ÅA-plastplomb?
av Ragnhild Artimo Forum 1986-15, sida 29, 09.10.1986
Åboforskare utvecklar
KOMPOSITPLOMB
Inspirerade av debatten kring amalgamet jobbar Åbo Akademi och Åbo Universitet på att få fram ett kompositmaterial som bokstavligt talat håller måttet som plombmaterial även i de mest utsatta förhållanden. Forskningsmålet på sikt är att utveckla ett plomberingssystem där tanden med hjälp av kemisk stimulans fås att själv producera e biologisk plomb.
ompositplomben är emellertid det Kr åboforskarna nu koncentrera sig på. Hittils har hål i tänder plomberats med formbar, svårlöslig metalllegering. Vissa patienter får emellertid allergiska symptom som antas bero på kvicksilvret i amalgamet. Forskare I Japan och USA har undersökt möjligheterna att ersätta metallegeringen med plastkompositer.
— Det är fråga om plastblandningar som härdas genom bestrålning med ljus och förstärks med hårda fyllnadsmedel och fiberstoff, berättar professor Bengt Stenlund vid institutionen för teknisk polymerkemi vid Åbo Akademi,
Med strålningshärdning avses en polymerisation som startas med hjälp av strålningsenergi — elektronstrålning, UV-strålning eller synligt ljus.
Bioplast på frammarsch Stenlund är också ordförande för Finlands Akademis teknisk-vetenskapliga kommission. FÅ har finansierat ett tekniskt-medicinskt samprojekt för utvecklandet av ett plastkompositrmaterial av självupplösande typ för fixering av benbrott (se Forum 12/86: ”Plastspik som kroppen äter upp”).
Vid ÅA har man i flera år studerat ljushärdande plasttyper och olika plastkompositer. Vid Åbo Universitet pågår en undersökning gällande nya tandprotesmaterial. Dessa projekt, som i detta skede finansieras av Teknologiska utvecklingscentralen (Tekes), utgör nu grunden för ett utbyggt samarbete mellan inrättningarna.
FÖRUN 15/198 ÅA och universitetet arrangerade tidigare denna höst Finlands första tandkompositseminarium där de finländska forskarna redogjorde för nuläget på detta område och de färskaste forskningsresultaten. Dessutom hade som gästföreläsare inbjudits / Eystein Ruvter från NIOM, Nordisk institutt for Odontologisk Materialpravning — det samnordiska forskningslaboratoriet i Oslo.
Gammal plast — och ny De första tandkompositerna är från 60- och 70-talet, och användes främst för restaure Professor Bengt Stenlund leder Åbo Akademis kompositforskning. Genom samarbete med Åbo Universitet hoppas man nu få fram en tandkomposit skräddarsydd för krävande tillämpningar.
ring av framtänder där metallplomber av kosmetiska skäl var mindre lämpade. Dessa tidiga plastplombers användningsmöjligheter var begränsade på grund av problem med materialets stabilitet. Tack vare materialutvecklingen har man de senaste åren också kunnat använda kompositplomber för vissa tillämpningar i kindtänderna.
I Norden har tandkompositforskningen koncentrerats till institutet i Oslo. Vid seminariet i Åbo redogjorde dr Ruyter för NIOM:s arbete: förutom analys av kommersiella material studerar institutet polymerisationens kinetik och karakteriserar mekaniska egenskaper. Aktuella problem inom denna forskning är materialkrympning och brister | olika kompositmaterials långtidshållfasthet.
Skräddarsydda material
Enligt professor Antti Yl-Urpo vid Åbo Universitet är universitetets tandklinik i sin nuvarande forskning helt beroende av de kommersiella materialen som utvecklas i långsam takt.
Man hoppas uppnå synergieffekter genom samarbete med ÅA:s institution för teknisk polymerkemi — laboratoriet har i flera år utfört generell forskning kring kompositer och ljushärdande polymerer. Det betyder att institutionen idag har beredskap att skräddarsy ljushärdande kompositmaterial så att dessas egenskaper bättre svarar mot tandklinikens krav.
Idag klarar kompositmaterialen inte helt den påfrestning som tandfyllningar utsätts för i kindtänderna. Olikheter i temperaturutvidgning hos plomben och tanden leder till sprickbildning och sekundärkaries — med besvärliga inflammationer som följd.
ÅA strävar till att genom kemikalieutveckling ta fram effektivare initiatorsystem och minskad krympning vid härdningen — ett av de primära problemen — samt att utveckla mindre toxiska eller irriterande kemikalier,
Skynda långsamt Tandkompositforskningen i Åbo tar sikte på att utveckla en komposit som är stark och lätt att använda, och kan ersätta amalgamplomben, varvid man eliminerar de symptom kvicksilvret | legeringen förorsakar hos en del patienter.
Men det är inte säkert att komposttplomben är svaret på alla frågor. Enligt professor Lennart Forstén vid Åbo Universitet förorsakar plasterna de facto mera överkänslighetsreaktioner än kvicksilvret i amalgam. Specialisttandläkare Pekka Kangasniemi anser också att det är befogat att skynda långsamt — åtminstone borde man inte ännu ersätta amalgamplomberna med de kompositer som finns idag, då bland annat dessas hållfasthet inte tillförlitligt utretts.
Ragnhild Artimo 29
