Arbetslös?

av I. E. Forum 1971-13, sida 05, 08.09.1971

Taggar: Teman: arbetslöshet

FORU 8. 9. 1971

Forum 13/71

Arbetslös?

Mindre produktionsökning än senaste år, minskad orderingång, metallstrejkens följder och dämpad investeringsverksamhet är utsikter som man inte kan bortse ifrån under den kommande vintern. De frigivna konjunkturreserverna tillsammans med de stimulerande åtgärder som bebådas i budgeten kan knappast helt motväga recessionstendenserna. Konjunkturdämpningen tillsammans med vår ”vanliga”, strukturella arbetslöshet ger följaktligen av alla tecken att döma ett sämre sysselsättningsläge i vinter än under det senaste året. Den saken förefaller klar. Men de som talar om en arbetslöshet av samma omfattning som under senaste recession och nämner tal som 90 000, motsvarande 4 procent av den totala arbetskraften, de ägnar sig nog åt svartmålning i onödan. Tillbudsstående statistik och konjunkturprognoser ger inte underlag för den. Överdriven pessimism försvårar bara problemets lösning.

Faktum är att vi småningom har kommit på god väg ut från den ständiga arbetslöshetens moras. Årets befarade ökning bör inte ses som något egentligt återfall, utan som följden av minskad expansionstakt. Konjunkturens inverkan kan aldrig helt elimineras i ett av andra länders ekonomi beroende land.

Några data ur den senaste sysselsättningssta- tistiken visar att strukturomvandlingen har gått raskt framåt: .stabriksindustrins andel av den totala arbetskraften i landet ökade under senaste år från 24,8 till 26 procent, medan lantoch skogsbrukets andel sjönk från 22,1 till 20,5 procent — för att nu nämna två motpoler i detta sammanhang. Löntagarnas sysselsättningsgrad ökade med 8 procent totalt och 12 procent inom industri och byggnadsverksamhet. Till följd av minskad emigration och ökad återflyttning har den totala arbetskraften i år ökat något, varför stegringen i antalet arbetslösa arbetssökande med 4200 jämfört med augusti 1970 ännu är tolerabel. Enligt den senaste rapporten från arbetsförmedlingarna var antalet lediga platser endast obetydligt färre än senaste år vid samma tid och ökningen i efterfrågan på arbetskraft efter semesterperioden har varit betydligt större.

Att arbetslösheten hos oss i hög grad är en fråga om utbildning och regional fördelnin framgår av att vi samtidigt som totalt 29315 arbetslösa söker arbete har skriande brist på arbetskraft inom vissa fack och i tätorterna i söder. De 7 177 lediga platserna i Helsingfors arbetskraftsdistrikt söks sålunda av bara 2495 arbetslösa, medan tex i Uleåborgs distrikt de arbetslösa är 3424 men de lediga platserna bara 456. Räknat för hela andra kvartalet var sysselsättningsläget dock endast 0,3 procentenheter sämre än under rekordkonjunkturåret 1970, dvs 48000 arbetslösa eller 2,2 procent. Och för nästa vinter räknar man med högst ca 3 procent mot 2,7 procent under första kvartalet i år, vilket skulle motsvara 60—65 000 personer — alltså långt ifrån svartmålarnas siffror.

Eftersom arbetslöshetsproblemet i så hög grad är en utbildningsfråga, är det naturligt att åtgärderna allt mer har inriktats på skolningen: olika grader av yrk&sskolning och omskolning. I detta nu har 26 av de planerade 35 kurscentralerna runt om i landet kört i gång och i år kommer man redan upp i totalt ca 17 000 kursplatser för arbetslösa, vilka därefter har goda chanser att finna fast anställning främst inom metallindustrin och servicenäringarna. Målet är 22 000 per år 1973, motsvarande 1 procent av arbetskraften. 10 000 ryms samtidigt i centralerna, där eleverna har fri undervisning och fritt uppehälle samt dagspeng under hela den tid kursen varar: från 3 månader till 1 år, ibland mer. I samma takt som den egentliga yrkesundervisningen byggs ut blir möjligheterna till skolning och omskolning av äldre arbetare också större och påskyndar ytterligare inplaceringen i de expansiva näringarna.

Än så länge utnyttjas inte dessa skolningsvägar till fullo. Det var väl knappast försvarligt ens under senaste års högkonjunktur att platser vid kurserna för arbetslösa stod tomma. Och rapporten för augusti visar att verksamheten gick för bara halv maskin med knappt 5 000 elever. Om det inte i höst bland de tusentals arbetslösa finns ytterligare ca 8000 som är intresserade av någon av de 500 yrkeskurserna i nära 80 olika fack, gratis och med dagspeng — ja då krävs det en ny undersökning för att klarlägga arbetslöshetens art.

.E.