Arktis: Kan ännu räddas
av Ragnhild Artimo Forum 1989-12, sida 10, 31.08.1989
Text: Ragnhild Artimo
KAN ÄNNU RÄDDAS!
Mellaneuropa är en förlorad kontinent, som fysisk livsmiljö. Vindar och havsströmmar bär mellaneuropeiska usläpp till de arktiska områdena. Men den lokalt producerade nedsmutsningen i Arktis är ännu av sådan omfattning att Arktis kan räddas. Om de arktiska länderna kan enas om målsättningar, medel och priset för en bibehållen livsmiljö. Första steget tas om tre veckor i
Rovaniemi.
tjödatamässigt är Arktis i många avseenden en vit fläck på kartan.
egelbundna mätningar och undersökningar liksom heltäckande statistik över området är en bristvara.
- Regelbunden monitoring av exempelvis förhållandena i Ishavet saknas, säger miljövårdsrådet Oi Paasivirta, biträdande avdelningschef vid miljöministeriets miljövårdsavdelning. och andre viceordörande för arbetsgruppen bakom den arktiska konferensen. — Orsakerna till den svaga informationsinfrastrukturen är dels av teknisk art. dels måhända av strategisk karaktär.
Fjärranalys med satelliter är en framomlig väg; men ESA:s polarsatellitprogram är försenat och de tre planerade satelliterna torde uppskjutas först 1996. Bildanalysprogrammet för detta projekt tas fram av finska forskare och skall vara lart 1991.
— Satelliter och fjärranalys har dessvärre sina begränsningar då det gäller uppföljning av förändringar i havet. Satelliterna ”ser” bara en halv meter under vattenyta po - Genom det växande ekonomiska intresset för Arktis brådskar det internationella miljösamarbetet, säger miljövårdsrådet Olli Paasivirta.
NORDEN 3 1 och ger alltså ingen information om marinorganismer.
Förrän en internationell arktisk miljökonvention kan utformas behövs en massivt intensifierad forskning och monitoring som ger en bild av såväl nuläget som utvecklingstrender i den arktiska miljön.
Arktis är hotat
Det finska arktiska miljösamarbetsinitiativet är mindre dikterat av utrikespolitiskt koketteri och mera av uppriktig och motiverad oro för den arktiska miljöns framtid.
— Redan de fakta vi har idag är alarmerande, både nationellt och internationellt. säger miljövårdsrådet Paasivirta. — Driv useffekten, alltså stegrad temperatur som följd av ökad koldioxidhalt i atmosfären. ar börjat. De månadsvisa maximitemperaturerna inom det arktiska området har på många ställen höjts med hela 10”C och rofessor Havas undersökningar i Lappand uppvisar maximitemperaturökningar om 3”C vilket redan har en förödande inverkan på bl a skogen — som Finland ”Ilever” av. Skogen har redan uppvisat konret ohälsa som följd av både de mellaneuropeiska och nordliga industriutsläppen. Vindar och havsströmmar har burit och bär dessa utsläpp till de sårbara arktisa regionerna. Mellaneuropa måste betraktas som en miljömässigt förlorad kontinent, som inte längre går att rädda, även om nya strängare utsläppsbestämmelser anske trappar ner katastroftermpot.
- Men Arktis kan räddas, om de arktiska länderna kan enas om målsättningar. medel och vad en bibehållen livsmiljö får kosta. Hoten mot denna kommer också rån de berörda länderna själva.
De ämnesområden som Rovaniemikonerensen (se föreg sida) och sedermera ministermötet väntas ta ställning till är bl a skyddet av de arktiska havsområdena. uftföroreningarna och klimatförändringarna, ozonproblemet, skyddet av naturresurserna och de arktiska skogarnas ekosystem, de arktiska folkens rättigheter och utkomstmöjligheter. den arktiska geologin, miljöaspekter i anknytning till oljeoch gasutvinning. avfallshantering i arktiska förhållanden. och beredskap att hantera kärn- och andra miljökatastrofer i Arktis eller med effekter för området.
- Vi är inte själva miljöoskyldiga, säger
Paasivirta. — Bland annat finska svavelutsläpp förs luftvägen till Barentsområdet. Kolahalvöns industriutsläppsproblem har varit presstoff i månader. De stora sovjetiska flodmynningarna mot Ishavet är nedsmutsade av kemiskt avfall. Allt detta har haft och har också framdeles en hämmande eller förintande inverkan på bioproduktionen —- utöver människornas hälsa.
Pengarna eller livet?
Hotet mot Arktis sammanhänger med ekonomisk nödvändighet och ekonomiska intressen.
Oljan börjar sina i världen — exklusive de arktiska områdena och Arabiska halvön. Tecken i skyn är att USA för sin framtida oljeförsörjning är alltmer beroende av Alaska, och Sovjetunionen av att finna olja och gas i Barents och Karahavet; landets nuvarande tillgångar torde vara uttömda runt 1995, om sex år. Också nordiska oljeintressen fokuseras till havsområdena i norr.
Drömmen om Nordostpassagen som en billig och snabb transportled har inte dött, utan bara lagts på is i väntan på internationella avtals- och koncessionslösningar och på den rätta fartygsteknologin. Det är bland annat Japan som inte gett upp hoppet om ätt Ishavsvägen kunna utöka Europas bilstam på ett för japanska bilbolag tilltalande sätt. Att sköta sjötransporter nästan rakt över Nordpolen är inte så orealistiskt som det låter: den erforderliga isbrytartekniken existerar på ritbordet, och denna farled förutsätter satellitsökning av de tunnisområden som ger genomkorsar packisen.
Flygtrafiken över området ökar kontinuerligt. Redan den existerande arktiska trafiken utgör enligt gjorda undersökningar en oroande stressfaktor för faunan i området — att polardjuren synes uppträda utan tecken på fruktan är vilseledande. Registrering av deras hjärtverksamhet då de utsätts för t ex motorljud visar dramatiska avvikelser. De marina däggdjurens kommunikation är också helt beroende av ostörda ljudkontakter, och ljud från mekaniska källor skapar panik och kaos i flockarna.
Det arktiska fisket beskattar kontinuerligt den arktiska biomassan snabbare än den långsamma bioproduktionen förmår kompensera.
Perifera områden i foku - Sammanfattande kan man säga att då industriländerna uttömt sina egna resurser i strävan att skapa ständigt förbättrad levnadsstandad för sin befolkning, fokuserar de intresset på de sk perifera områdena för att finna nya resurser att utnyttja. Denna utveckling befinner sig i ett mycket dynamiskt skede och därför är det av största vikt att utan dröjsmål få till stånd internationella överenskommelser och regler om utnyttjandet eller ickeutnyttjandet av dessa områden.
Arktis ter sig idag för många resurshungriga nationer som morgondagens fiskbod. energireserv och mineralgruva. Kapitalet i hela världen längtar norrut. Och kapitalet har inte alltid varit livsmiljöns bästa vän. L 12/1989 PORUN,