Arbetslösa ungdomar

av Rita Asplund Forum 2007-02, sida 29, 28.02.2007

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 28087

Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivets forskningscentral ETLA.

Arbetslösa ungdomar

Valkampanjen är i full gån och generösa vallöften delas ut till höger och vänster. Speciell uppmärksamhet ägnas de sämre lottade i samhället, Till denna kategori hör även arbetslösa ungdomar.

Finland har allt sedan depressionsåren i början av 1990-talet haft den tvivelaktiga äran att fylla en av jumboplatserna i OECD:s statistik över ungdomsarbetslöshet. Detta har rönt uppmärksamhet också utomlands mot bakgrund av Finlands toppplaceringar i internationella jämförelser av innovationsförmåga, produktivitet och konkurrenskraft. Hur kommer det sig att arbetslösheten bland 1524-åringar fortsättningsvis är så hög, trots att ekonomin stadigt rullar på och näringslivet klagar över brist på yrkeskunnig arbetskraft?

Såsom i många andra sammanhang lönar det sig att först gå till statistiken och syna de principer enligt vilka den är uppgjord. Den officiella arbetslöshetsstatistiken i Finland består av två parallella serier, som tecknar något olika bilder. Vi har alltså två mått på ungdomsarbetslösheten att välja mellan, Den ena statistiken görs upp av Statistikcentralen utifrån intervjumaterial som samlas in via den så kallade arbetskraftsundersökningen. Den andra statistiken produceras av arbetsministeriet och bygger på uppgifter från arbetskraftsbyråerna,

Statistikcentralens arbetslöshetsstatistik är uppgjord enligt internationella arbetsorganisationen ILO:s direktiv och noteras för Finlands del iinternationella jämförelser. Enligt Statistikcentralens siffror för 2006 låg ungdomsarbetslösheten för 20-24-åringar på 14,9 procent medan den var nästan dubbelt högre (27,6 procent) bland 15-19-åringar, OECD:s färskaste jämförelser, som sträcker sig fram till 2005, uppger för åldersgruppen 15-24 år en arbetslöshets Skräddarsydd fylla ILO:s villkor för arbetslöshet. Om alla heltidsstuderande ungdomar avlägsnades från statistiken skulle ungdomsarbetslöshetsgraden för 2005 mer än halveras,

I arbetskraftsministeriets arbetslöshetssiffror ingår dessa ungdomar däremot inte av den enkla orsaken att en person som studerar på heltid inte kan anmäla sig som arbetslös. Följaktligen är ungdomsarbetslösheten betydligt lägre enligt ministeriets siffror: 26 449 arbetslösa arbetssökanden i åldern 15-24 enligt slutsaldot för år 2006 jämfört med drygt 60 000 arbetslösa ungdomar enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning.

Även om 26 449 arbetslösa ungdomar framstår som en skrämmande hög siffra är det likväl fråga om betydligt färre än vad Statistikcentralens mer än dubbelt högre siffror ger vid handen. Å andra sidan berättar siffran ingenting om dessa ungdomars sysselsättningsmöjligheter. Varför har den ekonomiska tillväxten inte räckt till för att slussa dessa ungdomar in i arbetslivet?

Deras unga ålder tyder på att många av dem saknar gedigen yrkesutbildning. Varför de inte fångats upp av utbildningssystemet är en fråga för sig. De är i regel arbetslösa under en relativt kort period: för nio av tio bryts arbetslöshetsperioden numera inom sex månader och för merparten betydligt snabbare, Men dessa siffror reflekterar situationen vid en given tidpunkt och säger ingenting om de enskilda ungdomarnas faktiska situation.

Innebär en avbruten arbetslöshetsperiod att de faktiskt integreras i arbetslivet eller dyker de efter en tid igen uppi arbetslöshetsregistret? Vad händer med de närmare 4 200 ungdomar som vid utgången av förra året var placerade med hjälp av olika sysselsättningspolitiska åtgärder? Eller med de drygt 5 200 ungdomar som vid samma tidpunkt deltog i arbetspraktik och arbetslivsträning grad på 20,1 procent. sat snin. ar ko star. Arbetslösa ungdomar behö Intressant är emellertid att 8 . . ver lösningsmodeller som effektivt beräkningar gjorda av Mer- Å andra sidan kombinerar utbildning och arbetsja Kauhanen på Löntagarnas ko star erfarenhet och som garanterar dem forskningsinstitut tyder på att . . sysselsättning också efter avslutad nästan 60 procent av de här marginaliserade åtgärdsperiod. Men skräddarsydda ungdomarna de är facto hel- x satsningar kostar. Å andra sidan kostidsstuderande, oavsett att de ungdomar annu tar marginaliserade ungdomar ännu vid intervjutillfället råkar upp- MET. mer. a

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."