”Alarmerande nedgång” - är det falskt alarm?

Taggar: Personer: Håkan Nordqvist Teman: handel

Sverigehandeln ”Alarmerande nedgång” — är det falskt alarm — Varför måla ordet ”handelsbalans” med svart pensel och smälla upp rubriker som ”skandal i Sverigehandeln och ”alarmerande nedgång” utan att göra minsta försö att analysera siffrorna, undrar direktör Håkan

Nordqvist från Finsk-svenska handelskammaren i

Stockholm. Många siffror verkar underliga om man inte . sätter in dem i rätt sammanhang.

Håkan Nordqvist kan tänka sig tre orsaker till att vår handel med Sverige vuxit endast 1.2 procent år 1973.

För det första: 1972 var ett onormalt starkt exportår för Finland, Det berodde på att strejkåret 1971 var ovanligt svagt. Många leveranser försenades då, och kom med i statistiken först år 1972. Klart att det då inte kan bli något .stort kliv uppåt 1973. Om vi däremot ser på utvecklingen under lite längre tid, 1970— 73, har ökningen i genomsnitt varit ganska normal. Med andra ord, de som talar om ”alarmerande nedgång” i sverigehandeln använder fel jämförelsetal, På tio år har vår export till Sverige i alla fall tiodubblats.

För det andra: Visserligen är Sverige vår viktigaste handelspartner. Men vi exporterade senaste år för totalt 2 138 miljoner mark. Det är inte en så stor summa att inte enskilda stora leveranser, pappersmaskiner och fartyg till exempel, kan påverka siffrorna. Håkan Nordqvist efterlyser en detaljerad utredning av de enskilda posterna i exporten.

Någon djupgående analys av vår handelsstatistik tycks överhuvudtaget inte existera. Det vore angeläget att penetrera de enskilda posterna och inte bara enstaka produktkategorier.

För det tredje: Konsumtionsvarorna utgör en stor del av vår export till Sverige. Och konsumtionen där har varit nere i en vågdal. Det berodde på att ett underskott uppstod i den svenska handelsbalansen och man vidtog kraftiga åtgärder för att få den i skick — vilket också lyckades. Men effekten blev också att arbetslösheten ökade och beskattningen blev besvärande. Folk oroades. Välfärdssverige föreföll inte längre så tryggt, recessionen blev en varning, folk blev överlag försiktigare och spenderade mindre.

— I den svenska välfärdsstaten, filoso Forum 2/7 ferar Håkan Nordqvist, betyder en ökad konsumtion kanske inte ökade varuköp. Troligen inriktas ökningen mera på service och tjänster. Därför bör man inte se alltför snävt på siffrorna i handelsbalansen. Andra faktorer kan inverka tungt till Finlands förmån. Svenska företag

Finsk-svenska = handelskammarens primära uppgift är ju inte att se till de makroekonomiska aspekterna, utan vi ska trämst röra oss på det mikroekonomliska planet och hjälpa och stöda företagen med den praktiska export- och importverksamheten, ordna Finlandsveckor och Jippon av olika slag osv. Men Jag kan inte låta bil att reagera när det talas om den ”alarmerande nedgången i handeln med Sverige”, säger direktör Håkan Nordqvist.

gör betydande direkta investeringar i Finland. Turismen visar överskott för Finland, medan Sverige hela tiden dras med underskott i resandebalansen.

Vissa grupper har i alla fall ökat exporten till Sverige, fritidsbåtar, smycken, och teko-industrin som ju utgör hela 20 procent av exporten. De här tittar på tidningskommentarerna om den dåliga sverigehandeln och undrar om deras insats inte räknas vara värd något.

Klart att det finns områden där en förbättring kan ske. Den finländska industrin lider av kapacitetsbrist och exporten ökar inte alltid så mycket den kunde. Produktionsflaskhalsen tycks nästan överraska inhemsk industri. Ända sedan kriget har man vant sig vid att ”producera kan vi alltid” men vi brister kanske på marknadsföringssidan. Nu är förhållandet plötsligt det omvända.

Och så finns det fall där man struntar i den svenska marknaden. Jag tänker speciellt på ett företag som sade att nu när den japanska marknaden öppnats för dem och de får ett gott pris där så bryr de sig inte om Sverige. Det är farligt, man ska aldrig förakta de naturliga marknader som ligger oss närmast och som i det långa loppet oftast är fördelaktigast.

Om vi svänger på steken och ser på importen från Sverige så har den svenska exporten överhuvudtaget upplevt ett fantastiskt uppsving 1972—73 och den ökade exporten till Finland är alltså inte något exceptionellt. Men påståendena att en stor del av vår import är konsumtionsvaror vägrar jag tro på innan jag sett några detaljuppgifter, säger direktör Nordqvist. Troligen rör det sig om verktyg och maskiner i stor utsträckning, alltså investeringsvaror som stöder vår egen industris produktion.

Det konstiga är att siffrorna i den svenska och finländska handelsstatistiken inte stämmer överens. Enligt svensk statistik har Finland exporterat mycket mera till Sverige än enligt vår egen statistik. Och skillnaden är så stor, flera procentenheter, att den inte bara kan förklaras med att importen noteras cif och exporten fob (ett missförhållande som tullstyrelsens generaldirektör Jorma Uitto för övrigt har lovat rätta till).

O 1