Är den svenska solen varmare?
av Claus Laurén Forum 1991-08, sida 13, 16.05.1991
Taggar: Teman: solvärmeteknik
ÄR DEN SVENSKA
SOLEN VARMARE?
Text: Claus Laurén
Efter drygt tio års forskning, utveckling och experimentbyggande är Sverige i dag ett av världens ledande länder när det gäller storskalig solvärmeteknik. Här har omfattande forsknings- och utvecklingsinsatser resulterat i flera stora, internationellt sett unika experimentanläggningar. Enligt potentialstudier för fjärrvärmeområdet kan en kraftfull satsning leda till att närmare tio procent av det svenska årsvärmebehovet kan täckas av solvärme inom ett pa årtionden.
et är Torbjörn Jilar, professo i installationsteknik vid Chal mers Tekniska Högskola, Göteborg, som står bakom den trosvissa konklusionen — den sammanfattades i samband med ett stort seminarium över temat solenergi i början av detta år.
Hans uttalande kan måhända resultera i skeptiskt höjda ögonbryn hos en och annan utomstående: vad är nu detta för en entusiast? Är karl’n objektiv? Om nu solenergin är så bra — varför har den inte slagit igenom för länge sedan?
Det finns svar på denna fråga och många till som man kunde tänka sig att ställa i detta sammanhang. För en elak men sannfärdig person ligger det nära till hands att använda uttryck som ”korruption” eller ”svågervälde” (nepotism) eller kanske ”oligopol”. I viss mening är detta nämligen alldeles korrekt.
MÄKTIGA MOTSTÅNDARE
Göran Hultmark är VD för ett svenskt teknikföretag, och han var inte sen att ta bladet ur munnen på det tidigare nämnda seminariet. Ha nämnde bla den sk ASEA-sfären. och poängterade att personer med starka egenintressen i atomenergisektorn sitter på höga poster som experter inom utredningar, berörda verk och remissinstanser.
Detta sakförhållande medför, att den svenska solvärmetekniken utsätts för ett massivt tryck i form av negativ propaganda. Bidrag och finansiering motverkas, och följden blir att utvecklingssprånget till industriell skala försinkas.
Detta är nämligen i dag huvudproblemet. Det rör sig inte längre om någotslags avant-garde-teknik, som lever på konstgjord andning, utan om en färdigutvecklad teknik som trots hantverksmässiga tillverkningsformer är ekonomiskt bärkraftig.
Vad som i dag behövs för att möjliggöra ett verkligt genombrott är, att solenergitekniken flyttas från hantverkarnas verkstäder till storindustrins hallar. Det är alltså inte tekniken det gäller i dag. utan tillverkningens grad av storskalighet.
KRONOR OCH ÖREN
Eftersom det i detta skede handlar om
FÖRUN, 8/190 värmeenergi till byggnader, har det svenska Byggforskningsrådet en stark ställning i utvecklingsarbetet. Rådets chef Bertil Pettersson presenterar aktuella siffror inom området ifråga — Jämfört med början av 80-talet har kostnaden för solfångare halverats! Samtidigt har prestandan dubbierats, liksom livslängden. Då kostade en kWh/värme 2-3 SEK, i dag ca 0,5 SEK. Men förutsättningen är en industri som utvecklar tekniken, vilket i sin tur kräver en marknad. Stora projekt är därför nödvändiga, sade Pettersson.
Som synes halkade tungan en smula på BFR-chefen. Han använde uttrycket ”utveckla tekniken”. Det är nämligen produktionstekniken som behöver utvecklas, inte solfångartekniken. Solfångarna kan givetvis förfinas ytterligare, men är i själva verket redan nu tillräckligt effektiva.
Göran Viklund på företaget Banbrytarna gör en intressant jämförelse — Tillverkningen är i dag hantverksmässig. Branschen måste gå över till industriell skala. Betänk hur mycket en Volvo skulle kosta om produktionen uppgick till 500 bilar om året!
KOMBINERAD TEKNIK
Hur kommer det sig nu att det överhuvudtaget är möjligt att få ekonomin att fungera i ett nordiskt solvärmesystem? Solen lyser ju ganska sporadiskt hos oss, och ofta lyser den ju, dessvärre, med sin frånvaro…
Den tekniska lösningen handlar om tre olika processer, som kombinerats: 9 Solfångandet.
9 Lagring av värme, Ö Förädling/upptransformering av värme.
Här kan noteras, att det är värmelagringen, som egentligen är den springande punkten. Solinstrålningen i nordiska länder är alldeles tillräcklig för att göra solvärmen till en faktor att räkna med — d v s 1 000 kWh/m? och år (+ 10 procent beroende på geografiskt läge). Solinstrålningen är dock koncentrerad till sommarhalvåret och endast 10 procent faller in under perioden november till mars.
S k säsongslagring är därför en nödvändighet, om solvärmen skall kunna utnyttjas på ett vettigt sätt. Man talar också om ”dygnslagring” (dag till natt) men detta är en teknik av mindre intresse hos oss.
Lagringssystemen som utvecklats domineras av lagring i vatten. men även system med lagring i lera eller borrhål i berg har prövats. I det sistnämnda fallet urlagras den inlagrade värmen mha vätskeformiga värmebärare, som cirkulerar i plaströr.
fortsättning på sid 2 13