Alla älskar inte sina skatter

av Peter Nordling Forum 1985-18, sida 09, 20.11.1985

Taggar: Personer: Harri Ruuttu Teman: skatter

ALLA ÄLSKAR INTE SINA SKATTE et här konstaterar Harri Ruuttu, D specialforskare vid skattestyrel sen. Han satt med i den arbetsgrupp som justitieministeriet tillsatte för att reda ut den ekonomiska brottsligheten. Resultatet, i form av ett betänkande, presenterades visserligen för drygt två år sedan, men ger fortfarande en god bild av den nu aktualiserade problematiken.

Enligt Ruuttu är skattemoralen förhållandevis hög I Finland, liksom i de övriga nordiska länderna.

— Det är endast en liten grupp mänskor som försöker smita från skatterna, och de som yrkesmässigt ägnar sig åt ekonomiska brott av den här typen är ytterst få, säger han.

Ändå är det en försvarlig mängd pengar som går skattmasens näsa förbi. Och det ökar skattetrycket på den ärliga delen. av befolkningen.

Skattefusk för 5,5 mrd

Arbetsgruppen som redde ut den ekonomiska brottsligheten kom i sina beräkningar till att skattefusket år 1981 uppgick till ca 5,5 miljarder mark. Det motsvarade 2,6 procent av bruttonationalprodukten.

De svarta inkomsterna — eller lagligt förvärvade inkomster man inte deklarerat för — uppskattades till 15,7 miljarder mark, vilket motsvarar 7,4 procent av BNP.

Ruuttu framhåller dock att det är oerhört svårt att göra exakta beräkningar, eftersom endast en liten del av alla smitnings- och fuskförsök kommer till myndigheternas kännedom och leder till åtgärder.

Att problemet är stort bevisas bl a av att staten senaste år lyckades driva in 475 Mmk i form av restskatter på basen av att granska deklarationerna. Nettot av skattekontrollen var 390 Mmk.

Mera månsken Månskensentreprenaderna, som väckt stort intresse, svarade för endast 8 procent av det totala skattefusket år 1981. På basen av kontrollen av förskottsinnehållningen avslöjades sk svarta löner för 113 Mmk. Senaste år var de svarta lönerna uppe i 150 Mmk.

Ruuttus uppfattning är att de svarta lönerna inte längre ökar inom de traditionella branscherna.

— De mest intensiva åren i byggbranschen är förbi. Dessutom har månskens FÖRUN 18/198 entreprenörerna blivit mera medvetna om skyldigheten att uppge sina Inkomster, säger han.

— Också om månskensentreprenaderna minskar i byggbranschen, blir vi aldrig kvitt problemet i sin helhet. Entreprenaderna utsträcks i stället i allt högre grad till andra branscher, framför allt till olika servicebranscher, förklarar Ruuttu.

Ruuttu bygger sin uppfattning på att den ökande fritiden skapar större möjligheter till och intresse för den här typen av verksamhet.

Problemet med arbetsskygga arbetslösa, som hellre stannar kvar i arbetslöshetsregistret och arbetar svart, i stället för att ta en fast anställning, är enligt Ruuttu knappast något att fästa uppmärksamhet vid.

Fenomenet är varken uppenbart eller allmänt. Brotten uppdagas i regel snabbt. Däremot har användandet av sk grå arbetskraft oftast lett till att arbetsgivaren inte skött sina åligganden, förklarar han.

Till myndigheternas kännedom kommer de här fallen, liksom många andra ekonomiska brott, genom angivning. Enligt Ruuttu beror detta inte på avundsjuka, utan på att angivaren vill veta vad lagen föreskriver. En annan variant är att parterna inte kommer överens, varvid den som anställt entreprenören går till polisen.

Ojämn kamp

Vad kan man då göra för att minska månskensentreprenaderna och den övriga ekonomiska brottsligheten — Det viktigaste är, anser Ruuttu, utveckla lagstiftningen och att öka informationsflödet mellan olika myndigheter. På det sättet kommer det lättare fram om någon form av ekonomiskt brott är förknippat med ett annat brott och tvärtom, förklarar han.

Ruuttu konstaterar att informationshanteringen i princip blir allt lättare i och med att adb-användningen ökar hos myndigheterna. En svår nöt att knäcka är däremot olika instansers tystnadsplikt.

Och frågan är om avskaffandet av dem löser problemet. Kampen mellan myndigheter och skattesmitare är nämligen synnerligen ojämn. Drygt 6 800 tjänstemän kämpar mot 3,9 miljoner finländare och 185 000 samfund som varje dag hittar på nya konster och knep.

Peter Nordling 9

Den svarta ekonomin kommer alltid att finnas, oberoende av vilka åtgärder staten vidtar. Den tar sig ständigt nya uttrycksformer och metoderna förändras i samma takt som man försöker komma åt skattesmitarna genom att skärpa lagstiftningen.

— För att få bukt med den ekonomiska brottsligheten måste vi utveckla lagstiftningen och öka informationsHlödet mellan de olika myndigheterna, säger Harri Ruuttu, specialforskare vid skattestyrelsen.