Alla placeras vi i något fack

av Björn Sundell Forum 1983-17, sida 12-15, 02.11.1983

Taggar: Teman: samhälle

F RU

Av BJÖRN SUNDELL

Alla ryms vi i något fack

ATTITYDERNA FÖRÄNDRAS SNABBT I FINLAND

Skuldsättning är pop

EF En av de senaste undersökningarna där attityder och inställningen till livet pejlades, är Finska Gallups enkät om finländarnas åsikter om banksparande som gjordes för Bankföreningens räkning. Attityderna till sparandet relaterades i Forum nr 16. I detta nummer skall vi betrakta några andra attityder som den här gallupundersökningen presenterade.

Finska Gallup använde vissa bakgrundsvariabler gällande människors attityder och beteende som utarbetats i samarbete med forskningsinstitut i andra europeiska länder. De resultat sor presenteras för Finland kan alltså jämföras med motsvarande nya vindar som blåser i Europa. Dessutom kan resultaten jämföras med dem som uppnåddes vid en motsvarande undersökning på 70-talet, vilket åskådliggör attitydförändringar.

Mjuka värden

Allmänt kunde man säga, att gallupundersökningen, liksom en del andra undersökningar som gjorts de senaste åren, pejlar människors inställning till mjuka och hårda värden samt inställningen till materialistiska mål. Ur marknadsföringssynvinkel är det intressant att se hur attityder och samtidigt köpvanor förändras. Ur psykologisk synvinkel är de fascine 12 L rande att betrakta hur attitydförändringarna påverkar människors handlande. Konsekvent handlande är inte människans mest utpräglade egenskap.

Gallupundersökningen indelar människor i två huvudkategorier, materialisten och den sociala typen. Däremellan finns sedan an stor grupp människor som ännu inte kan placeras i någotdera facket.

Materialisten kännetecknas av en önskan att upprätthålla den rnuvarande ordningen i samhället. Han trivs med en viss stabilitet och önskar inga stora förändringar. Inflation är ett exempel på ett fenomen han ogillar, inflationen rubbar ju egentligen balansen i samhället.

Den sociala typen, som ofta också kallas den postmaterialistiska, stöder yttrandefriheten och individens möjlighet att påverka i samhället. Han har råd att göra det, ty hans ekonomi är såpass väl tryggad, att han inte behöver fundera över hur han skall klara av kostnaderna för det dagliga brödet.

Typiskt för den materialistiska typen är, att han är utrotningshotad. Undersökningar i såväl Finland som andra europeiska länder visar, att det finns allt färre kvar av hans gelikar.

Den sociala typen - post-materialisten - blir däremot allt vanligare. En annan sak är sedan att hans gansk 17/8 idealistiska livsinställning inte alltid återspeglas i hans handlande. Han är i alla fall ’the trend setter’, der som visar vart utvecklingen går och som andra ofta tar intryck av.

Snabb förändring

Förändringen har varit snabb i Finland, om man får tro resultaten av Finska Gallups undersökningar. Är 1975 då den första jämförbara undersökringen gjordes, var materialisternas andel av de tillfrågade 25 procent och de socialas 10 procent. De som inte kunde hänföras till någondera gruppen utgjorde 65 procent.

1983 har materialisternas andel minskat till 15 procent medan de socialas andel stigit till 20. Samma utveckling har ägt rum i det övriga Västeuropa, men kanske något långsammare. Eller snarare: Utvecklingen har tagit fart något senare i Finland, men när den nu väl börjat, är förändringen snabb.

• Den här sortens attitydundersökningar är relativt nya Finland, säger Leila Lotti, vice-VD vid Finska Gallup. Nu har man i alla fall märkt, att en indelning av männsikor enligt ålder, kön eller yrke inte längre är tillräcklig när man vill kartlägga människors beteende. Det gäller att undersöka attityderna.

17/83 F RUN

Vårt sätt att tänka, leva och handla kartläggs i allt högre grad i olika intervjuundersökningar. Vi är arbetsmänniskor, sällskapsmänniskor, gör-det-själv-människor eller natur människor allt beroende på hur v beter oss. Vi placeras i olika fack vare sig vi vill det eller inte. Förändringarna i människors livs stil:är intressanta; ty-de nya trende och åsikter som dyker upp i dag kan styra morgondagens konsument. En av de förändringar de senaste åren fört med sig är att skuldsättning numera upplevs som något helt naturligt. Finländaren sparar och upptar därefter lån för de mest varierande ändamål.

F RU

Ursprungligen baserar sig denna utredning på frågor som skall ge en vink om männsikors målsättning, vilka krav de ställer på samhället, på omgivningen och på livet. Detta ger en bild av attityderna.

I praktiken tvingas människor välja mellan en rad olika alternativ: hur använda pengar, hur tillbringa fritiden, hur handla i konkreta valsituationer. Svaren på frågor som anknyter till detta ger en bild av människors handlande. Och samtidigt av hur väl handlandet motsvarar de uttalade attityderna.

Utgående från de frågor Finska Gallup använder rekonstruerar Leila Lotti den typiska materialisten: Förutom att han eller hon strävar till att undvika snabba omvälvningar håller han hårt fast vid det han har, vilket oftast inte är så mycket. Materialisten är vanligen över medelåldern och har det inte särskilt väl förspänt ekonomiskt sett. Han söker trygghet och har inte mycket att avstå ifrån. Hans beteende är materialistiskt därför att han ännu inte nått upp till en hög levnadsstandard.

Den typiska sociala individen elle post-materialisten har det redan så väl ställt att han kan ägna sin tid åt annat än de dagliga utgifterna. Ofta är han/hon relativt ung och har god utbildning. Framför allt gör den goda utbildningen att han kan känna sig relativt säker på sig sjäv och kan därför kräva att få delta i olika aktiviteter. Det är ofta ur denna grupp som olika proteströrelser finner anhängare och aktiva medlemmar. - Trenden går i riktning mot alltfler sociala eller post-materialistiska individer, säger Leila Lotti. Inte ens lågkonjunkturer, då arbetslösheten ju åtminstone tillfälligt stiger och det ekonomiska läget förvärras, tycks bryta trenden.

Förändringar i politiska partiers styrkeförhållanden har heller ingenting med den här utvecklingen att göra. Både materialister och postmaterialister finns inom alla partier,

Olika utgångspunkter

Beteckningarna «materialist och social individ är lite missvisande, för de kan lätt uppfattas som värdeladdade. Materialist används som ett skällsord för personer som bara fikar efter prylar och pengar, medan den sociala individen lätt får något av idealistens skimmer över sig.

I verkligheten är sanningen mer mångfacetterad. Materialisten, enlig 1 kriterierna i den nu aktuella undersökningen, är egentligen materialist därför att han har - eller tror sig ha en lång bit kvar innan han uppnår ekonomisk trygghet.

Den sociala individen är ofta lyckligare lottad rent ekonomsikt.

• Den sociala individen är ingalunda enbart en anhängare av mjuka värden, poängterar Leila Lotti. Bland dessa sk sociala finns en mängd egoister. När den sociala individen uppnått en viss status, lämnar han den inte gärna ifrån sig. Men genom att han har det tillräckligt väl ställt, har han råd att tänka på icke-materiella frågor. Framför allt präglas han av en önskan att förverkliga sig själv.

När materialisten och den sociala typen spenderar pengar, gör de det på olika sätt. Den ovannämnda enkäten behandlade närmast finländarnas inställning till sparande, och informationen om varför människor sparar ger en bild av vad de värdesätter.

Den sociala individen sparar i högre grad än materialisten för egen bostad. Här kan orsaken vara, att många unga som ännu saknar bostad ingår i den sociala kategorin. Bland övriga sparmål kommer semesterresor och egna bilar högt upp på listan.

Oförutsedda utgifter ligger högst på materialistens lista, vilket visar att han vill hålla sig på den säkra sidan. Bostaden kommer på andra plats och därefter sparande med tanke på ålderdomen. Sparande för bil eller semesterresor är däremot inte så vanligt i materialistens fall.

Den sociala individen sparar fö många olika ändamål, vilket eventuellt kan ses som en bekräftelse på att han har många järn i elden. Han är också mer skuldsatt än materialisten och tycks acceptera skuldsättningen som livsstil. Av materialisterna meddelade en tredjedel i gallupundersökningen att de inte hade några som helst lån. Bara en femtedel av de sociala individerna var helt skuldfria.

En av frågorna intervjuundersökningen gällde inställningen till skuldsättning. Av materialisterna tyckte bara 55 procent att det var naturligt att uppta lån. Hela 74 procent av de sociala individerna såg låneupptagning som något helt naturligt.

Paradox

Den sociala individen är alltså benägen att skuldsätta sig, han sparar för att kunna köpa bostad, bil och konsumtionsvaror och han åker gärna i väg på semesterresor. Kort sagt: han verkar att vilja njuta av det goda livet kan bjuda på i materiellt hänseende.

Intressanta är därför svaren på frågan om hur de intervjuade ser på behovet att höja levnadsstandarden. De sociala individerna ansåg i betydligt mindre grad än materialisterna att en höjning av levnadsstandarden är viktig. Ändå tycks de sätta värde på materiella ting. Inkonsekvent - Det kan hända att den sociala individen i högre grad är beredd att pruta på sin levnadsstandard därför att hans tillvaro är relativt trygg 17/83

Den sociala typen blir allt vanligare och visar vart utvecklingen går 1975 1983 Materialister . 25 N 15 xx Sociala typen 10 20 “Mellantyp” 65 65 Summa 100 24 100 (De olika typernas andel av befolkningen)

Materialisten har det ofta ekonomiskt sämre ställt…

Materialister Sociala typer Äger bil 53 2 69 Ho Äger sommarstuga 21 28 Ager stereoanläggning 43 65 Äger diskmaskin 1 2 (Hur stor andel av de tillfrågade materialisterna resp. sociala typerna som äger bil, sluga mim ..och är mera inställd på att höja levnadsstandarden

Materialister Sociala typer Det är viktigt att höja levnadsstandarden Ja: 62 24 Ja: 50 24 (Andel av de tillfrågade som höll med om att en höjning av levnadsstandarden är viktig)

Den sociala typen lever gärna på lån…

Materialister Sociala typer Att uppta lån är helt naturligt Ja: 55 20 Ja: 74 Y (Andel av de tillfrågade som höll med om påståendet att låneupptagning är en självklarhet, något naturligt ..medan materialisten oftare håller sig skuldfri

Materialister Sociala typer Har inga lån 33 Hu 18 Y (Andel av de tillfrågade som är helt skuldfria)

Materialisten söker trygghet…

Materialister Sociala typer Sparar för oförutsedda händelser 33 X 29 20 Sparar för ålderdomen 13 h (Andel av de tillfrågade som sparar pengar på bank för nämnda ändarnäl ..medan den sociala typen är mera målinriktad och vill njuta av livet

Materialister Sociala typer Sparar för bostad 29 24 43 HW Sparar för semesterresa 11 19 2» Sparar för bilköp 5 2 14 (Andel av de tillfrågade som sparar pengar på bank för nämnda ändamål)

Källa: Säästämistutkimus 1983, Finska Gallup Oy, Bankföreningen i Finland

RU säger Leila Lotti. Men hon medger samtidigt att man ännu inte vet tillräckligt mycket om den sociala typens sätt att handla och reagera. Mera forskning är ännu av nöden. - Finska Gallups kunder är intresserade av den här sortens information om finländarna. De här attitydundersökningarna ökar förståelsen för konsumenternas handlande. I Förenta Staterna har attitydforskningen drivits långt, här i Finland trampar vi ännu i barnskorna.

”Något höll på att förändras - Sparandet är beroende av ekonomiska realiteter. Den som ämnar köpa bostad måste vanligen först bostadsspara. Men också attitydförändringarna är viktiga, säger forskningschef Jyrki Laakso vid Bankföreningen i Finland som beställt gallupundersökningen.

• Tidigare såg omgivningen inte med blida ögon på den som var skuldsatt, men nu har en ny generation av bankkunder vuxit upp. Vi är intresserade av att veta hur den tänker över lag.

Finska Gallup undersöker i olika sammanhang «fördelningen mellan materialistiska och sociala individer. För enskilda uppdragsgivares räkning, i detta fall Bankföreningen, tar man reda på hur den sociala respektive den materialistiska typen reagerar på frågor som anknyter till uppdragsgivarens verksamhet.

• Det är svårt att ur denna undersökning staka ut någon viss särskilt intressant kundkategori. Sist och slutligen är undersökningsresultaten inte ämnade enbart för bankernas marknadsföring, utan det är också viktigt för oss att känna till strömningarna i samhället, att veta i viket riktning utvecklingen går poängterar Laakso.

• I industriländerna ser det ut som om de sociala individerna, de som kräver olika slags inflytande, skulle öka och fenomenet är knappast tillfälligt. Genom att undersöka den sociala individens beteende kan man i viss mån förutse framtiden, eftersom den sociala individen med tiden blir allt vanligare.

Den sociala individen är en ganska rationell konsument. Han har en god utbildning och ett bra yrke. Han vågar ta risker. Han gör noggranna beräkningar när han sparar, upptar lån och fattar andra ekonomiska beslut.

Något vet man alltså om honom; denna individ som blir allt vanligare i vårt land, men inte särskilt mycket. Sist och slutligen är hans personlighet ännu ganska okänd.

15