Ålands kraftförsörjning

Taggar: Personer: Rainer Mattsson Orter: Åland Teman: kraftverk

Ålands kraftförsörjning

TFiF:s avdelning IV gjorde i september 1970 en exkursion till Ålands Kraftverksaktiebolag i Mariehamn. Kraftverket, som är intressant såtillvida att man där producerar kraft med ång- och gasturbiner samt dessutom med dieslar och som på senaste tid varit föremål för tidningarnas intresse tack vare sitt kabelköp, presenterades av direktör Rainer Mattsson.

Ålands Kraftverksaktiebolag är ett ungt företag. Företaget bildades 1957, sedan det visat sig att Mariehamns stads elverk, som dittills hade svarat för såväl produktion som distribution av elkraft på Åland, inte mera förmådde klara situationen. Ålands Kraftverksaktiebolag bildades och övertog Mariehamns stads elverk som då helt och hållet var ett dieselkraftverk. Aktiefördelningen blev 50 procent för Mariehamns stad, 35 procent för Ålands landskapsstyrelse och resten fördelat på landskommunerna och det för distributionen på landsbygden bildade Ålands Elandelslag. Dieselelverkets kapacitet var ej tillräcklig och driftsäkerheten inte den bästa, varför bolagets beslöt bygga ett ångkraftverk. Som grund för dimensioneringen utarbetades en prognos för den väntade utvecklingen. Bolaget beslöt enligt prognosens anvisningar att anskaffa en ångturbin om 5 MW, den effekten skulle förslå till slutet av 70-talet, och man tyckte att en panneffekt om 3 MW kunde räcka till en början. Pannan skulle i alla fall vara tillräckligt stor i 10 år, antog man. Utvecklingen blev helt annorlunda. Pannkapaciteten räckte bara 4 år och turbineffekten i 6 år, för att inte tala om hur skralt det var med reserveffekten som utgjordes av 2 MW gamla dieselmotorer. Något reservskovelsystem till ångturbinen skaffades inte heller. Förtroendet för turbinens driftsäkerhet var sålunda stort. Turbinen har gått perfekt med samma skovelsystem i 10 år och över 80 000 timmar. En större panna som svarade mot fulla turbineffekten anskaffades och på det sättet klarades några år till, men reserveffekten blev bara mindre i förhållande till turbineffekten. Man beslöt då att anskaffa ett gasturbinkraftverk från StalLaval för att i första hand trygga reserveffektbehovet och för att senare även köra toppar med. Nu tog man nog till i överkant tyckte kanske mången, effekten var ju 11 MW. Gasturbinen togs i drift 1967 och i år uppnås en toppeffekt om 9,5 MW. Den kraftiga ökningen i elkonsumtioneén bara fortsätter. Energiökningen har under de senaste 6 åren varit i medeltal 18 procent från år till år. Innevarande år kommer ökningen synbarligen att bli i det närmaste 20 procent.

Direktör Rainer Mattsson (i förgrunden) berättar för bla ingenjörerna Runar Näsman, Kurt Konsin och Nils Sandman om Ålands kraftförsör]ning.

Redan när gasturbinen anskaffades måste man tänka på följande utökning av grundkraften. Man kom då in på frågan om det inte skulle vara möjligt att åstadkomma en förbindelse med de stora elkraftproducenterna med billig vattenkraft och stora värmekraftverk smed låga produktionskostnader. Det gällde alltså en ca 50 km lång sjökabel till Sverige eller en nästan 3 ggr så lång förbindelse till Imatran Voimas nät. Undersökningarna igångsattes. Under tiden måste det ökade effektbehovet dock klaras på ett eller annat sätt. En mindre, begagnad ångturbin inköptes från Stal, och samtidigt byttes skovelsystemet i den första ångturbinen. En panna fanns så att säga till överlopps och fick en passande turbin av samma typ som den första.

Undersökningarna visade att av alternativen: fortsatt utbyggnad av ångkraftverket, fjärrkraft från Imatran Voima eller fjärrkraft från Sverige det sistnämnda alternativet var mest fördelaktigt för att på lång sikt lösa Ålands kraftförsörjning. Det blir en ca 50 km lång 84 kV sjökabel ansluten till Vattenfalls nät i Roslagen. Maximala överföringsförmågan är 40 MW och driftspänningen 70 kV. Det blir tre polyetenisolerade enfaskablar med 240 mm? ledäre av rent aluminium och armering av aluminiumlegering. Kabeln väger 6,7 kg/m och nedsänkt i vatten 2,1 kg/m. Största vattendjupet är 300 m. Säkert ett rekord i sitt slag.

NORGE — DANMARK

ASBJÖRN HABBERSTAD 23

Konsulter i teknisk och ekonomisk rationalisering ALEXANDERSGATAN I9A 8, HELSINGFORS 10, TEL, 664210 ÅR

FINLAND — SVERIGE

Forum 18/7 19