Arbete borde ges där arbetskraften finns

Taggar: Personer: Arvo Aalto Teman: arbetsmarknaden

heterna helt positiva. Ta tex lagerstödet som man nu frångått.

— Men emigrationen av ung yrkeskunnig arbetskraft är ett mycket stort problem. Här kunde ett selektivt stöd som riktar sig direkt till ungdomar i form av skolningsstöd ge resultat. Det skulle inte vara en subvention utan täckning, utan en direkt investering i yrkeskunskap.

1973 föranledde bristen på arbetskraft inom vissa sektorer olika försök att locka hem finländare igen från Sverige. När kommer en liknande situation att uppstå — Bristen på arbetskraft kan bli akut tom med en rätt låg aktivitet om några år. Men den är inte allmän utan kommer att gälla vissa sektorer. Det kommer att ställa krav på våra egna interna arbetsmarknadspolitiska medel som skolningsstöd och annat. Däremot aktualiserar bristen knappast en diskussion om den nordiska — arbetsmarknadsöverenskommelsen.

Men är inte ett nytt sug från Sverige att vänta — Det kommer antagligen nästa vår. Men det är speciellt servicesektorn i Sverige som expanderar. Det är därför bra att den kom med i avtalet i våras. Eftersom de finländska utvecklingsplanerna inom den offentliga sektorn nu revideras kommer det att finnas skolad arbetskraft just för dessa uppgifter i Sverige.

— Här kan dessutom myndigheterna i de båda länderna lätt samarbeta. Efterfrågan på finskspråkiga till de svenska skolorna, sjukhusen och skatteverken växer.

Men löneskillnaderna lockar väl fortsättningsvis de yrkeskunniga till Sverige — Det stämmer, lönerna i Sverige är internationellt sett de allra högsta. Det skapar ett sug. Men vi kan ingenting åt det. Vi måste försöka klara oss trots det.

När minskar skillnaderna — Att höja de nominella lönerna till svensk nivå hjälper inte, som vi vet.

— Jag är trots allt optimist. Den svenska löneutveckling avtar och den finländska industrin har mycket att ge. Ta tex Danmark. Tidigare låg Danmark närmare Sverige när det gäller reallönerna. Idag ligger Finland närmare.

— Men just nu är läget nog sådant att vi inte kommer mycket närmare. Under detta årtionde lyckas det nog inte.

Arvo Aalto:

Arbete borde ges där arbetskraften finn — Erfarenheterna av den gemensamma arbetsmarknaden måste ses dels ur individens, dels ur samhället synpunkt. I det senare fallet måste erfarenheterna anse negativa, konstaterar arbetskraftsminister Arvo Aalto som har en hel del att ta i med efter sin semester.

my» — De enskilda emigranterna har ofta fått en bättre utkomst, fått skolning och =<arbetserfarenheter, trots en hel del sociala problem. Men från hela samhällets synpunkt för emigrationen med sig mycket negativt. De är unga utbildade aktiva mänskor som flyttar. 70 procent av alla utvandrarare har varit under 25 år.

Befolkningsstrukturen är redan sned, framförallt i u-områdsregionerna. Det att den yrkeskunniga befolkningen flyttar skapar problem inom produktionen. Produktionstillväxten avtar, industrins konkurrensförmåga avtar. Indirekt kommer emigrationen att försvåra sysselsättningen, påpekar Aalto.

Arbetskraftskostnader inom industrin räknade i svensk valuta mellan 1966—1976

Land Ure/timmen Förändrin 1976 66—76 “/o Sverige 3640 234 Norge 3340 288 Danmark 3160 255 Kanada 3070 — USA 3020 T BRD 2770 238 FINLAND 2270 220 Frankrike 2060 203 Italien 1870 197 Japan 1660 435 England 1400 100

Källa: SAF juni 1977

FORUM 12/77

Arvo Aalto: Saab-Valmet är ett positivt exempel på finsk-svenskt produktionssamarbete.

Men på kort sikt — Emigrationen minskar arbetslösheten på kort sikt — det stämmer. Men det gäller att hålla i minnet de utredningar som arbetskraftsministeriet gjort och som visar att bara var femte utvandrare har varit arbetslös.

Arbetsmarknaden i Norden ger valfrihet — Friheten i detta sammanhang är ett relativt begrepp. Enligt konventionen har en svensk arbetare samma möjligheter att flytta inom Norden och byta arbetsplats som en finländsk arbetare. I -praktiken har i alla fall den svenska arbetaren inte utnyttjat denna frihet.

Avgörande är den samhällsstruktur och den samhällsutveckling som råder i de båda länderna.

Kan kostnaderna för emigratione beräknas — Kostnader kan alltid beräkna på olika sätt. Men ministeriet ha gjort en beräkning. Den visar at samhällets utgifter för ett barn upp Forts på sid 6 1