Artificiell benmärg producerar blodceller
av Ragnhild Artimo Forum 2009-01, sida 43, 29.01.2009
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
Artificiell benmärg producerar blodceller
RAGNHILD ARTIMO
Artificiell benmärg ställer i sikte inte bara säkrad blodtillgång för transfusioner, utan också trygg testning av läkemedel och studier av störningar i immunsystemet. Det är NICHOLAS KOTOV vid UNIVERSITY OF MICHIGAN som utvecklat den första fungerande artificiella benmärgen. Han har nyligen redogjort för innovationen i BIOMATERIALS.
I motsats till många andra biomaterial ska den artificiella benmärgen inte användas som implantat, utan som extern ”biofabrik’ i provrör ilabbförhållanden. Benmärgens geometris I KORTHE > INJICERBART BEN kan revolution den av frakturer. Fo vår<are vid NOTTINGHA ar etU nytt bionedbrytbar truktur över vil Metode var i hår ndrahands metaller oc som leker på golvet utsätls för via denna s kallade tredjehandsrök > LUFTBALLONG GER STRÖM: Fö OLARTRAN I Australien h allongmotor T går en lina till en vinsch p kopplad till en generator. När öjden på tr pps luft ut genom en ventil och sjunker Uppfinnaren IAN EDMO st att det fungerar som en enorm tvåtaktsmotor. En ballong r idia meter på 44 meter kan generera ström för ti hushåll, till samma pris som vindkraft.
NE 1 2600 “Forskare föreslår att ett sätt att tillfälligt sänka den globala temperatu ren skulle vara att ersätta nuvarande grödor med arter som reflekterar mera solenergi tillbaka ut i rymden” www.newscientist.com, 15.1.2009.
ka struktur är svår att efterapa artificiellt. Kotov lyckades framställa en 3-D ‘byggnadsställning” av en transparent polymer som näringsämnen kan passera genom. På denna byggnadsställning, som noggrant efterapar den finporiga naturliga benmärgen, appliceras stromalceller och osteoblaster - benmärgsceller. Den artificiella byggnadsställningens exakt rätta geometriska struktur stimulerar växelverkan mellan cellerna. Enligt Kotov har den artificiella benmärgen två centrala funktioner: att framställa blodstamceller och producera B-celler, en typ av vita blodkroppar. Flera av dagens cancerläkemedel nedsätter benmärgens förmåga att producera blodkrop Upp och iväg
Varmiuftbalonger saknar framdrivningsmaskineri, är långsamma och graciösa men ändå svåra att flyga och manövrera. Två saker krävs för att de ska kun-, na användas: värme och vind.
Uppstigning
Värme får molekylerna inuti ballongen att röra sig snabbar 2 Molekylerna kolliderar med varandra och med ballongens sidor och fyller ballongen med luf 3 Ballongen lyfts av skillnaden i tyngd mellan ytterluften och den expanderande luften i ballongen
Nedstignin 4 För att få ballongen att sjunka kan piloten stänga av brännaren och låta luften i ballongen svalna eller öppn ventilen högst upp i ballongen och släppa ut varm luft
Manövrering
Vinden blåser på olika höjder olika kraftigt och i olika riktningar
VV UV UV
UV UTE UNDER
Vindriktning PropanVVE . v> brännare R Propangas på UV UV Yt UND WT flaskor har gett
Vindriktning NV
För att få ballongen att ändra riktning eller hastighet låter piloten den stiga eller sjunka
Vetenskapliga fakt varmluftsballongen en renässans och gjort ballongOAK €N sporten populär För säkerhets skull medförs en reservbrännar par. Den externa artificiella benmärgen ger möjlighet att testa nya läkemedels biverkningar på benmärgen in vitro. Skadliga komponenter kan då elimineras innan man inleder kliniska test.
Kotovs team har med experiment också demanstrerat att den artificiella benmärgen reagerar ‘människolikt’ på influensaviruset Caledonia/g9g HiN1. Man har även testat om den artificiella benmärgen fungerar som riktig benmärg genom att injicera substansen i mäss med nedsatt immunförsvar. Resultatet var att mössen började producera mänskliga immunceller och deras blodådror växte genom den artificiellt framställda substansen.
En ventil i toppen av ballongen kan släppa ut varm luft för att få ballongen att sjunka eller att stiga långsammare
Flamman är 2-2,5 m hög
Källa: How Stuff Works, www.eballoon.org, www.hotairballoons.com € 2008 MCT/Bulls Graphic: Lindsay Dubois, Sun Sentine!