Ambassadör Kelly: ”Handeln är en social dygd”

av Ragnhild Artimo Forum 1992-07, sida 06-08, 14.05.1992

Taggar: Personer: John H. Kelly Teman: handel

Ambassadör Kelly “HANDEL ÄR EN SOCIAL DYGD”

Text: Ragnhild Artimo Foto: Leif Mäkelä

Det finns jobb att göra för John H. Kelly, USA: ambassadör till Finland sedan december. Breddande av de ekonomiska och handelsrelationerna är nummer ett på hans prioriteringslista. Handel, säger ambassadör Kelly, har inte bara en businessdimension utan kan ses som en positiv social handling.

rettio minuter. säger Jeremy

Curtin från USIS (United Sta tes Information Service), då ja frågar hur mycket tid vi har reserverats. Han åtföljer Forums redaktör och fotograf till intervjun på ambassaden som kölistats veckor i förväg.

Och så gör ambassadör John H. Kelly entré. Över en minut spenderas på hälsningar och presentation. Ett par ögonblick senare har vi tagit plats på var sin sida om det massiva konferensbordet. (Snälla Gud låt den splitternya Sonyn fungera!)

Forum: — Herr Ambassadör, vilken av Era utmaningar listar Ni som toppprioritering som ambassadör till Finland?

Kelly: — De mål jag uppställt för mig listar — i nämnd ordning — utvidgandet av de ekonomiska och handelsralationerna mellan USA och Finland. på andra plats utvidgandet av de kulturella kontakterna mellan länderna, och på tredje plats att bibehålla de goda politiska relationerna mellan våra länder.

Ansträngningar där de har betydelse

Kelly: — Av dessa är nummer ett den största utmaningen. eftersom där finns plats för expansion, Nummer tre är i gott skick; de politiska relationerna mellan Förenta Staterna och Finland är goda och kräver inte några större ansträngningar. Inte heller erbjuder denna sektor egentliga möjligheter till utvidgning. Beträffande nummer två, har våra länder goda och välfungerande kulturkontakter. en myckenhet informationsutbyte. intensivt studicutbyte o.s.v. Så nummer ett — den kommersiella och handelssektorn — är klart det område där de kanske är möjligt att göra en insats som betyder något.

— Finland säljer i första hand pappersmaskiner och pappersprodukter till USA, även om exporten också inkluderar ett antal andra produkter. Och USA i sin tur säljer framför allt massproducerade varor till Finland — plus en del livsmedel. Vad man därför kan fokusera sig på är hur denna meny kunde breddas i vardera riktningen på ett sätt som gagnar båda länderna. Några finsk-amerikanska affärer utanför de traditionella sektorerna har gjort rubriker: amerikanska Carnival Cruise Lines köper kryssningsfartyg från Kvaerner Masa-Yards för totalt 5,5 miljarder mark, vilket är en megaaffär enligt vilken skala som helst.

Och — det är möjligt att Finland köper amerikanska jaktplan, en annan multimiljardaffär.

Forum: — Om det finska jaktplansvaler blir ett amerikanskt plan, väntar Ni ett det kommer utt ha uvgörunde betydelse för utvecklandet av amerikansk finska handelsrelationer? Och vilka ä de politiska implikationerna av ett sådant val? Kelly: — Gällande första delen: o en amerikansk jaktplanstillverkare väljs, kommer det säkerligen att stärka dessa relationer. Med i rundan är två amerikanska tillverkare, General Dynamies och McDonnell Douglas, och enligt reglerna för denna tävling skall den tillverkare som vinner ordern stå för en försvarlig bit kompensationsaffärer eller sk. offsetaffärer — till fulla värdet av planköpet. Inom ramen för dessa offsetaffärer kommer det med nödvändighet att ingå mycket teknologiöverföring, som jag är säker på att kommer att gagna Finland. I vissa fall kommer denna process att fortsätta så länge planen är i aktivt bruk, alltså tjugo, trettio år. Det innebär att denna affär kommer att få vittgående betydelse för handelsrelationerna mellan USA och Finland.

— Gällande andra delen av frågan, anser jag att den politiska betydelsen av jaktplansvalet är underordnad. Affären är givetvis viktig för alla de konkurrerande tillverkarna och de gör sitt yttersta för att ro hem ordern. Men relationerna mellan Finland och Förenta Staterna kommer att vara goda på den politiska nivån antingen Finland väljer ett amerikanskt plan eller inte — liksom jag utgår från att relationerna t.ex. mellan Finland och Sverige kommer att förbli goda oavsett det svenska planet vinner eller inte. Självfallet kommer de förlorande företagen och länderna att vara besvikna, men knappast blir det fråga om problem av någon bestående natur.

Image tar år att bygga upp

Forum: — Vad borde finländarna göra för at göra sitt land bättre känt i USA? Då bilden av Landet Som Betalade Sina Skulder över åren bleknar, kommer vi att behöva kampanjer och jippon, eller får vi lov att bevisa att vi har verklig konkurrenskraft på det sätt som exempelvis Vaisala lyckats?

Kelly: — Finland är fortfarande känt som Landet Som Betalade Sina Skulder — och jag anser det vara en fin sak. Generellt sett finns det inte något enda unikt dramatiskt schackdrag via vilket Finland kan nå berömmelse i USA — image är en process det tar år att bygga upp. I vilket främmande land som helst måste man för att vara framgångsrik på affärsarenan vara aktiv. och jag vill påstå att de finländska företagarna har varit aktiva. I min hemstad Atlanta har hela 65 finska företag etablerat kontor och enheter. Jag kan tillägga att Atlanta tenderar att vara affärscentret för skogsindustri och skogsprodukter… Hur som helst, för att komma in på nya marknader måste man ha representanter på or 7/1992 F RUN

En man från Atlanta

John H. Kelly, 52, är uppvuxen i Atlanta och tog examen i historia vid Emory University 1961. Han har också avlagt examen vid Armed Forces Staff College.

Han anställdes vid utrikesministeriet 1964 och har varit stationerad i Paris, Adana och Ankara i Turkiet, Bangkok och Songkhla i Thailand och i Beirut.

Ambassadör Kelly har tjänstgjort som biträdande direktör för planeringsbyrån vid USA:s utrikesministerium 1988—89 och som biträdande utrikesminister med Mellanöstern och södra Asien som ansvarsområde 1989—91.

Ambassadör Kelly tillbringade ett år som forskare vid institutet för diplomatiska studier vid Georgetown University 1981—82 som Una Chapman Fox-stipendiat, och publicerade under denna period artiklar om fransk försvarspolitik och internationell terrorism.

Han är medlem i USA:s utrikesråd och Amerikan Foreign Service Association.

Ambassadör Kelly är gift med Helena Marita Ajo, från Sirkka i Finland, och har en son och en dotter. RA 0

FeRUN 7/1992

Utvidgandet av handeln mellan Finland och USA handlar inte bara om ökad rikedom för en handfull aktieägare med aktier i de engagerade företagen, säger ambassadör Kelly. — Det tar också sikte på ökad välfärd för den arbetande befolkningen i våra länder. Ökad handel betyder jobb, och jobb ger folk möjlighet att uppnå sina mål, antingen det gäller ett nytt hem, en sommarvilla eller något annat. För att uppnå våra mål måste vi ha en inkomst, och för att få inkomster behöver vi ett jobb. Så jag anser att insatser för utvidgad handel inte bara är ett plus på businessnivå utan också en samhällelig dygd — och en positiv social gärning.

ÅS och ställe, och besöka operationsplatsen tillräckligt ofta, och det här gäller oavsett man gör affärer i Kina eller Mexiko eller USA. Personligen anser jag att finska företag är rätt väl företrädda i USA — och rätt välkända också. Och det nyligen etablerade samarbetet mellan United Technologies Corp. och Vaisala är ett uppmuntrande exempel på hur ett företag kan finna cen nisch internationellt. Vaisala Technologies Inc:s sensor är i sig en mycket liten komponent men kommer att finnas i varje bil i USA. och General Motors färska stororder är bara början. Ett annat exempel på enorma affärsmöjligheter för finska företag i Amerika är Myllykoski med fabrik i Madison, Maine, som Ievererar det SC-papper The New York Sunday Times Magazine trycks på — en kvalitet som utdistanserade de amerikanska konkurrenterna. Men antingen det gäller pappersteknologi eller hi-tech kan man inte vara bäst på alla områden. Man måste välja sitt fokusområde — och det tycker jag finsk industri har visat sig duktig på.

— Beträffande Finlands image i USA är utbytesprogrammen mellan våra länder mycket fruktbara. Ta som exempel Fulbright-programmet: runt 3 000 finländska professorer och forskare har genom åren studerat i USA och runt I 000 amerikanska i Finland. Det här är ett mycket intensivt och effektivt sätt att skaffa erfarenhet. och så kommer ju sekundäreffekten då dessa personer förmedlar sina intryck till familjemedlemmar, vänner och kolleger. Jag har en stark tilltro till detta slag av utbyte.

Hög profil genom KSS — Mer om profilering: Finland kommer att vara Europas centrum denna sommar med KSSE i Helsingfors i juHi. I september 1990 kunde tv-tittarna följa med presidenterna Bush och Gorbatjov i Helsingfors, och denna fokusering upprepas i sommar i och med toppmötena. Då Finland är sce vänd

John H. Kell fortsättnin nen för internationella event som detta får landet automatiskt en massiv publicitet i USA — uppmärksamhet som kanske inte normalt skulle komma Finland till del.

Forum: — I väntan på att EG-portarna öppnas — vad borde Finland göra för att slå vakt om och utveckla sina kommersiella och kulturella band till Amerika? Finns risken att EG-medlemskapet förankrar Finland alltför endimensionellt till Europa?

Kelly: — Jag tror inte Finland kommer att vara ensidigt bundet till och involverat i Europa— jag ser inte heller Finlands ingång i EG som ett hot mot relationerna mellan Amerika och Finland på politisk eller ekonomisk nivå. Det är inte fråga om ett antingen-eller: ni kan och kommer säkert att ha en parallell utveckling, stärka banden till och engagemanget i den europeiska gemenskapen, och samtidigt stärka banden till och engagemanget med USA. Om vi ser på Finlands viktigaste marknader i dag — Tyskland, Storbritannien och Sverige, som jag antar kommer att bli medlem i EG samtidigt med Finland — är ju Finland ett europeiskt land med sin naturliga operationsmiljö i Europa. Att Finland går med i EG betyder inte ett avståndstagande från andra länder. De facto är det troligt att Finlands handel med Japan kommer att öka över de följande 15 åren — och också med USA, tippar jag. Forum: — Anser Ni att Finland varit för passivt då det gällt att effektivt utnyttja det traditionella trumfkortet, expertis på östhandel, i den nva spelsituationen med den kollapsade supermakten bakom östgränsen? Tyskland förefaller att ha tagit initiativet!

Kelly: — Nej — och det är för tidigt att utvärdera detta. Det var ju senaste år som Sovjetunionen upplöstes! Tyskland har en mycket framträdande ekonomisk roll och kommer att vara en nyckelfaktor ekonomiskt överallt i världen. Naturligtvis har de tagit steget in i de nya självständiga staterna i öst. Men Finland har av hävd ofrånkomligen expertis då det gäller att göra affärer med Ryssland och de tidigare sovjetrepublikerna. Och Finlands regering och talrika finska företag arbetar mycket aktivt på att bli en inkörsport till Ryssland och de andra självständiga republikerna. Ett betydande antal amerikanska affärsmannagrupper har under de senaste månaderna kommit över för att ta en titt på hur de kan göra affärer med öst — och i det sammanhanget hur de kan göra affärer med Finland. Följetongen har bara börjat. Jag tippar att öve 1000 amerikanska företag under det senast gångna året har kartlagt möjligheterna till investeringar och joint ventures i Ryssland. Jag tror att bara 50 faktiskt kommit någon vart, och av dem är det kanske fem som verkligen gör pengar tills vidare. Men vad det handlar om är: kommer vi att vara där år 2000? Dessa frågor borde hanteras med ett perspektiv på tio eller tjugo år, inte på kortsiktsbasis. Då Kina öppnade dörrarna 1973 var det massor av affärsfolk från USA och andra västländer som åkte dit för att se vad de kunde göra. Några av dem investerade där, de flesta förlorade pengar de första fem åren — men nu gör massor av företag affärer där, och vinst också, nitton år senare.

Om Amerika

Forum: — Med USA som enda supermakt på arenan, kan nationen behålla sin krona i globalt perspektiv och samtidigt arbeta på att lösa de egna ekonomiska och andra interna problemen? Finns det tillräckligt med Amerika att förslå för allt?

Kelly: — Ja: det finns tillräckligt Amerika. Vi har tekniska ekonomiska problem — liksom alla moderna ekonomier. Men vi är fortfarande en kontinental nation. Vi har tillräckligt med humankapital och fysiska resurser att vara konkurrenskraftiga. Medges: vi har sociala och ekonomiska problem i USA som vi måste lösa, och vi kommer att ha dåliga år och goda år — men jag är säker på att folk tio år från idag fortfarande kommer att värdera utländsk valuta mot US-dollars världen runt. Folk kommer fortfarande att se på USA som den ledande nationen i världen. Av alla jordbruksprodukter odlade i USA exporteras idag 60 procent, och för massproducerad varor är siffran 40 procent. Vi är ofrånkomligt involverade i världen, och det är sunt och bra för alla parter.

— Det betyder att vi måste slå vakt om fri handel. Vi måste bekämpa protektionismen. Och vi måste arbeta för en stabil och fredlig utveckling. Därför ser jag utvecklingen i Ryssland och de andra självständiga staterna som mycket uppmuntrande: de går mot demokratiska reformer, även om det ser mycket bräckligt ut ännu.

Forum: — Vad är det som gjort Amerika till ledande nation i världen — och vär kommer Amerika att stå om ytterligare 500 år?

Kelly: — Det som lyft USA till en ledande plats efter världskrigen — vid seklets början var Amerika ju ännu relativt litet och oinvolverat — har varit den lyckliga alliansen mellan nationens naturresurser och mänskliga resurser. Amerika är en invandrarnation: dess folk har kommit från hela världen. Mina egna farföräldrar invandrade från Irland vid seklets början. Amerika har dragit fördel av denna kontinuerliga ”import” av nya idéer och mänsklig energi från hela världen. Att nationen blev en huvudrollsinnehavare efter andra världskriget sammanhänger också med landets demokratiska styrsätt och öppna ekonomi, som har gjort det möjligt för oss att utdistansera alla andra länder i världen.

— Och kommer nationen att behålla sin plats ännu 500 år? Säkert. Kommer världen att förändras på 500 år? Säkert. Brasilien kommer att vara en ekonomisk supermakt, inget tvivel om den saken. Troligen också Nigeria, och Sydafrika med sina oerhörda naturresurser. Men jag vill kasta en blick på utvecklingen det närmaste seklet, då nya finansiella centra kommer att se dagens ljus. Japan kommer att gå tillbaka något de närmaste 100 åren; även om landet är rikt med avseende på humankapital, har det föga naturresurser. Så länder som Brasilien, Argentina, Nigeria och Sydafrika — och Indien, inte att förglömma — kommer att träda fram som oerhört starka ekonomier. Världen kommer att förändras. Men USA kommer inte att förlota sin ställning. Vi kommer fortfarande att ha de mänskliga och fysiska resurser vi behöver för att vara konkurrenskraftiga. — Åldersstrukturproblemet kommer att motverkas av fortsatt immigration; vi kommer att vara en växande nation. År 2025 kommer USA att vara världens största spansktalande nation. Det är ett spännande och positivt scenario, och jag tror att de flesta amerikaner är medvetna om och välkomnar det faktum att vi är ett växande och föränderligt samhälle — och att just detta är vår styrka. L 7/19922 FRUN