ABC för placerare

av Peter Nordling Forum 1987-08, sida 08-09, 07.05.1987

Taggar: Teman: ekonomi

ABC för placerare

Kasinoekonomin prasslande sedla utan också av en mängd specialtermer.

OIC-listan, market-ma optionslån, futurer, okt dessutom at

Aktier

Själva begreppet aktier behöver ingen särskild förklaring, men vissa slag av aktier och de olika marknaderna för dem kan vara oklara för färska placerare.

Den vanlige placeraren satsar sina pengar i aktier som kan köpas och säljas fritt, dvs har en marknad. Placeringar i andra aktiebolag är företagande, som är en annan historia, liksom aktier i fastighetsbolag.

De vanligaste placeringsaktierna är aktier som noteras på Helsingfors Fondbörs. För närvarande är 52 företags aktier noterade, 3 av dem svenska. Börsaktierna kan köpas och säljas smidigt, och både handeln och aktierna har en viss garantistämpel genom noteringen. Bolagens beteende, informationsskyldighet mm och själva handeln

Bankdirektör regleras av börsens Pentti Rissanen regler och bestämmelser.

OTC-listan (over the Counter = över disken) är ett slags ”övningsbörs” för mindre företag. Kraven på aktiens spridning, bolagets storlek och information är mindre än för börsföretagen, och skattebemötan önnetecknas inte böra av och skramlande slantor ers, bankcerifikat, eoptioner…

varje stad med självaktning planerar starta en lokal börs. granskar grundbegreppen och de nya finonsinstrumenten. VI rapporterar också om Iokalbörsolanerna, och berätiar historien om hur (fiktiva) Dickursby Madrass och Mandolin Ab kapades av spekulanterna.

Foru det är lindrigare. OTC-handeln sker två gånger per dag på börsen, men sköts av Fondkommissionärsföreningen. Bakom = varje OTC-noterad aktie står ett mäklarföretag, market-makern, som ansvarar för att handeln med aktien fungerar.

OTC-listan omfattar idag 8 företag. Marknaden har inte fungerat särskilt bra, men Fondkommissionärsföreningen arbetar på att utveckla den. På längre sikt väntas OTCmarknaden bli intressant — på många håll utomlands är den blomstrande och den marknad där de goda klippen görs.

Mäklarlistan fyller idag i många avseenden den roll som OTC-istan väntas spela. Handeln sköts av Fondkommissionärstföreningen i börsens utrymmen en gång i veckan. Listan är “vild”, d v s mäklarna tar på den upp aktier som rör sig på marknaden i tillräcklig utsträckning. Företagen behöver inte själva söka notering på listan — även om notering är en fördel vid t ex emissioner. Handeln regleras inte av andra bestämmelser än dem som börsen uppställer för mäklarna överlag.

Mäklarlistan omfattar 38 företag, Agruppen med företag som inte har inlöseklausul på aktierna och L-gruppen med sådan. Nyckeltalen för mäklarlistan visar att den i viss mån är en lista för spekulanten.

Enligt aktiebolagslagen måste alla aktie vara lika mycket värda nominellt och ge en lika stor andel I bolaget, men ett företag kan ändå ge ut olika aktieserier. Vanligast är att även börsbolag har aktieserier med olika rösträtt, stam- eller A-äktier med 1 ex 10 eller 20 röster och vanliga aktier med en röst, eller en röst för varje påbörjat 10-tal aktier. De röstsvaga aktierna är i ibland som kompensation preferensaktier, som ger högre dividend eller förtur vid dividendutdelning om vinsten varit liten.

En tredje grupp är fria aktier, som kan köpas av utlänningar.

Man betalar mera för de röststarka aktierna eftersom de ger mera makt. De fria är dyra eftersom utbudet är begränsat.

Köp av börsnoterade aktier får enbart begränsas av utlänningsklausul, som förbjuder försäljning åt utlänningar. Bolag på mäklarlistan kan liksom andra aktiebolag ha bestämmelser, som ger de gamla ägarna rätt att inlösa aktier som kommer till försäljning eller som kräver att köp godkänns av bolagets styrelse.

Masskuldebrev

Masskuldebreven är den försiktige småspararens placeringsobjekt. Pappren stiger inte i värde som aktier, men ger en hög och säker avkastning, och utfärdas av institutioner som med största säkerhet betalar lånet tillbaka. Masskuldebreven kan också säljas och köpas över börsen, och är därmed likvida. Småspararen behöver alltså inte vänta på att staten ger ut ett obligationslån för att köpa, eller vänta 10 år för att få pengarna tillbaka. Kursen bestäms av räntan och den tid som lånet ännu löper, och förstås i viss mån av tillgång och efterfrågan.

Obligationer emitteras av staten och hypoteksbankerna. Obligationerna är värdepapper som representerar en del av ett lån, som löper på en bestämd tid, t ex 5 eller 10 år, till en bestämd ränta.

Obligationerna är attraktiva, eftersom både räntan och kapitalet är fria från statsoch kommunalskatt för fysiska personer.

Debenturer är masskuldebrev som ges ut av banker, finansieringsinrättningar och andra företag. De motsvarar i de flesta avseenden obligationer, men åtnjuter inte skattefrihet. Räntan är därför något högre än obligationernas. Det emitterande bolaget behöver inte ställa någon säkerhet för lånet, men detta har inte så stor praktisk betydelse. Senast kvaddade ett debenturlån år 1969.

Det förekommer också andra masskuldebrev än debenturer emitterade av företag, men de praktiska skillnaderna är små. För tex småföretagens behov paketterar bankerna ihop en grupp av kundföretag till ett större gemensamt masskuldebrevslån.

En speciell form av masskuldebrev är konvertibler och optionslån, som vid lånetidens slut byts (konvertibler) eller kan bytas (optionslån) ut mot det emitterande företagets aktier på förutbestämda villkor

I Finland har Enso gett ut ett optionslån.

8/1987 FORUN,

Lånet blev trots goda villkor ingen succé, och modellen har inte prövats senare, eftersom skattebemötandet fastställdes på ett ofördelaktigt sätt.

Utländska aktier

Finländare har sedan början av år 1986 rätt att placera 10 000 mk i utländska aktier. Eventuella vinster kan dessutom placeras i fler utländska aktier.

Transaktionskostnaderna för direkta placeringar blir dock i proportion till placeringsbeloppet mycket höga. Det bästa sättet att göra utlandsplaceringar är därför att köpa andelar i internationella placeringsfonder eller aktiepaket, som bankerna och några mäklarbolag satt ihop eller förmedlar.

Investeraren kan också göra utlandsplaceringar genom att köpa aktier i de svenska bolag, som är noterade på Helsingforsbörsen. För dessa gäller inte 10 000 mk:s gränsen, eftersom aktien är ”inhemsk”. Köparen får ingen aktie, utan ett depåbevis som motsvarar den. Själva aktien finns i bankförvar i Sverige.

Bankcertifikat

Bankcertiticatet, som hade premiär i Finland för några år sedan, är ett instrument som depositionsbankerna och Finlands Bank använder för inlåningen.

Efter att ha fått tillstånd av finansministeriet kan bankerna utfärda certifikat på 100 000 mark och mera. Lånetiden är minst en månad och högst tolv månader. Räntan på de här pengarna är i princip fri, och den bakas in i skillnaden mellan sälj- och återinlösningspris. Man kan räkna med att räntan ligger runt 10 procent beroende på läget på penningmarknaden.

De som placerar pengar i bankcertifikat är företag och samtund. Dessa kan omsätta certifikaten på en organiserad sekundärmarknad.

Sedan ett år tillbaka kan också företagen låna in pengar genom ge ut motsvarande certifikat, företagscertifikat. Dessa fungerar i stort sett som bankcertifikaten men kräver inte tillstånd av någon myndighet. Bankerna är involverade som förmedlare och market makers.

Kommuncertifikatet är det nyaste och sista i serien av certifikat. Dessa kan emitteras av kommunerna, som från ingången av detta år har rätt ta upp lån på samma sätt som företagen.

Optioner En option är ett kontrakt som ger en rättigheten, men inte skyldigheten att köpa något till ett bestämt pris under en given tid, den så kallade löptiden. Beroende på om man vill sälja eller köpa benämns optionen säljeller köpoption.

I praktiken går optionshandein till så att den som äger värdepapper kan utfärda en option på ett parti som han tror att inte öka fortsättning på s 29

FÖRUN 8/1987

Lokalbörsern kommer

Snart finns det börser I alla delar av landet,

Flera projekt är under arbete och en del är en bra bit på vägen. Det torde adock dröj ett par år inna någon lokal börs eller n riksomfattande börs slår upp sina dörrar.

e nu kända projekten har fått omfattande publicitet, bla därför att lokalbörser inte för tillfället finns i Finland. Mindre känt är däremot att det funnits börser som verkat parallelt med Helsingfors Fondbörs redan i början av seklet. Gamla börsstäder är Vasa, Viborg, Tammerfors och Åbo. De här börserna utom en i Åbo är numera nedlagda. I Åbo avstannade börshandeln visserligen redan under krigsåren. Men Åbo handelskammare har fortsatt att hålla liv i börsen, som enligt stadgarna är nationell, genom att varje år välja en styrelse och revisorer och på papperet hålla i gång börsen För två år sedan undersökte man möjligheterna att på nytt blåsa liv i verksamheten. Förutsättningarna bedömdes emellertid som alltför dåliga.

Ny utredning

I höstas startade ett nytt utredningsarbete i Abo handelskammares regi. Ombudsman Jari Lähteenmäki vid handelskammaren berättar att en enkät bland handelskammarens medlemmar och regionens banker visar att intresset för att låta notera företags aktier och för fondkommissionärsverksamheten ökat.

Mera än så vill Lähteenmäki inte berätta om enkäten då detta skrivs. Idag är uppgifterna eventuellt redan offentliga.

Enligt honom kunde ett halvt dussin företag räcka till för en renässans. Men ambitionsnivån sträcker sig längre än till handel med enbart aktier. Lähteenmäki avslöjar att man umgås med planer på att inleda handel med optioner, futurer och eventuellt några andra nya instrument. Något hinder för detta finns inte då lagstiftning saknas (se optioner och futurer).

Med tanke på ett eventuellt praktiskt genomförande utgår man från att det är bäst att förbereda sig för datoriserad handel.

— Men frågan är om börsen då gör sig själv överflödig, säger Lähteenmäki.

I Åbo finns också några banker som handlar med aktier direkt över disk. Affärerna görs till senaste börskurs och bankerna håller sig med ett eget handelslager.

Tjärbörsen

Ett liknade koncept har lanserats av Oulun

Osuuspankki där dotterbolaget Tervapörssi

Oy hunnit bli känt också i södra Finland.

Tervapörssi är dock inte någon börs, äve om det finns planer på lokal börshandel. Enligt andelsbankens VD Paavo Saari ä det meningen att Tervapörssi skall bli bankens mäklarföretag då en lokal börs eventuellt inleder sin verksamhet. Idag säljer Tervapörssi aktier direkt över disken. Det gäller både aktier i några lokala bolag, vars aktier inte noteras annanstans, och aktier som noteras på Helsingfors Fondbörs och på mäklarlistan. För aktierna i Oulun Teknologiakylä Oy och Teknoinvest Oy fungerar Tervapörssi som market maker. Kurserna publiceras i det lokala huvudorganet Kaleva.

Trots att verksamheten pågått sedan senaste sommar är Tervapörssis omsättning fortfarande blygsam.

I förlängningen hoppas man på en egen lokalbörs i Uleåborg.

Potentiella börsföretag växer fram i teknologibyarna som idag inhyser ett 50-tal företag (Forum 3/87). Uleåborgs handelskammare planerar att låta någon vid stadens universitet, | form av ett pro graduarbete, undersöka förutsättningarna för en lokal börs.

När en lokalbörs kan komma igång I Uleåborg är synnerligen ovisst. Både i Åbo och Tammerfors (se sid 11) har man hunnit betydligt längre i förberedelserna och där kan startskotten gå tidigast om några år.

VD Paavo Saari

Datoriserad handel

Om Uleåborgbörsen blir verklighet anser Saari att den borde byggas upp enligt det amerikanska Nasdag-systemet, ett system med totalt datoriserad handel. Han anser också att man kunde uppta alla intresserade företag i Norra Finland till notering. Därmed skulle det kortlivade systemet med auktioner på lokala aktier från 1917, som dog ut på grund av materialbrist, få en värdig fortsättning.

Också i Kuopio har den lokala handelskammaren rett ut möjligheterna för att inleda börshandel med aktier i traktens företag. I undersökningen som gjordes för två år sedan kunde man konstatera att projektet stupar på materialbrist.

Nu vilar ärendet, men enligt handelskammarens VD, Osmo Jääskeläinen, kan omständigheterna förändras — tom mycket snabbt i framtiden. Därför följer man noga med hur de andra aktuella börsprojekten framskrider.

Peter Nordling €