisont fanns en sparpotential på 14-16 mrd mk genom ökad produktivitet! Jämfört med konkurrentländer var Finlands logistikkostnader två eller t.o.m. tre gånger så höga (som visserligen delvis förklaras av ett stort och glest bebyggt land).
Håll logistik på ytan
Då blev det fart på det logistiska tänkandet i Finland. I rask takt körde Trafikministeriet i gång ett projekt kallat Förbättring av logistik i Finland, ett årligt pris ilogistik instiftades 1993 och det inrättades en professur i logistik vid Tekniska högskolan (som dock besattes först i år). Vad har hänt sedan dess | nte ens den finaste produkten har ett värde
Kostnader för logistik i Finland utgör en femtedel av BNP
Transport 36 mrd mk Lagring 23 mrd mk Ränta på bundet kapital 18 mrd mk
Administration 5 mrd mk Förpackningsmateriol 5 mrd mk Totalt 80-90 mrd m = ca 192 av BNP
Källa: Tratikministriel, 199 18
Disiribulionslogistik
Kund
Inköpslogistik Produktionslagistik EH producerande lex företog Lvpraniör ger -4 Prockikton | av | loger Ett handelsaa [me] EF F——- u loger Kun =
Traditionellt indelas logistik i inköps-, produktions- och distributionslogistik. Logistik skal dock ses mer som en process än en funktion.
Kari Tanskanen, nyutnämnd professor i 10gistik vid Tekniska högskolan summerar logistikens situation i dag — Problemet är som med så många andra nya strömningar. Först talades det en massa om logistik och några praktexempel fördes fram. Men på det stora fältet hände det sist och slutligen mycket lite.
— Min uppgift blir att hålla logistiken vid ytan så att det inte blir ett modefenomen som tynar bort.
För att förbättra situationen har Tekniska föreningen i Finland gjort logistik till årets tema inom föreningen.
Logistik förklaras enklast som bron mellan utbud och efterfrågan. Men logistik är mycket mer än bara fysisk transport — och bör ses mer som en process än som en funktion. Logistik är, för att använda Trafikministeriets rätt så omfattande definition. den kontrollprocess av material-, informations- och kapitalflöden som har att göra med inköp, produktion och distribution av varor och vars mål är att förbättra företagets avkastning genom att åt kunden skapa mervärde med förbättrad kostnadseffektivitet i materialhantering och ökad återanvändning.
Först under nittiotalet har företagsledningar börjat visa genuint intresse för att använda sig av logistik som en konkurrensfaktor. Den är nämligen en konkurrensfaktor att räkna med — ofta kan distributionskostnaderna kan ofta överskrida produktens tillverkningskostnader.
Logistik har setts som en fysisk logistisk funktion som sysselsätter förflyttning och förvaring av varor. I dag håller man på att övergå till en mer övergripande syn där man ser på logistik mer som en process än en funktion. Traditionellt har man indelat logistik i tre de lar: inköps- produktions- och distributionslogistik (se figuren ovan).
Hur minska logistiska kostnader?
Hur minskar företag sina logistiska kostnader i dag? Specialforskare i logistik på Trafikministeriet Pekka Aaltonen svarar — Viktigast är att leveranstiderna minskat. dvs. tiden från en beställning och att ett företag börjar producera en produkt tills det den finns hos kunden. Lagren har också minskat — både mängden lager och antalet varorilagren, i Finland har det skett stora minskningar på denna front inom handeln och livsmedelsindustrin.
Länge ansågs det att ett välskött företag all Kari Tanskanen, nyutnämnd professor i logistik vid Tekniska högskolan hoppas att logistiken även i fortsättningen skall uppmärksammas i företag.
Forum nr 16/9 tid har varor att leverera. Detta medför naturligtvis höga lagerkostnader. Nu skall lagret skötas effektivt och inte binda onödigt kapital. Vad kan man då ytterligare göra för att minska på de logistiska kostnaderna i Finland? Aaltonen: — Det är främst inom företagen som förändringar måste ske. De stora inbesparingarna i logistik sker genom att minska på produktionstider och att minska på varornas lagertid. Inte kar man uppnå motsvarande inbesparingar inom transport. En motsvarande rapport över logistikens situation som gjordes 1992 kommer antagligen att göras på nytt 1997, enligt Aaltonen. Då kan man se vad som hänt under fem år. örbättrad informationsteknik har möjliggjort bättre logistiska processer. Snabbare datorer, bättre och enklare dataprogram samt bättre förbindelser via datanät genom EDI (Electronic Data Interchange) effektiverar den logistiska processen. Inom detta område har Trafikministeriet varit med och utvecklat system. Men Aaltonen kommenterar: — Informationsteknik är isigingen lösning, den är endast ett hjälpmedel. Två företag som Kari Tanskanen tycker att utnyttjat logistisk strategi till sin egen fördel är Valmet Automotive och Nokia. Logistiken i företag borde enligt Tanskanen utvecklas på fyra fronter: - de logistiska processerna skall fås under kontroll med hjälp av mätar - en effektivare användning av informationstekni - en förändring av attityder gentemot logisti Årets logistikpris till ASG-Nurminen
Fn logistikpris utdelades i år för andra gången. Priset har grundats och utdelas av representanter från industrin, servicebranschen och myndigheter i samråd med den finländska avdelningen för ICHCA (International Cargo Handling and Coordination Association). I tävlingen deltog företag, forskare och studerande vid högskolor med tävlingsbidrag i olika tävlingskategorier.
I företagsserien vann ASG-Nurminen Oy, Företagets tävlingsbidrag Logic Way är ett nytt sätt att kombinera all behövlig information för att positionera varor. Med dess hjälp kan kunden på ett tydligt sätt jämföra olika speditionssätt visavi snabbhet, kostnad och andra faktorer. Företaget har specialiserat sig på interna - uppmärksammande av miljöeffekter i logistisk planering
Hur kan då ett litet eller mellanstort företag utveckla sin logistiska funktion? Professor Kari Tanskanen svarar — Genom att klarlägga vad det logistiska läget inom företaget i verkligheten är. I projekt har jag märkt att det finns ett stort gap mellan verkligheten och ledningens uppfattning o tionella transporter och har ett täckande nät av servicepunkter och samarbetspartners. ASG-Nurminen bildades i november 1993 då transport- och speditionsfunktionerna från John Nurminen Oy fusionerades med det svenska ASG Ab:s dotterbolag Asg Oy.
I forskarserien vann tekn.lic. Jan Holmström. Tävlingsbidraget fokuserar på att visa den operativa snabbhetens effekt på totalproduktiviteten för industriföretag.
I högskoleklassen vann ekonom JuhaPetri Jokinen. Hans bidrag behandlar centralaffärens logistiska problem och olika lösningsmodeller vid transport av kokkärl. För beslutsprocessen har han utvecklat en datorbaserad modell. FN logistikens effektivitet. Ledningen vet helt enkelt inte vad som händer med produkten efter att den lämnat fabriken.
Kari Tanskanen — Den bästa logistiska konsulten för ett företag är att få en stor och krävande kund. Företag som blivit under leverantörer till t.ex. Saab-Valmet eller Nokia har dragit stor nylta. å gott som dagligen suger
Språkröret upp frågor som rö vårt svenska språk. Det är i synnerhet frågor om ord och termer som har en tendens att hamna i Språkröret. Nu skall några av de uppfångade frågorna besvaras.
KRK
FRÅGA: Är broschyr och folder samma sok?
SVAR: Nej. En broschyr definieras som ’en klammerhöftad trycksok på högst 64 sidor’. En folder igen är ’ett ark som vikts en eller flera gånger men inte häftats’. Det hör meddelar Tek Språkrörsfrågor Rune Skogberg
FRÅGA: På många offentliga platser har man satt upp automater och serviceapparater som fungerar så, alt man bara behöver vidröra en bildskärm med fingret för att en funktion skall utföras. Tidigare måste man använda tangentbord. Till exempel postens nya frimärksautomater fungerar på det här mycket användarvänliga sättet. Vad kallas sådana bildrutor?
SVAR: En bildskärm av det här slaget kallas pekskärm (fi. kosketusnäyhö].
FRÅGA: Vad skall man kalla myyntineuvottelija på svenska? Det är fråga om en försäljare som har kontakt me niska nomenklaturcentralen (TNC) i Sverige.
FRÅGA: Vad heter det engelska skylift på svenska — alltså en sådan där hissanordning på hjul?
SVAR: Det heter mobilplattform. Också de mer omständliga termerna mobil. arbetsplattform “och hydraulisk arbetsplattform kan användas.
FRÅGA: Hur böjer man PC, Mac och CD-ROM i plural? Och vad heter video i plural?
SVAR: Pluyralformen av PC och Mac lyder PC-ar och Macar. När det gäller CD och CD-ROM måste man old precisera vad man menar. Det heter med andra ord CD-skivor, CD-ROMskivor och CD-ROM-spelare. Pluralformen av video är videor.
FRÅGA: Vad skall man kalla det där
Forum nr 16/9 tecknet som man använder i e-postadresser [G)? År det för resten bra och korrekt att tala om “mikrostödperson” för en person som bistår med hjälp och stöd om man får problem med datorn?
SVAR: G-tecknet kan man kalla till exempel snabela.
Mikrostödperson är en direkt översättning av finskans “mikrotukihenkilö”, och man skoll vara försiktig med att använda det i andra än finlandssvenska sammanhang. Ordet mikro används mycket sällan om dalorer i Sverige. Där talar man om PC. Enligt TNC står mikrostödperson för det man i Sverige kallar PC-samordnoare, PCkonsulent, PC-support, PC-koordinator eller persondatorkonsulent.
FRÅGA: Yad heter autokatos på svenska? Alltså ett enkelt, öppet bilgarage som egentligen bora bestå av ett tak. Många säger “biltak”, men så kan det väl inte heta?
SVAR: Nej — ett biltak är ett tak på en bil och ingenting annat.
I engelskan kallas en konstruktion av stolpar och tak som skall skydda mot regn och snö för carport, och den termen kan också användas i svenskan. Men det som helst rekommenderas är täckt bilplats.
FRÅGA: Kan man i svenskan använda ordet kompostor om en behållare för kompost?
SVAR: Det heter kompostbehållare På finska kan man säga kompostori. En kompostbehållare definieras som ett slutet kärl som går att öppna. En varmkompostbehållare eller värmekompostbehållare (fi. lämpökompostori) är värmeisolerad och kan alltså vara i bruk året om.
kunderna per telefon och som också sköter rådgivning osv.
SVAR: På svenska heter en sådan person sölikonsulent. Ibland tycks det finska ordet också användas om personer som förmedlar fastighetsalfärer, och då rör det sig naturligtvis om fastighetsmäklare (det finlandssvenska “fastighetsförmedlare” bör undvikas].
FRÅGA: Har det finska uttrycket pkyritykset en motsvarighet i svenskan, dvs. kan man använda en förkort ning?
SVAR: Finskans pk-yritykset, för pienet ja keskisuuret yrityksel, måste översättas med små och medelstora företag. Ingen etablerad officiell förkortning finns på svenska. KR KR
Nya frågor om ekonomiskt och tekniskt språkbruk väntar på svar i senare nummer. 19