Åländsk komet på passagerar marknaden

e Endel kallar honom Algot Johansson den andra, andra säger att det kommer att sluta med en brakkonkurs. Algot själv lär ha sagt att det inte ens kommer att finnas byxorna kvar när han kraschar.

e Hursomhelst, så är han nog ett bra exempel på den djärvhet parad med slughet och fördomsfrihet som kännetecknar åländsk företagsamhet.

9 Det handlar om Bror Husell, 40, sjökapten och VD för Birka Line/Ålands-Linjen och nygrundade Baltic Star Line, som dök upp som gubben ur lådan på Leningrad- och Stockholmslinjerna med först Drottningen, på charterbasis och sen Freeport, Östersjöns hittills största passagerarfartyg.

jösses ARA RE

Med Prinsessan och Baronessan startadö:Bror Husell och Birka Line sin kometkarrlär upp bland de stora gossarna I passagerartrafiken till sjöss. Här möter Husell Prinsessan på hennes jungfrufärd I Birka Lines tjänst I november 1971.

• Åländsk komet på passagerarmarknaden

Han är även för åländska förhållanden något av en komet och mången förutspår honom även kometens öde: att lysa klart och slockna snabbt.

Men Husell har is i magen och funderar redan på en ”par häst” till Freeport, han utvidgar kontorssidan i Mariehamn.

och etablerar sig i Helsingfors. Och fick han råda, så skulle Mariehamn inte behöva vänta länge på sitt spelkasino.

— Det finns intresse för saken men då ska det vara ett verkligt internationellt kasino. Var intresset finns, säger han inte, men månne det inte står att söka i den krets, som står bakom Birka-Line.

Den kretsen är ganska vid om man ser till aktieägarna, för Birka Line är ett typiskt småspararnas aktiebolag, Men man tar nog inte så mycket miste om man säger att primus motorn bakom det hela heter Björn Husell.

Hur bär man sig åt för att från noll arbeta sig upp till en årsomsättning på 30 miljoner? Hur bär man sig åt för att övertyga både landskapsstyrelse och statens garantiverk och bankerna om att man inte tagit sig vatten över huvudet med ett femtiomiljonersköp som Freeport.

— Jag har alltid haft lätt att få pengar, säger Bror Husell själv. Dessutom hade vi tur med Freeport. Dollardevalveringen kom emellan. Vi förtjänade tre miljoner på den. En bra dagspeng. Husellatna kommer ursprungligen från Kumlinge, där farfadern Adolf Husell var dykarförman på ryska tiden. Fadern Karl Johan etablerade sig som skutskeppare i Saltvik. Han hade sju söner, av dem är sex i livet. Tre är skeppare ombord på sina egna fisketrålare.

Bror Husell har gått den långa vägen. Började som tolvåring på sin faders galeas och var redan som 17-åring skeppare på en femtiotonnare — utan papper. Det blev böter varje år.

" Husellarna seglade på Åbo, Köpte upp ved i den åländska skärgården och sålde den i Åbo, strax nedanom Martinsbron.

22

Det var långa arbetsdagar, från 7 på morgonen till sena kvällen.

Som 21-åring gick han till sjöss på en av Gustaf Eriksons båtar, studerade samtidigt vid sjöfartsläroverket och fick kaptensbrevet 1962. ‘Seglade som befälhavare inom Anton Häggbloms rederi ett par år, den sista båten hette Hermine.

— Men eftersom det inte gick att komma längre på sjön så gick jag i land den 8 januari 1964 i Åbo. Det fanns kanske större möjligheter och intressantare ting på land, tänkte jag. Han slog sig på befraktning med virke på småfartyg, skaffade sig en sightseeingbåt som han gjorde turer. med om kvällarna. — Det var ett trivsamt och lugnt jobb. Hade början till magsår när jag gick i land, men symptomen försvann under sightseeingtiden.

Men sen började han ägna sig åt magsårsfrämjande verksamhet igen. 1965 etablerade han sig med tre andra delägare som redare, köpte en 470-tonnare Maria som sattes i trafik mellan Finland och Sverige. Två år senare såldes Maria och i stället köptes Bellona på 1240 ton. Däremellan köpte Husell tillsammans med ett annat gäng 950-tonnaren Lillgård av Lundqvist-rederierna.

Så har det gått undan för undan mot allt större fartyg. Sam tidigt befraktade han flere andra båtar.

Men det som han definitivt slog igenom med var kryssningstrafiken mellan Mariehamn och Stockholm. Parhästarna Baronessan och Prinsessan har utgjort språngbrädet för Husell och Birka Line upp till de stora gossarnas klass. De har seglat sköna slantar in i rederiets kassa.

Birka Line har, liksom färjrederierna ridit på gränshandelsoch. nöjesresekonjunkturerna. Kryssningsfartygen har seglat hem pengar, som Birka Line utnyttjar till att bygga ut sin verksamhet så att den blir mindre beroende av de speciellt åländska konjukturerna.

Forum 11/197 — När jag gick i land så hade jag klart för mig, att färjor och passagerarfartyg var den rätta melodin, Men Viking hann före. Eftersom det knappast mera fanns rum för en färjredare till valde Husell och hans kompanjoner i Birka Line kryssningslinjen, därtill uppmuntrade av Stena Lines framgång med Jätten Finn. 1971 köptes Prinsessan (5 100 brt) från Danmark och följande år systerfartyget Baronessan från Fjärran östern där hon gick i trafik mellan Hongkong och Taiwan.

De två parhästarna frambefordrade 456 000 passagerare i fjol. I år räknar rederiet med ungefär 650 000 mellan Mariehamn och Stockbolm. Därtill kommer Drottningen och Freeport, så den totala passagerarsiffran kommer att ligga någonstans vid 1 miljon, tror Husell.

I takt med den ökade trafiken och omsättningen ökar även de anställdas antal. I dag förtjänar 300 sitt levebröd hos Birka Line, när sommarsäsongen sätter in har antalet sprungit upp till 680.

När Husell startade som redare var årsomsättningen 110 000 mark. I fjol kunde han räkna in 30 miljoner. Får man dra slutsatser av det beräknade antalet passagerare så kan rederiet räkna med ungefär det dubbla i år.

Medan Husell förhandlade om sitt storköp så gick det förstås allehanda rykten och gissningar om hur han tänkte finansiera köpet. Ett av de envisaste var att Baronessan skulle säljas, både för att rederiet behövde pengar för Freeportköpet och för att fartyget inte ansågs klara brandbestämmelserna.

Husell dementerar båda dessa rykten. Ingen båt behöver säljas för Freeports skull och Baronessan har visat sig klara brandbestämmelserna till rimliga kostnader. . Naturligtvis får Birka Line nu lov att dra andan ett tag, men andhämtningspausen blir tydligen inte så lång.

— Det första som kommer att behövas är en parhäst till

Forum 11/1973

Freeport, säger Husell. Men det är dyra grejer. När vi tog kontakt om Freeport offererade varvet i Lybeck ett nybygge med tredjedelen härav. :

Förhandlingarna var besvärliga och föret mycket trögt ibland. Det var lånegarantier och kajplatser och sist men inte minst de tyska varvskrediterna som beredde svårigheter. Birka Line vägrade att ta över dessa krediter och till sist gav säljaren United Freight efter.

Drottningen är tidschartrad endast för sommaren, men Freeport är köpt och måste alltså finna användning året runt.

Ska hon kanske ut på världshaven till vintrarna — Nej, hon ska gå på Stockholm året runt. Visserligen är hon inte isförstärkt till tillräckligt hög klass om det blir en sträng vinter, men vi hoppas vi ska ha tumme med vädergudarna också nästa vinter, säger Husell.

Flere redare har följt upp passagerartrafiken med etableringar i hotellbranschen på land. Är det någonting för Birka Line — Det skulle nog behövas mera hotell. Det är en väldig brist på Lotsberget.

Eljes har Husell idéer också i denna bransch så det räcker att dela med sig åt andra. Om dét berodde på honom, så skulle Mariehamn inte behöva vänta länge på det omtalade kasinot på Lotsberget.

Mariehamn har mycket att lära ännu ifråga om turistservice. Turisterna borde tex inte vara tvungna att söka sig in på någon restaurang eller bar för att få sig en bit mat. Det borde de kunna göra vid uteserveringar och stånd tex i Esplanaden, som under turistsäsongen borde reserveras för turisterna med stånd för olika slags försäljning.

Och så borde turisterna inte behöva gå ända till andra ändan av Storgatan för att hitta ett wc. Det borde finnas i Västerhamnen när de stiger av båtarna.

23