Är konjunkturen hotad?

av Lars-Erik Öller Forum 2011-06, sida 23, 21.06.2011

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 2011

Lars-Erik Öller är professo emeritus vid Stockholms universitet.

De ekonomiska kriserna i Europa visar hur riskfylld tanke om en gemensam valuta är.

Ett åskmoln förmörkar den ös | konjunkturella himlen: skuld kriserna i Europa. De har pågått ett bra tag nu och fumlande EU-politiker har inte lyckats lösa krisen, bara uppskjuta den. Man föreställde sig väl att man kunde täta läckande statsskutor som Greklands med kolossala lån, men skutan har fortsatt att ta in vatten — ja mycket lite har gjorts för att täta den. Det var svårt då att tro att Merkel & Co skulle kunna rädda Grekland och det är än svårare i dag. Landet hotas av bankrutt i juli om inte EU (läs Tyskland) och IMF slussar in mer pengar, Det talas dessutom om att börja skriva ner och omstrukturera Greklands skulder, ”hårklippning (haircut)” kallas det bland politikerna,

Men ”hårklippning” drabbar dem som gett lån, det vill säga köpt grekiska statsobligationer. Flera banker skulle råka riktigt illa ut. Framför allt är risken stor för att det skulle bli en reaktion i stil med den som Lehman Brothers konkurs ledde till, det vill säga själva impulsen till finanskrisen. Andra länder som Portugal och Irland står då främst i kön framför samma avgrund.

Vems pengar är det då egentligen frågan om? Jo, spararnas, inte minst pensionsfondernas. Blir tyska, franska och övriga länders pensionssparare av med sina pengar sitter nog politikerna illa till. Därför försöker de bolla över den heta potatisen hit och dit. Det bästa hade kanske varit att göra som jag föreslogi denna spalt för över et år sedan. Uteslut Greklandur Det enda valutaunionen och låt landet eur ol än d er gå bankrutt. Sådant har hänt förut. I stället skulle lånen ges till pensionsfonderna. Därmed kunde man måhända rädda bankerna och pensionerna.

diga till katastrofen än europeiska pensionssparare. Detta skulle vara en lämplig varning till andra oseriösa politiker och finansiärer, Annars föreligge inskränktes mycket litet.

avsade sig var räntevapnet. Den fiskala politiken Grekiska politiker är mer skyl- Oo ch b ankern as handlingsfrihe ett “moral hazard” -problem, det vill säga har man ryggen säkrad kan man vara lite vårdslös.

Det skedda visar också på hur riskfylld tanken om en gemensam valuta är, Det enda euroländerna avsade sig var räntevapnet medan hela den fiskala politiken och bankernas handlingsfrihet inskränktes mycket litet.

Det finns också ljusa fläckar på konjunkturhimlen, Tyskland har kommit tillbaka på allvar efter trög tillväxt under ett decennium. Det märks att tyskarna slutat investera i värdelösa amerikanska papper ochi stället satsat på hemmamarknaden. Men ska de nu igen åderlåtas på investeringskapital till oansvariga politiker i södra Europa så slår väl bromsarna snart på på nytt. Och den förestående nedläggningen av den tyska kärnkraften lär knappast uppmuntra landets näringsliv.

Även i många centraleuropeiska länder är det riktigt bra drag. Polen sticker ut med positiv tillväxt under hela finanskrisen, Kina fortsätter att växa som förut. Finland och Sverige, som liksom Polen har stark anknytning till Tyskland, är inne på sina långsiktiga tillväxttrender. Samtidigt accentueras därmed obalansen mellan norra och södra EU.

Här har vi ännu inte talat om obalansen i USA:s offentliga finanser, både de federala och delstaternas. Där har politikernas förvirring varit helt av europeiska mått. Ett enkelt sätt att göra lånen billiga re är att hålla den federala räntan låg, medan det inte är så noga med inflationen, Med den nuvarande försumbara räntan och en inflation som liga ger över 3 procent sköter skulderna sig själva. Den låga räntan försvagar också dollarn, vilket ger drag åt exporten, medan den dyrare importen är inflationsdrivande. Det var så en stor del av lånen ‘sköttes” efter andra världskriget. Genom devalveringar stal man också tillfälligt marknadsandelar av andra länder och kunde skjuta upp viktiga strukturförbättringar. Är det här något att se fram emot? Mycket står faktiskt på spel. m

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."