Alternativ för avloppslösningar

av Gunnulf Mårtensson Forum 2009-12, sida 12-13, 21.12.2009

Hl FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2089

ANALYS

Kommentera debattartikeln genomatt skicka mejl till adressen feedbackQforum.f.

X Itätorter har avlopp länge va rit en självklarhet, men på landsbygden och vid sommarstugorna finns det kvar hundratusentals gammaldags utetuppar. År 2004 fattade riksdagen beslutet att senast år 2014 måste alla fastigheter ha ord nad avloppsrening, så när som p vissa definierade undantag. Undan- | Artikeln har skrivits tagna från reningstvånget är till ex- | av Gunnulf Mårtenempel mycket avlägsna fastigheter son som är telekomeller sådana stugor där man bär in ingenjör. vatten för hand.

Det finns olika system för av loppshanteringen. Det traditionella systemet med tre på varandraföljande reningsbrunnar är godtagbart. Men infiltreringen måste skötas väl; vad som kostar i en sådan anläggning är de olika jordmassorna som skall läggas som botten. I synnerhet den första brunnen är viktig och måste tömmas årligen för att det hela ska fungera. Och systemet måste hur som haver förnyas ungefär med tio års mellanrum.

Numera finns det även modernare varianter, där tre eller fyra reningssteg byggts ihop till en stor plastcylinder att installeras intill fastigheten. Kostnaderna för ett dylikt system, inkluderande rörläggning och grävning belöper sig till en större fyrsiffrig summa. Och även plastcylindern måste tömmas med något eller några års mellanrum, vilket även det kostar och kan vara besvärligt.

”Vill man bygga ett konventionellt avloppsrörsystem, som fungerar tack vare tyngdkraften, måste man bygga noggrant: Lutningen på röret får inte vara för liten eller för stor”

Vill man bygga ett konventionellt avloppsrörsystem, som fungerar tack vare tyngdkraften, måste man bygga noggrant: Lutningen på röret får inte vara för liten eller för stor. Rören måsta ha tillräcklig diameter, vilket blir dyrt. Och om man inte råkar bo i en sluttning kanske avståndet mellan hus och den centrala reningsanläggningen blir för stort.

Tryckavloppssystem. Lösningen på avloppsproblemet på landsbygden heter tryckavloppssystem. Vid varje fastighet installeras en pump, där allt det som åker ner i röret från kök och WC först hackas sönder till välling. Pumpen har en behållare på några hundra liter, som töms med tryck med lämpliga tidsintervaller. Tack vare trycket räcker till en början ett rör med en diameter på 40 millimeter.

Röret behöver inte heller ha en bestämd lutning, utan kan gå upp och ner hur som helst. Rördimensionen blir större — upp till 110 eller 160 millimeter — allt eftersom avloppet från flera fastigheter sammanflyter. Men när trycket ökas efter en pump på stomlinjen, är en klenare rördimension - till exempel 75 millimeter - åter tillräcklig. Det viktiga i ett dylikt system är att åstadkomma ett tillräckligt kontinuerligt flöde; utan flödet slammar röret igen.

Den typiska totalkostnaden för ett dylikt system blir ett femsiffrigt eurobelopp. Detta är en oöverstiglig summa för många fastighetsägare. Miljöministeriet ger därför understöd åt sådana kommuner eller vattenandelslag som installerar tryckavlopp.

Gemensamt projekt. Liljendal är e typisk jordbrukskommun i östra Nyland med ungefär 1 500 invånare och några industriföretag. Avståndet till Lovisa och Helsingfors är lagom kort för att möjliggöra pendelarbetare att bo på landet och jobbaistan.

Avloppsprojektet i Liljendals jordbruksområde började 2005 som ett initiativ av en liten grupp hushåll icentrum av byn Mickelspiltom, där man ville ha en gemensam lösning för att klara reningskraven år 2014. Intresse att ansluta sig fanns även på andra håll. Initiativtagarna befarade att Miljöministeriets understödspengar kunde ta slut och ville därför vara tidigt ute. Och projektet tog form när det uppdagades att kommunens och det numera nedlagda mejeriets gemensamma reningsverk hade överloppskapacitet. Kommunen hade en chans att få fler betalande kunder utan att de fasta kostnaderna steg!

Mickelspiltom vattenandelslags styrelsemedlemmar gick man ur huse och fick under några månaders försäljningsansträngningar ihop 140 avloppskunder inom de tre byar som projektet i begynnelseskedet berörde, nästan 90 procent av alla de hus, som överhuvudtaget var tänkbara att bli anslutna. Ett tjugotal fastigheter är på Mörskomsidan av kommungränsen.

Andelslagsmedlemmen betalar 4 000 euro för att få avloppsröret till sin tomtgräns. Därefter kostar pumpen inklusive installation 3 500 euro. Andelslaget kunde maximera miljöministeriets understöd genom att dela grävprojektet på tre kalenderår.

Utan understöd skulle totalkostnaden bli ungefär 11 000 euro, och detta är den summa som eventuella

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 208 senare anslutna fastigheter kommer att få betala.

Finansiering per fastighet. Ett färdigt femtonårs finansieringspaket, som knöts till fastigheten, inte till ägaren, var en extra finurlighet i marknadsföringen. Tröskeln att an sluta sig blev på detta sätt betydligt lägre, i synnerhet för äldre människor, som fortfarande tror att man måste bocka djupt för bankdirektörer.

Den första grävskopan sattes i marken i juni 2007. Några månader senare kunde man tryckvatten Skicka din debattartikel till adressen: HH feedbackQforum.fi. Vi publicerar äve kortare texter.

”Erfarenheterna visar att man inte ska tro att allt går av sig själ kontraktet med gräventreprenören är underskrivet. Den planerade rutten kan kanske inte följas. Stenar eller berg måste sprängas. Nya avloppskunder kommer med när grävskoporna närmar sig testa den första sektionen av systemet och en första grupp fastigheter fick sitt avlopp anslutet. I skrivande stund, december 2009, återstår av det ursprungliga projektet några få pumpar att installera.

Däremellan hade emellertid även Drombom-Embom-Garpom vattenandelslag fått sin ansökan om understöd godkänd av ministeriet.

När ytterligare ett knappt hundratal fastigheter snart är inkopplade till det gamla mejeriets reningsverk, börjar kapaciteten där vara fullt ut nyttjad.

Ständiga ändringar. Erfarenheterna visar att man inte ska tro att allt går av sig själv när kontraktet med gräventreprenören är underskrivet. Den planerade rutten kan kanske inte följas. Stenar eller berg måste sprängas. Nya avloppskunder kommer med när grävskoporna närmar sig eller sådana som redan anmält sitt intresse hoppar av i sista stund. Vattenandelslagets verkställande direktör Nils Vainio berättar att han praktiskt taget varje dag besöker grävarbetsplatsen och får fat ta beslut om omedelbara mindre ändringar. Att det parallella fiberkabelandelslagets medlemmar ställer upp på talko har gett avloppsprojektet en lokalkännedom som gjort att man undvikit många misstag. Avloppsnätet är GPS-mätt och ifall problem uppstår senare kan rören hittas. Dessutom är den parallellt dragna fiberkabeln förstärkt med ståltråd, varför kabelrutten kan identifieras genom att man matar in en störsignal i ståltråden. Sambyggnad av avlopp och kabel ger alltså synergieffekter åt bägge parter! Men för en lekmannapublik kan riksdagens avloppsbeslut verka något överdrivet. I alla tider har man på landsbygden klarat sig med torrtoalett. Och korna i ladugården tas ju inte medi systemet …m

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."