Amerikanska miljardärer ger draghjälp åt Nasa
av Leif Bergström Forum 2007-07-08, sida 23-24, 30.08.2007
Taggar: Orter: USA Organisationer: Nasa Teman: rymd
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 2807
VÄRLDEN: USA
Amerikanska miljardärer ger draghjäl åt Nasa
Några av entreprenörerna som gjort sig miljardförmögenheter på sina IT-bolag plöjer nu ner en del a pengarna i rymdprojekt.
LEIF BERGSTRÖM TEXT
X Vid två tillfällen under sommaren tvingades NASA-tekniker nervöst granska skador på två rymdfärjors värmesköldar. Medan den amerikanska rymdflygstyrelsen satt förhoppningarna till de åldrande rymdfärjornas efterträdare i Constellation -projektet för framtida färder till månen och Mars, har Washington också satsat en halv miljard dollaritvå nya entreprenörsföretag som lovar att placera satelliter runt jorden till betydligt lägre kostnad.
Rymdfärjornas era går mot sitt slut. Sista färden för Atlantis är planerad till 2008, därefter kommer den att tjäna som reservdelslager för de två kvarvarande systerskeppen som pensioneras 2010. Den sista jättelika bränsletanken är redan under byggnad i New Orleans, och i Canoga Park i Kalifornien sätts den sista huvudmotorn samman.
De åldersstigna rymdskyttlarna har ännu kapacitet att föra upp större och tyngre kom ponenter till den internationella rymdstationen än någon annan rymdfarkost. Men rymdstationen ska vara färdigbyggd 2010, och då går ridån ned för skyttlarna.
Vad som kommer då är konventionella raketer med konformade rymdkapslar. Till det yttre finns en slående likhet mellan morgondagens Constellation och 1960-talets Apollo-projekt.
Privata rymdprojekt. Men vid sidan av det skattefinansierade rymdprogrammet och Nasas traditionella partners vid BOEING, LOCKHEED-MARTIN OCH ALLIANT TECHSYSTEMS har rader av entreprenörer upptäckt rymdens kommersiella värde. I de fallen rör det sig dock än så länge om att placera satelliter i bana runt jorden, eller att erbjuda rika turister en rent himmelsk semesterresa.
I flera fall rör det sig om programvaruochinternetmiljardärer som söker en ny ut Annons
Algol
EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
MODELL NR 1.
SpaceShipOne hör till de mest framgångsrika privata satsningarna på rymdfärjor i USA.
maning. Med hjälp av pengar från en av MICROSOFT- grundarna, PAUL ALLEN, har rymdveteranen BURT RUTAN genomfört tre färder med sin SpaceShipOne. Visserligen har den inte flugit högre än 110 kilometer, men det var tillräckligt för att den brittiske miljardären RICHARD BRANSON skulle beställa två av nästa generationens farkoster, SpaceShipTwo, för sin nya resebyrå — VIRGIN GALACTIC.
Grundaren av näthandeln AMAZON.COM, JEFF BEZOS, har plöjt ned en del av sin förmögenhet i BLUE ORIGIN, som ännu inte genom fört någon testfärd.
Och grundaren av PAYPAL — nu ägt av internetauktionisten EBAY — ELON MUSK har inte nöjt sig med något så jordnära som att bygga världens snabbaste elektriska sportbil (FoRUM har tidigare rapporterat om TESLA MOTORS). Han har också satsat uppskattningsvis 100 miljoner dollar i sPACEX (Space Explorations Technology) som lovar att halvera kostnaden att skjuta upp satelliter med hjälp av lätta, återanvändbara aluminiumraketer från en Stilla havs-atoll vid ekvatorn. För NR 7-8 200 sta testfärden varade 38 sekunder. Den andra i11 minuter.
SpaceX har tagit fram en helt egen raketmotor och har trots misslyckandet tidigare i år imponerat både på DARPA, det amerikanska försvarsdepartementets forskningsarm, och på Nasa. Musks raket nådde trots allt 290 kilometer upp i rymden. Det är högre än någon annan ursprungligen privatfinansierad rymdfarkost. Nasa delar nu sin halva miljard mellan SpaceX och ROCKETPLANE-KISTLER som har sin hemvist i Oklahoma och planerar skjuta upp sina raketer från en ramp i Australien.
Bättre utrustning för astronauter. SpaceX första raket Falcon 1 ska kunna lyfta med en mindre satellit, nästan 650 kg. En senare version, Falcon 9, har fler bärraketer i första steget och ska ha kapacitet för 10 ton eller en sjumannabesättning. Första steget har försetts med fallskärm och iFalcon 9 ska även motorn i andra steget kunna återanvändas. Konkurrenterna vid Rocketplane-Kistler = E 3 2 z = 3 = 2 = 3 3 2 å 2
K-1 är också en tvåstegsraket som designats för att kunna återanvändas upp till 100 gånger. Lyftkapaciteten är 3 000-4 500 kg och företaget liknar raketens funktionirymden med en lätt lastbils roll för marktransport.
Men rymdflygstyrelsens tro på privata initiativ gäller inte bara kompletta rymdsystem. Kongressen anslog år 2004 cirka 2 miljoner dollar för att få hjälp av enskilda uppfinnare att konstruera allt från en bättre handske förrymddräkten till en ny månlandare. Totalt utlystes sju tävlingar där det gällde att uppfinna något som var bättre än vad proffsen vid Nasa kommit fram till. Fram till i år hade inga prispengar betalats ut.
Nu är dock den arbetslöse 45-åringen PETER HOMER 200 000 dollar rikare. Bland hans tidigare erfarenheter fanns att sy segel. Den konsten använde han för att söka uppfinna en bättre handske, en som tillät att hålla dräktens höga lufttryck utan att hindra handens rörelseförmåga. Hans lösning — att sy handskens fingrar med remsor diagonalt över fingrarna - tillät friare rörelse i knogarna. m