Amerikanerna är rädda: Identifieringssystemen byggs ut — trots motstånd
av Bjarne Nyman Forum 1986-04, sida 15, 06.03.1986
Amerikanerna är rädda:
Identifieringssystemen | Lacus & Nyt byggs ut trots motstånd
De amerikanska tillverkarna av högteknologiska identifierings- och kontrollsystem söker som bäst febrilt efter nya och ofelbara metoder, som garanterat kan hålla ovälkomna besökare utanför fabriksportarna.
arknaden för passagekontrollsysM tem av olika slag uppgår i USA i detta nu till men är två miljarder USD årligen och förväntas tredubblas inom de närmaste tio åren. marknadsundersökningarna visar, att det amerikanska folket tillsvidare favoriserar så kallade biometriska system, d v s handgeometri, fingeravtryck, näthinnemönster och röstigenkänning.
En stor del av marknadstillväxten kommer från att folk känner en ökande oro för terrorism. Dessutom är amerikanerna paranoiskt rädda för att komma i kontakt med AIDS-besmittade personer.
Irrationell aidsfruktan
Men allt hat två sidor. AIDS-epidemin anges som orsak till effektiverad passagekontroll, men samtidigt vill folk inte röra vid låsanordningar, fingeravtryckskuddar och liknande, för det kan ju hända att någon AIDSpatient vidrört tingesterna tidigare. . .
En tecken på att folk verkligen fruktar AIDS är att försäljningssifforna för kirurgihandskar redan har nått stjärnorna.
Fruktan för AIDS är kanske den mest irrationella orsaken till dett växande motstånd mot högteknologiska, biometriska kontrollsystem — men inte det enda. Det finnt andra orsaker, som är helt förståeliga av hälsoskäl. Till exempel identifiering genom att utsätta en människas näthinna för infrarött ljus är en sådan orsak. Det är ovisst vilka medicinska konsekvenser upprepad dyligk identifiering har på lång sikt.
Är alla skurkar?
Det finns även psykologiska orsaker. Identifiering med hjälp fingeravtryck skapar
FORUM 4/1986
AIDS-panik endast hos en liten minoritet, men de flesta människor kopplar automatiskt ihop fingeravtrycksmetoden med brott, och är därför negativt inställda. “Är det någon som tror att jag är en skurk?”
Dessutom finns det bland arbetstagare ett allmänt motstånd mot kontrollsystem. Detaljerade uppgifter om ankomst och avfärd inger människor en känsla av ett Storebror är med på ett hörn. Friheten blir kringskuren för mycket. Protester har redan börjat höras från fackhåll.
Passagekontroll är en av de primära tillämpningarna av identifierings- och kontrollsystem. Andra tillämpningar finns till exempel inom produktsäkerhet, tillverkande industri för att hålla koll på olika detaljer och handel. Streckkoden, som hos oss är mest bekant inom handeln, används minimalt för wvassagekontroll, men desto mera för produktkontroll och produktsäkerhet.
Också biometriska utrustningar kan användas i andra sammanhang än passagekontroll. Till exempel signaturidentifiering kommer förmodligen alltid att spela en större roll vid värdeöverlåtelser än för passagekontroll.
Det gemensamma för alla identiieringsoch kontrollsystem är information. Oberoende om informationen används för maskindelar i hopsättningslinje, på matvarupaket i detaljhandeln, eller för att identifiera människor som kommer till jobbet, sköter systemen om att all information reduceras till en och samma sak — data.
Rädda nollo Är det kanske just för att amerikanerna blir reducerade till ettor och nollor som man noterar ett växande motstånd mot systemer — Ja, just det, säger man på den amerikanska marknadsudersökningsfirman IRD.
Men så långt kommer motståndet — enligt IRD — ändå inte att gå att identifieringsindustrin skulle ha en oviss framtid.
— Intresset för fysisk säkerhet har aldrig varit så stort som nu, säger IRD. — Terrorismen har bidragit med en del ny rädsla. Datasäkerheten är en annan faktor som öppnat vägen för identifieringssytem. Och vardagsbrottsligheten en tredje faktor som fått amerikanen att se om sitt hus.
Bjarne Nyman 15