Åbovarvet förlorade – bra så?

av Henry Clay Ericsson Forum 2013-01, sida 25, 31.01.2013

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2013 Skicka dina kommentarer till adressen: feedbackÖforum. Åbovarvet förlorad

HENRY CLAY ERICSSON

AFFÄRS- Media har blåst upp den misNÄTVERKET sade lyxkryssarordern till FORUM STX-gruppens Åbovarv. Där tilllobbad av fackföreningar och populistiska politiker. Har rapporteringen varit vettig? Borde näringsminister Jan Vapaavuori ha plockat fram kaffepengarna och rott hem beställningen? Borde statsminister Jyrki Katainen likt Nelson ha vänt ett blint öga till EU-reglerna? Läs här vad debattörerna i Forums grupp på Linkedin anser om saken. Referatet fokuserar på synpunkter som avviker från huvudfåran av finländsk press.

Historiskt perspektiv saknas, På ryska tiden hölls Åbovarven Crichton och Vulcan uppe tack vare beställningar till tsarens flotta. Under efterkrigstiden livnärde sig Wärtsiläs marinindustri på Sudoimports fartygsorder som Kekkonens gäng årligen förhandlade hem. Om varvsindustrin i mannaminne har stötts politiskt, varför skall det vara så svårt att göra i dag?

Ovillighet att satsa egna pengar, Metallförbundet lär ha150 miljoner i kassan, men är inte villig att låna en cent för att rädda sina medlemmars arbete. Havsklustret” anser att varvet är viktigt för finsk konkurrenskraft, och kunde säkert köpa upp Åbovarvet för en spottstyver, men gör det inte. Hallå! Put your money where your mouth is” som amerikanarna säger.

Exemplet SAAB förskräcker, Sverige har fört en hård politik med sina varv. Kockums i Mal mö lades ju ner med ett brak. Men med ‘folkbilen’ Saab och dess fabrik i Trollhättan har det hopats och rotts länge. Försäljningen av företaget till en potentiell men kapitalsvag “räddande ängel” har förlängt osäkerheten och skapat nya problem. Likheterna mellan Saabfabriken och Åbovarvet är påfallande. Kanske bäst att låta varvet dö en naturlig död? ”Bondförnuftet har segrat” tyckte en av våra debattörer, om det uteblivna vipplånet.

Utpressning är fult. Rederierna pressar varven att sänka sina priser under självkostnadsnivån och att sockra sina betalningsvillkor till den milda grad. Beställarens mål tycks vara att ur docken segla ut ett färdigt fartyg utan att ha lagt u en enda cent åt varvet. Ett totalt osunt beteende. På motsvarande sätt pressar varven maximala stöd och krediter ur nationella regeringar och finansinstitut. Ju flera länder man kan spela ut mot varandra, desto bättre, anser tydligen globala varvsaktörer som STX.

Kufiska kryssningar. Att varvsbranschen är osund börjar man vara överens om. Kanske också dags att ifrågasätta kryssningsrederiernas affärsidé att med obetalda båtar på minus frakta omkring dollarturister som ser Karibien med plastkortskredit.

Franska finansiella katedraler, Att sy ihop finansiella paket kring ett stort fartygsbygge är en krävande uppgift. I franska media lovordar man sina monetära experter som lyckats pussla ihop den “finansiella katedralen” som tog hem ordern till varvet i Brest. Hallå ekonomer och professorer, saknar vi den finansiella yrkesskickligheten att sy ihop komplicerade kreditlösningar? Hallå bankirfirmor, kunde ni ha satt några assistenter i arbete?

Okritisk finländsk media. Som vanligt går media över staketet där det är som lägst. Man återger okritiskt fackets och vissa partiers jeremi ader över det uteblivna vipplånet på 50 miljoner. Men man underlåter att nämna de 600 miljoner som statliga Finnvera redan har bevilja i exportkrediter till köparen. Man hänger upp sig på ordväxling i plenum efter att “hästen redan rymt’. men underlåter att intervjua de politiker som i tiotalet utskottsmöten redan stött och blött affären hela hösten.

Bristande medial språkkunskap. I debatte på Forum vädras fräscha inlägg ur franska marintidskrifter och tyska ekonomiska tidning ar. Av dem framgår att galliska politiker satt en ära iatt stödja beställingen med alla upptänkliga medel. Samt att tyska media är sura över fransosernas metoder, och föreslagit ett “Bad Werft” (skräpvarv) att ta över den konkursfärdiga europeiska varvsindustrins skulder och tillgångar. Hur är det med språkkunskaper och läsvillighet hos dagens PISA-generation av journalister ) Läs gärna debattens 40 inlägg i original, med franska och tyska länkar, i Forums nätverk på Linkedin.

Affärsnätverket Forum på Linked In. En länk till gruppen finns på Forums webbplats www. forummag.fi

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."