Är du tillfreds – finansiellt?
av Johan Knif Forum 2010-12, sida 30, 21.12.2010
HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
NR 12 20610
Johan Knif är professor i finansiell ekonomi på Hanken i Vasa.
Är du tillfreds — finansiellt?
Under de senaste månaderna har det i medier allt oftare funnits rapporter om att kunder varit miss nöjda med den service och rådgivning banker och egendomsförvaltare erbjudit. I en del fall har missnöjet varit såpass stort att ärendet lett till utdragna rättsprocesser. Det är naturligt att missnöjet tillfälligt är större under pågående finansiella kriser och vacklande finansmarknader. Men hur ter sig det finansiella missnöjet, eller varför inte den finansiella tillfredsställelsen, på längre sikt? Ja till och med över enskilda individers hela livstid.
Flera studier har påvisat att den finansiella tillfredsställelsen utgör en viktig ingrediens i det individuella välbefinnandet. Till skillnad från vedertagen uppfattning att finansiell tillfredsställelse helt enkelt beror på den enskilda individens inkomstnivå, visar forskningsresultat från USA att den finansiella tillfredsställelsen stadigt ökar från och med trettioårsåldern. Den individuella inkomstkurvan över en livstid däremot växer fram till medelåldern men dalar efter det. Så ser inkomstkurvan ut också i Finland, där inkomstnivån i genomsnitt är högst i åldersklassen 45-49 år. Det måste således finnas en mer nyanserad förklaring till den finansiella tillfredsställelsen än enbart inkomstnivån.
I en rykande färsk studie som kommer att publiceras i Journal of Economic Psychology målar forskaren Anke C. Plagnol upp en mer nyanserad bild av den finansiella tillfredsställelsen genom att för Konklusion: om du är missnöjd, ge dig till tåls, det lär bl ningen av skuldbördan och ökningen av tillgångarna allteftersom individen blir äldre. Ytterligare inverkar minskningen av att ha personer som är beroende av en individ positivt på den finansiella tillfredsställelsen. Konklusion: om du är missnöjd, ge dig till tåls, det lär bli bättre enligt de som vet. Detta trots att hälsans nedgång med åren visade ett negativt samband med tillfredsställelsen.
Om detta inte hjälper och missnöjet kvarstår, finns det alternativ. Man behöver inte lyssna på rådgivare. Man kan i stället följa med faktorer som visats inverka på till exempel aktieavkastning såsom vädret, antal soldagar, nationella prestationer inom sport och sist men inte minst: månens beteende. I en annan färsk studie, som kommer att publiceras i Journal of Empirical Finance, undersöker forskarna Stephen P. Keef och Mohammed S. Khaled hur nymåne och fullmåne inverkat på avkastningen från 62 internationella aktieindex. Resultaten visar att den nymåneeffekt som tidigare visats vara cirka 5 procent på årsbasis nu är bara 3 procent och är oberoende av BNP! Den tidigare noterade effekten av fullmåne på cirka 3 procent visas egentligen vara obefintlig. Skulle vi vara mer tillfreds med månbaserad rådgivning?
Det finns ändå tröst i allt elände. I en tredje färsk studie som kommer att publiceras i Journal of Banking and Finance, har forskarna Péter Erdös och Mihåly Ormos undersökt konstmarknaden i USA under de senaste 135 åren. Resultaten visar att auktionsmarknaden för konst, åtminstone i USA, förefal utom inkomsten även separat bättre enligt de ler ha varit effektiv i svag form, det beakta de naturliga faktorerna: som vet. Detta vill säga att det inte har gått att förutindividens tillgångar och skul- ss spå prisförändringar på basis av hisder under olika livsskeden. Inte trOtS att häls ans toriska prisuppgifter och avkastning helt oväntat visar studien att 3 3 ar. Detta gäller tyvärr endast under de inkomstnivån har positiv ef- nedgång med aren senaste 65 åren. Att auktionsmarknafekt på tillfredsställelsen. Utö- VIS ade ett negativt den för konst har effektiv prissättning ver detta förklaras den med ål- S amb an d me d kan vara bra att minnas nästa gång vi dern stadigt ökande finansiel- . a ger ett bud på något intressant objekt latillfredsställelsen av minsk- = tillfredsställelsen. <(tuss).=