Alltfler goda egenskaper krävs av 80-talets arbetsplats

av Tore Ahola Forum 1981-17, sida 16-17, 04.11.1981

Taggar: Teman: ergonomi

Ergonom den gemensamm namnaren

ALLTFLER GODA EGENSKAPER KRAVS AV 80-TALETS ARBETSPLATS

Hälsosam och säker, effektiv men samtidigt trivsam — Ergonomiverksamheten skall beakta helheten. Den grundar sig på samarbete och utförs inte som ett enpersons uppdrag av någon med titel ergonom. sade Näsman.

Ergonomi och produktivitet hör nära samma — Ergonomin och produktiviteten hör direkt samman med varandra. Tyvärr har saken dock inte alltid förståtts så, sade ingenjör Rauno Humberg från Finska Metallindustrins Arbetsgivareförbund, då han inför Nordiska Ergonomisällskapet redogjorde för företagsledningens förväntningar på ergonomin.

— Bristen på förståelse har lett till att ergonomin har blivit ett ”privilegium” för några få utvalda och inte en ”plikt” för envar, sade Humberg. Under de senaste åren har man visserligen satsat på utbildning, men mycket åtetstår ännu att göra innan målet har nåtts.

Enligt Humberg förorsakar bristen på resurser och samarbete årligen national Psykologiska faktorer i förgrunde — Då man talar om förhållandena på arbetsplatserna har i Finland skett en förändring. Det gamla slagets olyckshändelser börjar komma i skymundan, i stället framträder olika psyko-sociaia faktorer, säger Metallarbetareförbundets funtionär Juhani Ylikännö, deltagare i konferensen.

— På arbetsplatserna införs nya metoder och nya former för arbetets organisering. Detta är ägnat att framhäva de psykologiska faktorerna; den psykiska bördan ökar trots att den fysiska belastningen blir lindrigare.

Enligt hans åsikt borde löntagarorganisationerna särskilt uppmärksamma 80talets utmaningar i detta avseende. Organisationerna får inte bli på efterkälken, de måste alltid vara i takt med tiden. — Arbetstagaren får inte bli någon ”försökskanin”, konstaterar Ylikännö.

— Frågan anknyter sig till fackföreningens centrala mål att utöka arbetsta Ju mer människan åstadkommer av artificiella arbetsmiljö, desto mer krävs det att arbetsmiljö ekonomin miljardförluster på grund av garnas möjligheter att direkt påverka olycksfall och sjukdomar, frånvaro och = frågor som gäller arbetsmiljön. I Finland omfordras till att passa personalomsättning samt förlorad pro- = ställer sig inte alla arbetsgivare till människan. Det gäller inte minst duktion. ergonomin på samma sätt. I endel företag dagens kontorsplanering. — Hälsosamma, säkra och produktiva — har saken förts mycket långt, i andra har RR re frponomin arbetsplatser uppkommer inte av sig man inte ens uppnått den nivå som ar a rämja det fysiska oc 33 z H - . psykiska välbefinnandet samt själva, utan kräver uppoffringar och förutsätts i lagen om skydd i arbete ansträngningar av envar. Låt oss skrida — hävdar han.

skapa hälsosamma och effektiva I | arbetsplatser. från ord till handling, uppmanade han.

att dethär är egenskaper som varje modern arbetsplats borde uppvisa kan säkert alla hålla med om. Men går de då att kombinera med varandra? Visst, säger det fackfolk som tagit till

Tore Ahol sin uppgift att förbättra arbetsplatserna. Ergonomi är lösningen på problemet.

Ö Ergonomin har definierats som en gränsvetenskap, som genom att i sig förena element från bla beteendevetenskaper, teknologi och medicin studerar relationen mellan människa, arbete och arbetsmiljö. Målsättningen är att främja människans psykiska och fysiska välbefinnande och att skapa hälsosamma och effektiva arbetsplatser.

Ergonomin befäste sin position i vårt land under 60- och 70-talen, och har hos oss utvecklats i rask takt, liksom också i många andra länder. Utvecklingen beror av förändringarna i vår miljö; ju mer människan åstadkommer av artificiell arbetsmiljö, desto mer krävs det att arbetsmiljön omformas till att passa människan. Lagstiftningen, av myndigheterna utfärdade direktiv och vissa avtal mellan arbetsmarknadens parter utgör de yttre ramarna för ergonomiverksamheten.

Ergonomins vinningar och framtidsutsikter togs till noga skärskådande då Nordiska Ergonomisällskapet samlades till konferens i Helsingfors i början av oktober. Under tre dagars tid belystes problematiken ur ett flertal synvinklar.

16

Särskilt intresse ägnades den nya tekniken och de krav denna ställer på ergonomin.

Nytänkande behövs vid datoriseringe — De uppgifter som ges åt människan får inte endast vara en ”restprodukt” av vad man antar att maskinerna inte ännu kan prestera tillfredsställande, framhöll forskningsingenjör Göran Olsson från högskolan i Luleå i ett anförande vid konferensen. Detta kräver nytänkande i fråga om arbetets organisation.

— Hittillsvarande tillämpningar av datoriserad kontroll- och styrteknik innebär ofta att arbetena rutiniseras och inte längre ställer krav på yrkeskunskap och -skicklighet. Detta äger rum samtidigt som arbetets värde i sig alltmer betonas, sade Olsson.

— Människorna förväntar sig alltmer att arbetet skall vara meningsfullt. Vi går således mot en ökande klyfta mellan de anställdas anspråk i arbetet och de arbetsförhållanden som nuvarande tilllämpningar av modern teknik erbjuder.

Enligt Olsson vore målsättningen at finna sådana tillämpningar som bättre kan tillgodose anspråken i arbetet. Detta är en utmanande uppgift för ergonomin, sade han.

De praktiska lösningarna varierar

Ergonomiverksamheten inom ett företag kan anordnas på många olika sätt. Storleken och branschen avgör i hög grad vilken den bästa tillämpningen är. Andra faktorer som spelar in är hurpass allmänt förekommande hälso- och olycksfallsriskerna är, den teknologiska nivån, personalstrukturen mm.

Inom OVAKO Oy anser man att ergonomin bör samarbeta intimt med arbetarskydd, företagshälsovård och rationalisering, sade Ove Näsman från OVAKO Oy Dalsbruk vid konferensen. Ett samarbete på möjligast bred bas ger det bästa resultatet. Inga speciella, fasta ergonomiarbetsgrupper bör finnas, utan gruppernas sammansättning skall variera med uppgiften, dock så att inom gruppen finns representanter för anställda med teknisk utbildning, biologisk-medicinsk utbildning, och sådana anställda vilka känner till hur arbetet utförs i praktiken.

FORUM 17/8 i TRIUMPH BITSY Dataålderns textbehandling.

Du skriver, bearbetar, rättar, ändrar. Och trycker på printerknappen.

Merso är kontorsrationalisering.

FORUM 17/81

Triumph Bitsy är ett helt sortiment datastyrd textbehandTingsutrustning: systemet kan anpassas exakt till företagens individuella behov.

Textbearbetningen sker med hjälp av en klar. överskådlig bildskärm. Programmering nöjligheterna är nära nog outsinliga.

• Dataöverförings- och teletexberedskap som standard.

Lika lätt att använda som en skrivmaskin -—— sasom det anstär en maskin av märket TRIUMPH.

Namnen TRIUMPH och MERSO borgar för osvik lig funktionssäkerhet och föredömlig serviceberedskap.

Reservera en timme av Er tid! Under den hinner vi förevisa den moderna textbehandlingens möjligheter — med vilka Ni kan få timmen mångtiodubbelt igen.

Textbehandlingens hela produktsortiment finns även utställt i vår affär. Norra esplanaden 33. Välkommen!

Kuortanegatan 1. 00520 HELSINGFORS 532, telefon (90) 718 833