Är prisutjämningslagen laglig?

LEDAREN

Forum 14/197 19.9.1973

Ar prisutjämningslagen laglig?

NÄR FORUMS LÄSARE har detta nummer av tidningen i sin hand, vet de antagligen redan ifall frihandelsavtalet med EEC undertecknas (vi säger kanske hellre: att frihandelsavtalet undertecknas). Det betyder att läsarna sannolikt också vet hur det gick med bindningen till skyddslagarna. Har folkdemokraterna retirerat (ytterst osannolikt) eller har socialdemokraterna gjort det, och i så fall under vilka former?

MÅNGA HUVUDEN HAR FALLIT på vägen mot detta avtal, hos oss liksom i Norge. Skillnaden är bara den, att norrmännens avtalsförhandlingar gällde fullständigt medlemsskap, våra en betydligt lindrigare form av anslutning till EEC, och dessutom under för oss mycket fördelaktiga villkor, tack vare våra skickliga underhandlares insatser. Våra huvuden tycks av allt att döma sitta lösare.

DET MÄRKLIGA i sammanhanget är kanske inte så mycket att avtalet hopkopplades med skyddslagarna, utan själva den utformning so lagarna fick. Speviellt den s.k. prisutjämnings lagen visar några egendomliga drag.

• En importavgift kan enligt regeringens propo sition drabba varor som ”har en väsentlig inverkan på levnadskostnaderna”. Sådana varor vore enligt förslaget exempelvis bilar, motorcyklar, båtar och båtmotorer samt radio- och tv-mottagare. Ser man på! Plötsligt anses att dessa varor har en avgörande inverkan på levnadskostnaderna! Hittills har skatter och pålagor av olika slag friskt påförts dessa ”varaktiga konsumtionsförnödenheter” just med motiveringen att de inte kan anses ha en avgörande inverkan på levnadskostnaderna.

En annan sak är sedan att dessa varor representerar en mycket liten del av den totala importen, så liten att dess handelspolitiska bety delse knappast motiverar hela karusellen. Man misstänker nästan att hela lagen är ett illusionisttrick för att lugna oppositionen.

MÅNGA HAR OCKSÅ FRÅGAT om prisutjämningsavgiften är laglig, om den inte strider mot våra internationella avtal och mot vår allmänna strävan att minska handelsbarriärerna.

I propositionen förutsätts att avgiften ska införas om betalningsbalansen i landet behöver tryggas och ”inom ramen för Finlands internationella avtalsförpliktelser”. Eftersom lagen tillämpas bara vid behov (och för en tid a högst tolv månader) uppstår naturligtvis ingen konflikt så länge den inte tillämpas. Men hurudant läget är när den eventuellt träder i kraft vet vi i dag inte. Våra internationella förpliktelser är nämligen inte oföränderliga.

RELATIVT ELASTISKA är bestänimelserna inom EEC. Frihandelsavtalet säger ganska ospecificerat att vi får vidta ”nödvändiga åtgärder” för att trygga vår handelsbalans. Prejudikat i den vägen har redan skapats när England och Danmark tillfälligt införde sina importavgifter. Men vår medverkan i GATT kan däremot lägga större hinder i vägen. Den senaste GATT-ronden inleddes senaste vecka och förhandlarna har gått in för att se sanningen i vitögat: tull- sänkningarna, som föreföll att vara ett .så trevligt bevis på GATTs framgång, har i många fal " ersatts med ”nontariff barriers”, handelstek niska hinder (kvalitetsföreskrifter för import m m) som i praktiken effektivt motverkat tullsänkningarna. Förhandlarna kämpar därför ’ denna gång främst mot de handelstekniska hindren. Vad GATT-medlemmarna säger när Finland nu kanske kommer dragande. red nya ”tariff barriers”: kan ‘man:bara ana sig till.

En bokföringslärare, vid Svenska Handelshögskolan brukar lösa sina elevers grubbel över vad de ska kalla något nytt konto genom att salomoniskt säga: Kalla det Pelle — - bara. hi vet vad det är! Tull kan visserligen kallas importavgift. Men man vet trots det vad det är.

12. 9.1973

Avtalet kommier, sossarna går?

En dansk veckotidning, Söndags-BT, råkade nyligen ut för det pinsamma missödet att presentera ”Sveriges nya kung” Carl Gustaf, trots att Gustaf-VI. Adolf ännu levde. Tabben förklarades bero på tidningens långa produktionstid. Om Forum nu, den 12:september, förklarar att socialdemokraterna inom kört kan väntas utträda ur regeringen, kan den långsamma tryckeritekniken spela oss samma spratt. En bedömning av en framtida situation inom ett så rörligt område som politiken innebär alltid en viss risk. Vi tar den. O 5