AGA-från högteknologi till lönsamhet
av Christer Danielsson Forum 1985-03, sida 27, 20.02.1985
3/85 F RUN
AGA — från högteknologi till lönsamhet
Av CHRISTER DANIELSSON
I Man följde två linjer, som kompletterade varandra, systemet navigation med Dalén-ljus, fyroptik och bojar etc och systemet svets med Dalénbrännare, tillsatsmetall och andra tillbehör. För båda krävdes acetylénfabriker och gasbehållare. Syrgas, oxygen, däremot, som också krävs för svetsning, kom aldrig att riktigt intressera denne nobelpristagare. Följden blev en brokig karta av små syrgasverk av olika typer, för det mesta tillkomna på initiativ av lokala AGA-chefer. Det kom att dröja 50 år, fram till 1966, innan denna globala gasrörelse fick en enhetlig ledning med målmedveten inriktning på samtliga dessa s k luftgaser, oxygen, nitrogen och argon.
Högteknologiska innovationer — med dåligt resultat
Fyrutrustningen, superteknikern Daléns mästerverk, framgångsrikt marknadsförd av superförsäljaren Axel Rickard Nordvall, dessutom kanske Daléns bästa vän, följdes av ett stort antal andra högteknologiska skapelser: radio, television där Hans Werthén på ett avgörande sätt deltog i utvecklingsarbetet, ubåtsperiskop, navigationssystem med gyrokompasser för stridsflygplan, geodimetern, infrarödkameran, lung- och hjärtmaskinen, blodanalysatorn Autochemist och många andra. Det vore dock överdrift att påstå, att någon av dessa innovationer någonsin blev en sådan framgång som fyrarna och gasfabriksnätet.
Samtidigt med revitaliseringen av gasrörelsen på 60-talet beslöt emellertid styrelsen att ändra företagets huvudstrategi. Det var högteknologin som betraktades som det verkliga tillväxtområdet. Under en ny koncernchef gjordes mycket stora satsningar inom medicin och elektronik, men resultatet blev närmast katastrof. Orsaken tycks ha varit avsaknad av marknadstän I Finland är AGA ett välkänt begrepp. Detta svenska geniföretag från sekelskiftet, etablerat i vårt land redan under ryska tiden, tövade inte att etablera eget bolag efter självständighetsförklaringen. Gustaf Dalén behärskade en teknik, framställning och framförallt säker transport av acetylén, som lämpade sig för internationell exploatering. Han och hans medarbetare sände ut unga ingenjörer med 100 000 kronor på fickan för att erövra världen. En av dem, Percy Kullberg, kom på detta sätt till Finland där han stannade resten av sitt liv.
AGA har genom gastillverkningen redan i ett tidigt skede kommit in på svetsteknikens område. Idag marknadsför och utvecklar man också elsvetsaggregat och tillhörande teknik.
kande bland företagets mycket kompetenta tekniker. Man fortsatte i Dalåns anda men tycks ha glömt Nordvalls. Gasrörelsen däremot fortsatte att utvecklas i oförminskad takt.
Rekonstruktion tillbaka till kärnan
Några år senare, när olyckan med högteknologin var ett faktum och ledningen byttes ut, började den nye koncernchefen att genomföra ett mycket intressant rekonstrueringsarbete. Gasrörelsen effektiviserades ytterligare och företagsdoktorn Ulf af Trolle tillkallades för att rädda spillrorna av högteknologin. Dess olika delar plus andra mer udda enheter samfördes i subkoncernen Pharos — det grekiska ordet för fyr — som sedan avyttrades i si helhet. Ledningsinstrumentet under denna period tycks ha varit att för varje ”profit center”, varje rörelseenhet, finna ”a manager to fit each strategy".
AGA består alltså idag enbart av den alltmer lönsamma gasrörelsen med närliggande verksamheter. Det är då knappast någon djärv gissning att anta att denna “coreing-process” som den amerikanska termen lyder, är grundad på koncernledningens bedömning av de möjligheter till utveckling och tillväxt som gasmarknaden erbjuder. Dessa förefaller vara så stora att AGA, för att kunna behålla sin marknadsposition och sina marknadsandelar måste reservera alla tillgängliga resurser, finansiella och personella, för detta enda verksamhetsområde. Cas, AGAs gamla ”cashcow” i Bostongruppens nomenklatur, har på nytt blivit en ”star”.
27