Arbetslösheten drabbar unga
av Rita Asplund Forum 2009-04, sida 30, 30.04.2009
HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2089
Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.
Arbetslösheten drabbar unga
Nästan 13,5 miljoner arbetslösa i euroländerna, alltså i de 16 EU-länderna, inklusive Finland, som i dag bildar det så kallade euroområdet. Närmare 20 miljoner arbetslösa i EU-länderna totalt. EU-maskineriets officiella statistikorgan Eurostats sammanställning för februari ger en dyster bild av sysselsättningsläget. Arbetslösheten i de 27 EUländerna har ökat med över 3 miljoner jämfört med situationen ett år tidigare. Enbart i februari blev de arbetslösa nästan en halv miljon fler.
Siffrorna känns lika hisnande som de otaliga miljarder som nu pumpas in i ett kollapsat finanssystem. Om en arbetslöshet av den här storleksordningen koncentrerades till de nordiska länderna, skulle största delen av nordborna vara utan jobb.
I EU-högkvarteren ser man dock betydligt positivare på de siffror Eurostat nyligen tagit fram: jämfört med februari i fjol har arbetslösheten inom EU27 ökat med endast 1,1 procentenheter mot hela 3,3 i USA. Men för en nyligen friställd europé är det knappast någon större tröst att veta att situationen är mångfalt värre på andra sidan Atlanten.
Det är därtill föga troligt att den arbetslöshet som statistikförts fram till slutet av februari är riktgivande för arbetslöshetsutvecklingen under resten av året. De ekonomiska problem som många internationellt tunga branscher och multinationella företag tampas med antas leda till ytterligare omstruktureringar och därmed till nya varsel och uppsägningar, Flera internationella organisationer har nyligen reviderat sina prognoser i en ännu mer pessimistisk riktning. OECD förutspår att arbetslösheten inom euroområdet i år ökar till 10,1 och nästa år till 11,7 procent. Samma pessimistiska tongångar har brett ut sig bland prognosmakarna också i Finland, trots försäkringar om att det ekonomiska läget hos oss ä att i ett tidigt skede friställa proportionellt sett betydligt fler än mindre företag. Om forskningsresultatet håller streck också denna gång så borde ju den värsta arbetslöshetsvågen vara över vid det här laget. Ett dylikt optimistiskt antagande får de fac to stöd, om ock ett svagt sådant, av de siffror som i skrivande stund finns tillgängliga för mars månad och som ger vid handen att jobben i Europa nu försvinner i klart långsammare takt än i februari,
Ett oroväckande drag hos dagens ekonomiska kris är att den slagit exceptionellt hårt mot unga personer. Eurostats siffror visar att arbetslösheten ökar snabbast bland personer under 25 år. I februari uppgick (den säsongjusterade) ungdomsarbetslösheten inom EU-27 till i genomsnitt drygt 17 procent medan den allmänna arbetslöshetsgraden låg aningen under 8 procent. I många medlemsländer har ungdomsarbetslösheten redan ökat till långt över 20 procent. Endast ett fåtal länder kan stoltsera med ensiffriga ungdomsarbetslöshetsprocenter.
Ungdomsarbetslöshet förknippas ofta med låg utbildning. Men också i det avseendet förefaller dagens kris att bryta tidigare mönster, åtminstone i Finland. Uppgifter från bland annat Akava avslöjar att den akademiska arbetslösheten ökar betydligt snabbare än under den förra krisen i början på 1990talet. En bidragande orsak är att ekonomin vände neråt samtidigt som ett exceptionellt stort antal studerande passade på att ta ut sina magisterspapper innan det nya examenssystemet trädde i kraft.
Den allmänna uppfattningen hos i synnerhet politiker och beslutsfattare tycks vara att akademiskt utbildade klarar sig i alla lägen, också under svåra ekonomiska kriser. Våra erfarenheter från förra krisen visar dock att så inte är fallet. Möjligen gick en hel generation förlorad.
Vad som egentligen hände och varför vet vi dock inte med säker iänebni sanne" Don allmänna — — “Dimitrie Å andra sidan kunde man uppfattningen hos — harintehos oss varit föremål för eko rvinnsttaesiorafört politiker och — kes nom den värsta turbulensen be slutsfattar e fallgropar som ligger spridda längs d och att detta i sin tur leder till att arbetslösheten framledes ökar långsammare än hittills. Ett flertal studier visar nämligen entydigt att vid ekonomiska kriser tenderar stora företa akademisk tycks vara at utbildade klarar sigi alla lägen.
akademiskt utbildades väg tillbaka in i arbetslivet efter kortare eller längre perioder av arbetslöshet. Det finns en uppenbar risk för att mönstret från förra krisen upprepas, eventuellt i ännu större utsträckning än då. m