Allt svårare brist på ingenjörer i Sverige

av Henric Borgström Forum 2019-08, sida 22-23, 24.10.2019

Taggar: Teman: ingenjörer

Nya högteknologiska satsningar inom batteritillverkning och materialforskning skapar nya jobb för eftertraktade svenska ingenjörer. Även inom spelbolag och betalningshantering väntas rekryteringen öka, och det ställer nya krav på utbildningssystemet.

Årlig intagning av 12 000 studenter till utbildning av svenska civilingenjörer och högskoleingenjörer med fem respektive tre års studier kan låta mycket i ett land med årskullar på drygt 100 000 ungdomar. Men bortfallet kan bli så stort som ett par tusen under studiernas gång på grund av svårighetsgraden. Den pågående digitaliseringen gör att de nyutexaminerade har blivit allt mer attraktiva för landets många ingenjörsföretag.

Högutbildade kan välja och vraka bland jobben i en tid när det historiskt ingenjörstäta Sverige nu försöker återupprätta ryktet som ett industriland i framkanten med många världskända varumärken. Efter en tid av nedgång i utbildningsväsendet är det stark politisk uppslutning om att hela skolväsendet där många vakanser besätts av obehöriga lärare måste förbättras.

Den allt svårare tunga kriminaliteten tvingar fram en ökning från idag 20 000 poliser till uppemot 30 000 poliser. Försvaret med cirka 15 000 anställda heltidsmilitärer kommer sannolikt att växa till 20 000 inom tio år. Värnpliktsförsvaret som avskaffades kommer tillbaka. I år handlar det om cirka 4 000 värnpliktiga och antalet fördubblas till år 2020. Därutöver finns cirka 10 000 civilanställda inom försvaret och omkring 6 000 civila inom polisen, och även dessa väntas öka.

Citybutiker och digitalisering omformar Ikea. Till detta kommer att både industrin och tjänstesektorn behöver mer kvalificerat folk i och med digitaliseringen och AI, artificiell intelligens. Ett belysande exempel är Sveriges i dag kanske mest kända företag ute i världen, Ikea, med 208 000 anställda med 422 varuhus i över 50 länder.

Fram till slutet av 2020 försvinner 7 500 ”gamla” jobb hos Ikea medan 11 500 nya tillkommer inom digitalisering, software engineering och datahantering. Detta delvis som en följd av att nya varuhus blir mindre, mer som showroom, när de framöver placeras närmare stadskärnorna.

De stora högteknologiska satsningar som planeras och delvis börjat byggas (se Forum 7/19) inom batteritillverkning för elbilar, materialforskning och datorhallar kräver över

10 000 nyanställningar av teknikutbildade. Till detta kommer alla systemutvecklare i den snabbt expanderande spelbranschen, redan med närmare tiotalet börsnoterade bolag. En annan snabbväxande bransch är enklare betalningshantering som konkurrerar med de mer trögrörliga storbankerna.

Men framför allt ska rekrytering ske till alla de tjänstejobb i nya verksamheter, om vilka vi inte har en aning om i dag.

Nya utbildningar krävs. Under flera år har antalet utexaminerade ingenjörer inte motsvarat efterfrågan. Branschförbundet Teknikföretagen har påtalat att det finns ett stort glapp i olika dimensioner mellan vad skolan producerar och vad arbetslivet kräver. Därför bör skolväsendet mer aktivt försöka intressera elever på gymnasienivån för teknikämnena.

Högskolor och universitet har inte heller öppnat nya utbildningar i den takt som näringslivet behöver, anser Teknikföretagen. Utbildningen borde förändras i samma takt som företagen, anser man.

Henric Borgström text

Läs hela artikeln i papperstidningen.