Aktier för Sovjet

av Tauno Tiusanen Forum 1988-04, sida 26-27, 03.03.1988

Taggar: Orter: Sovjetunionen Teman: företag

Ekström…

fortsättning från s uppgifterna i den fortsatta utvecklingen att utveckla managementet.

Som ett viktigt alternativ ser han job rotation mellan de olika enheterna för cheferna.

Sorgebarn

Med tanke på framtiden ser metallindustrin ut att vara ett sorgebarn för Amer. Divisionen går med förlust och plåthantering, trycklufts- och svetsaggregat går knappast ihop med märkesvarutänkandet. När gör Amer sig av med den här divisioner — Jag ställer mig t o m själv frågan om divisionen hör hemma i Amer eller om den borde avyttras. Men vi vill ge MecAmer arbetsro för att ge enheterna inom divisionen en chans att visa vad de går för, säger Ekström utan att ange hur långt moderbolagets tålamod sträcker sig.

Fortsatt tillväxt för bilarna

Med tanke på att Korpivaara nått ungefär så långt man kan nå ifråga om marknadsandelar och att det knappast finns utrymme för en särskilt stor tillväxt för landets bilpark undrar man om festen börjar vara över.

Men Ekström oroar sig inte för morgondagen på den punkten heller.

— Trots den ökade efterfrågan har bilparken föråldrats och för att närma oss biltätheten i det övriga Europa borde totalförsäljningen komma upp till ca 180 000 enheter per år från nuvarande 150 000, konstaterar Ekström och menar att det i själva verket finns ett otroligt utrymme för expansion.

Att Amer skulle komplettera med nya bilagenturer finner han lika osannolikt som att skaffa nya tobakagenturer. — Med tanke på det mycket goda samarbetet med huvudmännen är det inte klokt att expandera på det sättet.

Uppskattad aktie

Under en lång rad av år har Amer profilerat sig som ett dynamiskt, stadigt växande, lönsamt bolag. För senaste bokslutsperiod var resultatet före bokslutsdispositioner och skatter 243 Mmk. Det korrigerade resultatet per aktie var över 15 mark.

Detta i kombination med att företaget fört en aktieägarvänlig politik har gjort Ameraktien till ett begärligt papper. Speciellt livlig har omsättningen av aktien varit om vårarna då Amer i allmänhet haft sina emissioner. Under 80-talet har intervallerna inte varit längre än två år — oftast bara ett.

Dividendutdelningen har också justerats uppåt enligt resultatet — senast till 4 mark per aktie. Ett analytikertips är att dividenden i proportion blir ännu högre för det halvårsbokslut Amer gör upp per den sista februari, efter förnyad bokslutsperiod. Om det blir någon emission också denna vår återstår att se. L 26

Sovjetekonomist vill ha aktier ….z

Det är tydligt att korten är utdelade d det gäller personfrågor i den ekonomiska perestrojkan i Sovjetunionen. Moskvas partiledare Boris Jeltsin, känd som reformivrare, blev i höstas tvungen att avgå. Han stämplades som en avantgardist som i sitt arbete inte brydde sig tilräckligt om folket.

bel Aganbegjan, som från Sibirien un der många år ledde de kritiska socio logernas skola, har klart stärkt sin ställning som partiledningens ledande ekonomiska guru. Nikolai Schmeljov, som ifjol på ett uppseendeväckande sätt slängdes ut på perestrojkans spelbord, har profilerat sig som en ny joker i kritikernas kortlek.

I början av detta år gjorde Schmeljov intryck genom att föreslå att man borde ta ibruk aktier i Sovjetunionen. Utgångspunkten i hans förstag är den allvarliga obalansen i penninghushållning, som diskuterats mycket under perestrojkan. Enligt Schmeljov har de besparingar som kan registreras redan vuxit till 260 miljarder rubel (ca 1800 mrd FIM). Dessutom har sovjetmedborgarna sparat odefinierbara summor som de har hemma i madrassen.

Uppdämd köpkraft

Perestrojkans nya stjärnekonomist anser att de här besparingarna utgör en frustrerad, uppdämd köpkraft vars existens endast förvärrar obalansen på konsumtionsvarumarkanden. Enligt Schmeljov kan de medel som strömmat till sparkassor som betalar en låg ränta inte på något sätt styras tillbaka till penningeirkulationen. Investeringarna finansieras direkt med budgetmedel och i mindre utsträckning med företagens medel.

Schmeljov föreslår att man skulle återföra de här lösa pengarna till kretsloppet genom att ge företagen rätt att emittera aktier. På det här sättet kunde företagen, till vilka han räknar både de statliga produktionsföretagen och kolchoserna (andelsjordbruken), väsentligt öka sin flexibilitet. Han anser att hushållen gärna skulle låna ut sina pengar om avkastningen skulle vara mellan sju och tio procent.

Schmeljov anser att statens obligationer också kunde ge en hygglig ränta. Om den offentliga sektorns lån fritt kan tecknas av sovjetmedborgarna och om de ger en skälig ränta skulle succén enligt Schmeljov vara garanterad.

Diffust

På den här punkten blir bakgrunden rätt diffus. I landets ekonomiska historia har det funnits perioder då man fått en del av lönen i statsobligationer. En del av dessa förble oinlösta. De gjordes i efterskott om till dontationer till staten. Det finns också en del uppgifter om att obligationslånen var förknippade med en utlottningsprincip: en bestämd liten del av statens tvångslån löstes in genom att lotta ut de lyckliga ”vinnarna". Någon klar bild av hur statliga värdepapper använts för att finansiera den offentliga sektorn i Sovjetunionen existerar inte. I Schmeljovs inlägg fäster man sig vid det faktum att invånarna säkert skulle teckna obligationer om det sker frivilligt och dividenden är lockande. Då krävs det självfallet att lånen betalas tillbaka till 100 procent och inte godtyckligt enligt utlottningsmetoden. Dessutom frågar sig Schmeljov varför företagen inte får låna ut sina likvida medel åt varandra och varför man inte kan skapa nya penninginrättningar för verksamheten. I fråga om detta anser han att ekonomin forttarande är outvecklad. Schmeljov försvarar skickligt sina åsikter som ter sig revolutionerande för sovjetekonomin genom att påpeka att den politiska ekonomin inte utgör något hinder för de föreslagna förändringarna. Om räntan redan länge använts vid normala bankdepositioner, kan räntebetalning — alltså kapitalinkomst — inte revolutionera världsåskådningen I samband med värdepapper.

Glömmer risken Med intresse noterar man hur Schmeljov, i samband med aktiernas dividender, säger att dessa bör vara lockande för placerarna. För en bedömare i väst ter sig detta som en rätt egendomlig utgångspunkt. I väst tar företagen nämligen upp riskkapital med hjälp av aktier på vilka man betalar dividend om affärsverksamheten är lyckad. Är den det inte kan placeraren glömma dividenden och i värsta fall hela det placerade kapitalet.

Skribenten glömmer totalt den här riskaspekten. Det är tydligt att han egentligen tänker på någon form av industriobligationer, som skulle ge en fast avkastning åt placeraren. Det betyder att han talar om ränta, inte om dividend.

| väst placerar man oftast i hopp om kursstegringar medan dividenderna är en sekundär faktor, Fjolåret visade att det kan vara nog så riskfyllt att placera i aktier.

4/1988 FORUN,

Ungersk modell

Det är svårt att föreställa sig att Moskva skulle få en fondbörs, genom vilken privatpersoner och företag kunde handla med värdepapper, speciellt aktier, i hopp om kursstegringar. Däremot är det lätt att föreställa sig ett system för företagsobligationer med fast ränta.

I Ungern började man konstruera ett sådant system i början av 80-talet. Vissa företag fick lov att suga upp pengar från marknaden med hjälp av företagsobligationer med fast ränta. Räntan tilläts vara betydligt högre än för vanliga bankdepositioner. Alla obligationslån som emitterats har på kort tid blivit fulltecknade.

Enligt de sparsamma uppgifter som finns om detta stod de ivriga placerarna, vid samtliga emissioner, i kö redan tidigt på morgonen för att få teckna av de begärliga obligationerna. Och det är tydligt att alla intresserade inte kommit över papperen.

I Ungern har man också efter de första, tydligen rätt små, emissionerna skapat ett slags primitivt börssystem. De privatpersoner eller företag som velat bli av med sina innehav under obligationernas löptid har kunnat sälja sina papper under bestämda tider på en bestämd bank. Därmed har obligationerna fått ett marknadsvärde.

Obligationernas kurser har också regelbundet noterats I de ungerska tidningarna så att den som är intresserad kan följa med prisutvecklingen för köpobjektet.

Det verkar som om det lönat sig att köa för teckningen. Priset på obligationerna har nämligen klättrat över det nominella värde på sekundärmarknaden till följd av återhål samma emissioner och stor efterfrågan. Därmed måste det också finnas de som ta git hem s k spekulationsvinster.

Ryktet berättar att höstens börsras i västvärlden också fick återverkningar på värde pappersmarknaden i Budapest där kurserna skulle ha sjunkit. Om detta stämmer har den ungerska placeraren kanske lärt sig att man också kan göra förluster på värdepap persmarknaderna.

Halvfärdig modell

Schmeljov hänvisar i sitt eget förslag till att räntan i sig inte står i konflikt med dogmerna i den politiska ekonomin. Han går emellertid inte in på det ungerska systemet och befattar sig inte heller i övrigt med möjligheterna att flytta över de föreslagna ”aktierna” på en annan person efter teckningen. Inte heller nämner han något om huruvida ”aktierna" skulle vara tidsbundna skuldförbindelser eller andelar i företag.

Schrmeljov använder i varje fall benämningen långivare då han talar om den sparande delen av befolkningen som skulle vara klart villig att teckna utbjucna ”aktier”. Här borde man också tala om lånetiden, något sorn han inte gör.

Det framgår alltså inte ur Schmeljovs förslag hur man kan omvandla sina ”aktier” till pengar. Om det är fråga om företagsobligationer borde man meddela lånetiden för dem och komma överens om förbindelsen kan överföras på någon annan under lånetiden. Om det å andra sidan är fråga om ett slags andel i ett företag borde den som kö per en andel behålla den så länge företaget verkar, eller alternativt få rätt att överföra andelen på en annan person.

Ur placerarens synvinkel är det naturligtvis viktigt att veta hur de här överflyttningsrättigheterna utformas. Om placeraren plötsligt behöver pengar vill han Iikvidera sin placering. Och då måste han känna till spelreglerna för detta.

Svår nöt

Här stöter man lätt på en ideologisk nöt som är hårdare att knäcka än räntan. Kan man, enligt ungersk modell, i Sovjetunionen tillåta att placeraren eventuellt tar hem en realisationsvinst? Och kan man vänta sig att ”aktiespararen” inte får tillbaka allt han satsat då han säljer sina papper? Hur går det för ”aktiespararen” om företaget han placerat pengar i går i konkurs — något som i princip är möjligt under perestrojkar? Ideologiskt är de här frågorna synnerligen komplicerade. Den eventuella spekulativa vinsten och risken att förlora insatsen förekommer inte alls i Schmeljovs skriverier trots betydelsen av dessa företeelser. Detta är kanske förståeligt då det är frågan om att öppna diskussionen om ett med tanke på Sovjetunionens ekonomiska historia främmande tema. Det är dock önskvärt att diskussionen inte begränsar sig endast till Schmeljovs djärva inledning. Kanske vi i framtiden får svar på de frågor som väckts och senare erfarenheter av experiment i praktiken. LJ

Aktiva Finansieringstillgångar

Fordringar hos andra inhemska

Fordringar hos utländska banker Krediter till allmänheten Betalningsförmedling . .. Resultatregleringar ……-.. Omsättningstillgångar Masskuldebrev …sssoss0 ra Övriga omsättningstillgångar

Investeringstillgångar

Aktier osssssss erste terra rar ra Fastigheter och fastighetsaktier Arnläggningstillgångar

Fastigheter och fastighetsaktier Maskiner och inventarier … Leasingobjekt …..s.ss.+- ET Fordringar hos Finlands Bank ……

banker sosssesrsrsrser ears arr r re Övriga finansieringstillgångar. ……

Masskuldebrev sssssisssrrrrrr rr nr

AKLel oosere rss rer r rer er rer nn rr er Övriga anläggningstillgångar …….

Koncernmånadsbalans den 31 december 1987 (miljoner mark)

För Direktionen Mika Tiivola

Ahti Hirvonen

FRUN 4/1988

FÖRENINGSBANKEN I FINLAND AB

Passiva Främmande kapital 2 897 Checkräkningar. …sssosesss ere reses 4394 oe 2305 Depositioner …. 31 376 Masskuldebrevslån .. ….- ven 4 087 - - 1878 Skulder till Finlands Bank ……..-.- 469 14 914 Skulder till andra inhemska 67 652 banker och kreditinrättningar …….. 1 401 1000 Skulder till utländska banker . . er 41 654 oa 2 440 Skulder till staten ……..-.. ee 101 - 1202 Betalningsförmedling . 1 885 Debenturlån.. …….s 3 829 2116 Resultatregleringar ……. 3 011 5331 Övrigt främmande kapital .. . 13 940 Reserveringär. …sosssser0 a : 3 316 - 7803 Minoritetsandel 98 199 Eget kapital 953 Aktiekapital 2610 Övrigt bundet eget kapital 1 515 ve 504 Fritt eget kapital. …. 372 3 380 Räkenskapsårets vinst .. 400 473 - 9269 - 445 114 460 milj. mk 114 460 Ansvarsförbindelser milj. mk 29 659

För Förvaltningsrådet

Jaakko Honk 27