Allt fler tar båten!

av Ragnhild Artimo Forum 1996-10, sida 24-25, 24.10.1996

Taggar: Personer: Kai Levander Teman: båttrafik

24

Super Liner är Kveerner Masa-Yards 300Xx32 m, pa.

Ragnhild Artimo

ALLT FLER TAR BÅTEN! p rategiska måtten är per 30 RHOpPs ;h istighet g ger en Överfartstid på 4 dygn.

ännande kr tingsalter rnativ även på andra rutter

FRANCE, QUEEN ELIZABETH, NORMANDIE… ATT KROSSA ATLANTEN ÄR MEST MAESTOSO SJÖVÄGEN. ÄR MARKNADEN MOGEN FÖR SUPERLINERS FÖR NY ATLANTTRAFIK? KVAERNER MASA-YARDS HAR FLERA SPÄNNANDE

KONCEPT FÖR FRAMTIDSFARTYG, SOM VÄNTAR PÅ BESTÄLLARE.

€ mest fantastiska och futuristiska fartygen seglar inte på väridshaven, utan på datorskärmen. Och många av de djärvaste koncepten stannar där för all framtid, medger Kai Levander, inte utan vemod. Han är Senior Vice President för Kverner MasaYards, med ansvar för varvens forskning och utveckling, och direktör för Kverner MasaYards Technology. ”Vi konstruerar fartyg för våra kunder, inte för oss själva. Vår utmaning är att föregripa utvecklingen och ta fram morgondagens tekniska lösningar för att kunna erbjuda ett brett spektrum alternativ. De koncept som förverkligas styrs av våra kunders/redarnas åsikter, vilka i sin tur baserar sig på väldokumenterad information om vad deras kunder/passagerare vill ha”

Nånting gammalt, nånting nytt [å gny

Att kryssningsfartygen verkar ha sett likadana ut sedan Masa-Yards (som Wärtsilä) i tiden började bygga dem beror inte på att varvetsingenjörer skulle vara renons på idéer, utan på två bromsande faktorer: de stora kryssningsrederierna har fartyg av olika årgångar, och det är kommersiellt viktigt att flottan ändå verkar ‘jämnårig’. Och: kryssningspassagerare har konservativ smak, speciellt gällande fartygsdesign (sluga operatörer sätter faktiskt in falska skorstenar!).

Det tar ofta mer än fem år för en idé att bli ett leveransklart fartyg. Produktutvecklingen avidén tar ett år,att skräddarsy konceptet för rederiets behov kanske lika länge till, order/ prisförhandlingarna ca ett halvår, och att bygga och tekniskt finjustera fartyget två, tre år.

Både för beställare och varv är det kost nadseffektivt och problemfritt att arbeta med långa serier — en av Kverner Masa-Yards långkörare har varit Fantasy-klassen (8 st). Kryssningsmarknaden domineras av tre giganter (Carnival Cruise Lines, Royal Caribbean Cruise Line, och Princess Cruises) med en växande flotta. Nya operatörer kan betyda en chans för nya fartygskoncept; nya entreprenörer behöver annorlunda fartyg för att synas på marknaden. Som exempel nämner Kai Levander tvåskrovskryssaren Radisson Diamond som Finnyards enligt Masa-Yardskoncept byggde för Diamond Cruises 1992. Diamond Cruises har nu gått i konkurs.

CS Aida som Kvxrner Masa-Yards levererade till Deutsche Seerederei Touristik i juni är ett nytt koncept, även om skrovet förvillande påminner om tidigare kryssningsfartyg: CS står för Club Ship, och AIDA är planerad för en ny typ av kryssningar där passagerarna aktivt deltar i olika verksamheter ombord.

teknologiutvecklingen ner Masa-Yards.

Större och/eller snabbare?

I början av oktober var första kryssningsfartyget i av Kverner Masa-Yards utvecklade Vision-klassen, Grandeur of the Seas, ute på provtur. Det levereras i november till mång; åriga kunden RCCL, och dess syster Enchantment of the Seas blir klar nästa år. Visionklassens trumf är större hastighet och tonnage (25 knop, 74 000 bruttoton) än traditionella kryssningsfartyg.

Snabbhet är viktigt då kryssningsindustrin vill erbjuda nya, fjärran resmål. Storlek ger skalekonomi och fler hyttplatser — och fler alternativ i planeringen av publika utrymmen Viktigast är fartygets bredd. En begränsning har varit den s.k, Panamax-gränsen (280 x 32,2 m) som är maxdimensioner för Panamakanalen. KMY har utvecklat ett Post-Panama-koncept med avsevärt större dimensioner. Pearl of Miami, 300 m Xx 47 m, för 3 000 passagerare (på redarspråk pax), väntar på beställare som vågar tänka bort Panamakanalen och konventionell silhuett, och satsa på ‘Sverigebåtsgata" som ger rymdkänsla och 85 procent hytter med fönster. Förbandlingar förs, men Kai Levander ger inga detaljer.

Fördubblad marknad år 2001 Tidpunkten är rätt för nya lösningar: kryssningsmarknaden växer både volymmässigt — nuvarande paxtalet 3 miljoner väntas fördubblas inom fem år — och geografiskt. Den nordamerikanska kryssningsmarknaden med operationsområdet Karibien-Balamas-MExiko (på sommaren även Alaska) är fortfarande den tyngsta biten, 60 procent, men mark naden i Europa och framför allt Fjärran ÖstFORUM NR 10/96

Snabbgående passagerar/bilfärja för korta distanser, t.ex. i södra Östersjön och Engelska kanalen. Fartyget är en utriggare;skrovets tänkta dimensioner är 175 x36 m.

Pearl of Miami, Masa-Yards’ kryssningsJfartygsförslag, representerar varvets PostPanama-koncept: bredd 47 m. Längden är 300 m (en och en halv Finnjet!) och det har rum för 3 000 passagerare, Bredden utnyttjas för en gågata under bar bimmel och ger mer hytter med fönster/ balkong. Designen avviker från den traditionella.

Första Vision-kryssningsfartyget Grandeur Ofthe Seas på provtur första veckan i oktober. Nytt är bl.a. bögre hastighet för att nå fjärran resmål. Fartygets cirkapris: 1,5 mrd mk ern växer snabbt med höjd levnadsstandard och ökad efterfrågan på fritidstjänster. Den sydostasiatiska semestermodellen (nästan ingen semesteralls) har genererat kryssningskoncept med weekendresor för den lokala befolkningen och femdagarsresor för ditflugna amerikaner, japaner och européer.

Men också den traditionellt största kryssningsmarknaden, den nordamerikanska, är långt ifrån fullt exploaterad. framhåller Kai Levander. Av det inkomstsegment, 40 procent av befolkningen, som potentiellt har råd att köpa en semesterresa i den prisklassen (för två personer kostar en vecka i snitt 2 800 dollar). har bara 3 procent någonsin varit på en kryssning, 3 miljoner amerikaner startar årligen sin kryssningssemester från Florida, där Disney World varje år lockar 25 miljoner besökare: där finns alltså en tillväxtpotential.

Åtlanten, superresan Dagar med bara hav omkring. Fartyget: en egen värld, den enda världen — utanför horisonten finns vardagen, overklig. Ingen reseupplevelse liknar denna. Sju timmar på en DC-10 ärinte detsamma. Skribenten minns Bergensfjord. på 50-talet: sju dagars överfärd,

Detfinnsstora årskullar som upplevtåtlantfärder — och nya, köpkraftiga generationer som inte gjort det.Tills Cooks kan offerera månresor ger Atlanten en känsla av långresa. Upplevelser är produkter som kan säljas,

Atlanten är i annan skala än Ålands hav, Östersjön, Medelhavet. Kai Levanders entusiasm är inte enbart teknologidirektörens, då han säger att Atlantfärder är mogna för återupprättelse. Här finns äventyr, och pengar. Masa-Yards Super Liner (bilden uppe på vidstående sida) är fartyget som kan kryssa jorden runt — Panamax-dimensioner! —

VARVSSTÖDET DISKRIMINERANDE?

Fönland tillämpar (också nästa år) en egen variant av det omdiskuterade varvsstödet, Propositionen att tillämpa EU:s direktiv nr 7 för skeppsbyggnadsstöd har godkänts i riksdagen och bakas in i statsbudgeten 1997. Enligt direktivet är stödet 9 procent av fartygsordern. | budgeten | utgår man från en total orderingång på 4 mrd mk och ett stödpaket p [350 Mmk (gamla stödet 150 Mmkl.

”Som finsk specialitet, i konflikt med direktivet, gäller stödet endast fartygsorder på under 500 Mmk, vilket i klartext betyder att nästan alla Kverner Masa-Yards order måste tas med ett sämre utgångsläge än konkurrenterna”, konstaterar Martin Saarikangas, varvens President. “Vi anser att direktivets bokstav och anda bör iakttas också i Finland, och att denna artificiella övre gräns för orderns värde måste bort. Den diskriminerar Masa-Yards, som har ett dokumenterat kunnande inom stora specialfartyg. Order på sådana fartyg går sällan under en halv miljard.”

Masa-Yards har idag en orderstock på ca 10 mrd mk — order tagna konkurrens med bättre subventionerade utländska varv. Varvsstödet handlar också om jobb: KMY:s ca 5 000 anställda ser säkert gärna att varvsstödet följer enahanda europeiska linjer. Masa-Yards omsättning P3 1995 var över 3,6 mrd mk och resultatet före skatter 590 Mmk. RA €

FORUM NR 10/9 och starta med Atlanten. Livet är kort, och fritiden kortare: överfarten tar fyra dagar. Cunard, Kverners eget kryssningsbolag, kunde bygga en Super Liner, världshavets utmanare för nästa millenium. Kunde Cunard göra en business av den?

Fem varv delar kakan Kryssningsrederierna — de tunga, nybyggande — är under tio, och konkurrensen om order hård. Fem starka varv delar på kryssningsnybyggnadskakan. Störst är italienska Fincantieri, tvåa Masa-Yards, sedan i valbar ordning franska Chantier Atlantique. tyska Meyer Werft och tyska HDW.

Masa-Yards orderstock på passagerarfartyg inkluderar idag två kryssningsfartyg för RCCL (1996/97), två för Carnival (1998) och två snabbgående passagerar/bilfirjor för grekiska Attica Enterprises (1998). &

Kryssnings- och färjtrafik För kryssningar och färjtrafik är den gemensamma nämnaren transport av passagerare (‘pax’]. Men skillnaderna mellan passagerarbehoven och därmed också fartygen är avsevärda,

Merparten av världens kryssningar arrangeras av amerikanska operatörer för (i huvudsak) välbärgade amerikanska resenärer till Karibien och Bahamas, Kryssningsindustrin är starkt segmentinriktad: resenärerna vill känna sig vara i rätt sällskap socialt och ekonomiskt. Utmaningen för resebyrån är därför att sälja rätt kryssning till rätt kund, och för redaren att hålla kunderna nöjda och intresserade en vecka.

I färjtrafiken företräder passagerarna alla inkomst- och socialgrupper. Utmaningen för rederigt är att ha en tjänste- och prisbukett som möter alla behov, och verksamhetsmöjligheter som maximerar omsättningen under resan, 25