Ännu är Finland inte färdigbyggt!

av Christer Ekebom Forum 1986-07, sida 08-09, 24.04.1986

Taggar: Personer: Georg Ehrnrooth Teman: Byggextra

SYSGEXTR illväxten i branschen blir långsammaTe: än hittills och fördelningen mella de olika formerna av byggande förändras. Men byggnadsverksarmheten drabbas inte av någon radikal minskning.

Den industrigren som i huvudsak känner av förändringarna I branschen är byggvaruindustrin. Det här beror på att förändringar i själva byggnadsverksamnheten praktiskt taget omedelbart återspeglas i efterfrågan på olika byggvaror och material. Partek och Lohja är de två stora i denna bransch i vårt land. Verkställande direktör Georg Ehrnrooth vid Lohja är aktivt engagerad i flera av branschens organisationer. Han har därför en god överblick över utvecklingen | byggbranschen,

Enligt Ehrnrooth blir tillväxten i byggnadsverksamheten tämligen blygsam fram till slutet av detta sekel. I utredningen Rakentaminen 2000 (byggandet till år 2000) beräknas tillväxten ligga på 1—1,5 procent per år, men Ehrnrooth tror att denna uppskattning kan vara till och med en aning för optimistisk.

Omfördelning på gång

Ehrnrooth är helt överens med undersökningen vad gäller fördelningen mellan nybyggen och renoveringsbyggandet. Enligt samstämmiga prognoser kommer saneringsbyggandet att klart öka på bekostnad av nybyggandet, speciellt då det gäller bostadsbyggandet. Detta är ett faktum som industrin måste anpassa sig till. Serierna blir kortare och produktionen mera differentierad, objektsanpassad.

Inom byggvaruindustrin sker en kontinuerlig teknologisk utveckling och rationalisering, vilket leder till ökad produktivitet, Den ökade produktiviteten har i praktiken samma effekt som en direkt ökning av kapaciteten. Utbudet ökar trots att någon ny kapacitet inte byggs ut.

Georg Ehrnrooth anser att de företagsköp och sammanslagningar vi redan har kunnat bevittna, bara är en början. Branschen måste rationaliseras kraftigt för att kunna svara på de utmaningar den förändrade situationen på marknaden medför. Det blir allt viktigare med flexibilitet, produktutveckling och service.

Planeringen och produktutvecklingen utnyttjar i allt högre grad CAD. Detta gäller speciellt vid planeringen av byggelement. Själva materialteknologin utvecklas likaså. Nya betongsorter som bland annat stelnar snabbare, gör det möjligt att minska produktionstiden för betongelement och därmed blir också formarna och produktionsanläggningarna effektivare utnyttjade. Gjutning i vinterförhållanden är också ett nytt

Byggnadsindustrins exportvolym har sjunkit, byggandet i Finland minskar, företag i branschen läggs ner. Det ser hotfullt ut.

En objektiv betraktelse av branschen ger emellertid vid handen att situationen ändå inte ser riktigt så mörk ut som en del vill påstå. Egentligen är det frågan om en strukturförändring och en form a stabilisering.

Annu är

Finlan inte färdigbyggt [AE I

Georg Ehrnrooth, VD vid Oy Lohja Ab, är optimistiskt instättd till byggindustrins framtid — men en ganska kraftig sanering av branschen förestår i och med byggnadsverksamhetens struktu förändringar.

ändringar under den senaste tiden. ! det sammanhanget är vi ledande i världen. Gränsen för betonggjutning går hos oss idag vid ungefär - 15 grader, medan den i till exempel USA går vid O gracer!

Konservativ bransc — Ny produkter utvecklas hela tiden, konstaterar Ehrnrooth, men man måste hålla i minnet att byggbranschen är en mycket konservativ bransch. Nyheter tas emot med stor skepsis och de nya idéerna anammas mycket långsa av industrin. Detta ka tor utvecklingen. Ehrnrooth påpekar emellertid att konservatismen ingalunda ska betraktas som någonting negativt.

— Vi måste komma ihåg, säger han, att byggnaderna har en mycket lång livstid, ofta 50 år eller till och med mera. En byggnad kräver också stora ekonorniska insatser i byggnadsskedet och dessa insatser har en rätt lång avskrivningstid. Att snabbt ta ibruk nya material, som kanske senare visar sig vara olämpliga, är definitivt inte att rekommendera. De nya material som kommer i allmänt bruk bör vara ordentligt testade och utprovade i praktiken, så att inga obehagli område där det skett snabba och stora för- — tyckas vara någonting negativt, en broms . ga överraskningar står på lur bakom hus 7/1986 FORUN knuten. Det utförs en hel del laboratorieprov på nya produkter, men det är långt ifrån säkert att dessa prov motsvarar de verkliga förhållandena.

Om en produkt håller 50 år eller inte, det vet vi faktiskt först efter 50 år! Därför är byggbranschen, speciellt hos oss, benägen att så långt det är möjligt använda gamla beprövade metoder och material.

Det är kanske skäl att påminna om situationen i Sverige. I samband med energikriserna på 70-talet, tog svenskarna ibruk en mängd nya material och framför allt konstruktioner i syfte att spara energi. Resultatet blev i vissa fall de nu välkända mögelskadorna. Det verkar uppenbart att man inte tillräckligt noga undersökte de nya konstruktionerna innan de togs i allmänt bruk.

Omfattande produktutvecklin Ändå sker en omfattande produktutveckling också hos oss. Till exempel cementen är inte idag bara cement. Det finns en mängd olika slag av cement av vilka ett exklusivt slag nyligen introducerats av Lohja på den finländska marknaden, nämligen vitcementen. Den gör det möjligt att tillverka betongkonstruktioner som är vita i stället för grå, vilket är den normala nyansen. Betongen som byggämne har också genomgått andra förändringar, Dess hållfasthet har ökats genom olika tillsatsämnen, bland annat silikat. Lättbetongen (siporex) är en gammal produkt, som fått ”konkurrens” av nyare produkter såsom lättgrusbetong och nu senast fiberbetong, som än så länge befinner sig mer eller mindre på experimentstadiet.

Byggandet påverkas mycket litet av variationer i priset. Byggandet minskar knappast drastiskt på grund av en kännbar förhöjning av kostnaderna, men ökar å andra sidan troligen inte heller nämnvärt vid en eventuell kännbar kostnadssänkning. Detta beror på att byggnadsverksamheten mycket långt är direkt behovsstyrd. Kostnadsvariationerna påverkar närmast kvalitetsnivån och standarden. Lägre kostnader skulle sannolikt leda till att dyrbarare material skulle tas ibruk i större utsträckning, speciellt i bostadsbyggandet. I viss mån kunde bostädernas storlek också påverkas, konstaterar Ehrnrooth. Han påpekar samtidigt att byggbranschen är mycket arbetsintensiv. För tillfället byggs det i Finland för sammanilagt ungefär 40 miljarder mark per år, medan det exempelvis produceras cement för ungefär 600 miljoner mark. Även om cementens pris skulle stiga kraftigt, skulle det inte påverka byggnadskostnaderna speciellt mycket.

Exporten ger spelrum Exportmarknaderna är viktiga för vår byggindustri. Detta gäller såväl byggvaruindustrin som byggnadsindustrin. Den finländska byggexporten beräknas fram till sekelskiftet vara ungefär på den nivå den är idag. Exportframgångarna kräver konkurrenskraft och teknisk know-how. Denna erfarenhet FÖRUN 7/198 skaffar sig den finländska byggindustrin dels genom de projekt som redan förverkligats och dels genom samarbete med utländska företag eller dotterbolag.

Lohja har dotterbolag inom byggvarusektorn i Saudiarabien och i USA. Ehrnrooth konstaterar att båda företagen har gett Lohja en hel del erfarenheter och framför allt många nya idéer och uppslag. Det intressanta är emellertid att moderbolaget också har kunnat ge sina dotterbolag motsvarande utbyte av familjeförhållandet.

— Vår byggnadsteknik står även internationeltt sett på en mycket hög nivå och exempelvis för Lohja innebär det internationella engagemanget att man har en samlad know-how som gör att företaget kan räknas till de främsta i världen på sitt område, säger Ehrnrooth.

Det egna reviret

Vår byggindustri är uppdelad I två huvudgrupper, entreprenörerna och materialtillverkarna. Den uppdelningen verkar vara bestående. Det råder en viss ”skomakare,

På 60- och 7O-talen var byggnadsprojekt av detta slag en vanlig syn. På 90-talet kom mer dessa hus att bli vanliga som saneringsobjekt.

BYGSCGEXTR bliv vid din läst” — mentalitet i branschen. I praktiken betyder det att var och en sysslar med det han kan bäst. I viss mån utför element- och materialtillverkarna också monteringsarbeten och likaså förekommer det att stora entreprenörer har egen elementtillverkning, men i huvudsak håller man sig inom eget revir. Om det härvidlag sker någon förändring i framtiden, torde det bli frågan om en ännu klarare gränsdragning mellan byggare och materialtillverkare. Byggnadsverksamheten i Finland står i förhållande till bruttonationalprodukten på en mycket hög nivå, internationellt sett. Därför är det klart att volymen relativt sett kommer att minska, — Men ännu har vi inte byggt färdigt i vårt land, säger Ehrnrooth. Christer Ekebom 9

A