Aluminiumverket ISAL en idealisk elkonsument

Taggar: Personer: Ragnar S Halldorsson Orter: Island

Island och det utländska kapitalet:

Aluminiumverket ISAL en idealisk elkonsumen e Förmånlig vattenfallskraft och geotermisk energi är Islands

Ragnar S Halldorsson direktör för aluminlumsmältverket ISAL.

Här förtjänar påminnas om att ISAL till sin struktur är ett schweiziskt storföretag som arbetar med egen råvara men med isländsk arbetskraft på isländsk mark. För anläggningens drift har man åtagit sig att för åratal framåt köpa isländsk elenergi och betala skatt för varje producerat — alltså inte sålt — ton färdigt aluminium. Framställningen av 1 ton aluminium kräver 15 000 kWh elenergi och smältverkets nuvaranda kapacitet är 77 000 ton årligen. Elförbrukningen överstiger därigenom hela Reykjaviks årliga konsumtion.

I den politiska maktkampen har emellertid detta storföretag utnyttjats som chauvinistiskt dragplåster av vänsterfalangen. Man menar på det hållet att ISAL är ett rikt kapitalistiskt utländskt företag som betalar alldeles för låg skatt, för lågt strömpris och dessutom förorenar miljön. Det sistnämnd 1 beständigaste naturrikedom. Forum har i flera — också av den isländska pressen uppmärksammade — artiklar berört islänningarnas möjligheter att minska beroendet av fiskförädlingsSS industrins fluktuerande råvarutillgång. Två typiska modellTS industrier har presenterats närmare, nämligen kiselgursfabriken Kisilidjan i norr och aluminiumsmältverket ISAL nära Reykjavik i söder. Chefen för ISAL, Ragnar S Halldorsson, har för Forums läsare velat framlägga ytterligare några konkreta fakta, ägnade att bryta udden av vänsterorienterade islänningars hätska angrepp mot alla försök att finansiera industriprojekt med utländskt kapital. Dipl ing Kai Finell relaterar och kommenterar uttalandet.

argumentet är ingalunda unikt i världen men har nyligen i Island fått en nationellt betonad snabblösning, som vi ska återkomma till senare.

Direktör Halldorsson vill emellertid först, med kalla siffror, belysa ISALs skattebetalarroll och position bland andra isländska industribetonade företag.

Enligt 1971-års statistik för alla företag — fjolårets resultat stod ännu inte till buds i början av juli — låg ISAL -på fjärde plats ifråga om omsättningens storlek men i stället klar etta bland landets största skattebetalare — exklusive innehållen förskottsskatt på löner, folkpensioner och kyrkoskatt. Se tabellen! Och denna skatt huvudsakligen erlagd i dollar eftersom ISAL inte har nämnvärt inflöde av isländsk valuta.

Forum 13/1973

ISAL sett från luften med Kopavpgur och Reykjavik i bakgrunden. Motorvägen till Keflavik syns nere I högra hörnet.

Omsättning Skat i MFmk i MFmk Samband isl. Samvinnufelaga ca 162 18,2 (isländska motsv till SOK) Loftleidir ” 142 8,8 Oliufelagid » 82 1,9 ISAL » TT 28,1 Eimskipatelag Islands (rederi) . 73 8,8 Statens cementfabrik » 14 3,8 Kisilidjan ” 10 11 SÖRAL (ISALs norska systerföretag) » 132 1,9

Strömpriset

Vad ISAL betyder särskilt för staden Hafnarfjördurs — på vars område ISAL ligger inne i Straumsvik — budget framgår kanske bäst av att ISAL år 1971 ensamt erlade i skatter och övriga kommunala avgifter nästan lika mycket som kommunens 250 övriga företag tillsammans. Nu när ISAL är fullt utbyggt omfattar personalen över 530 personer, av vilka drygt 420 är. arbetare, resten tjänstemän, vid full produktion av 77 000 ton aluminium per år.

Forum 13/1973

Inte mindre än 260 islänningar jämte familjer fick då sin utkomst av ISALs verksamhet, vilket om man som medeltal räknar med 4—53 personers familjer innebär drygt 10 9/0 av stadens innevånare.

Inför sådana talande siffror griper ISALs ideologiska motståndare till argumentet att företaget betalar endast en bråkdel av gängse strömpris för sin enorma elförbrukning. Bara 1,4 penni/kWh medan medelströmpriset i Reykjavik är 9 p/ kWh.

Det man helt underlåter att nämna är att ISAL köper högspänning som företaget självt transformerar ner och distribuerar till olika konsumtionspunkter. Dessutom är ISALs konsumtion jämnt fördelad över 8 200 av årets 8 760 timmar — eller utnyttjar med andra ord nära 94 9/9 av den kontraherade effekten, som i sin tur är cirka 60/9 av det enkom för detta ändamål och sydkustens elektrifiering byggda Burfellkraftverkets maximaleffekt. För reykjaviknejden var motsvarande siffror år 1971 bara 4 270 eller inte ens 50 9/0.

Isländskt reningspatent

Dessa tilläggsuppgifter gav ISALs direktör under rundvandringen i det imponerande stora och moderna verket, och de styrker ytterligare uppfattningen att man knappast kan önska sig en bättre elenergikund. Politikerna må sedan säga vad de vill. I all synnerhet som också föroreningsproblemet numera är löst tack vare en isländsk patenterad reningsuppfinning utarbetad av Jon Thordarson, chef för ISALs nybyggnadsavdelning och numera säkert högt uppskattad av moderföretaget ALUSUISSEs ledning. O 15