Asbest som cancerrisk är störst för rökare
av Raimo Asplund Forum 1976-17, sida 31-32, 03.11.1976
FORUM 17 » 7 3
Ny lag kommer om farligt ämne:
Asbest som cancerrisk är störst för rökare
Vi har fått en ny förordning om asbest som träder i kraft den 1. 7. 1977. Nyligen skrev MD Antti Ahonen om sambandet mellan asbest och lungcancer i Finlands Läkartidning (28/76). Asbesten är just nu högaktuell, men vi vet för lite om detta farliga råämne.
= Att i långa tider vara utsatt för inandning av asbest tiofaldigar risken att insjukna i lungcancer. Om man ytterligare röker, blir risken hundrafaldig.
Lungcancer är vår vanligaste cancertyp; varje år insjuknar 2500 människor i lungcancer; män 10 gånger oftare än kvinnor.
Detta betyder att — var 1000 man insjuknar i lungcance — var 100 man som lider av asbestos insjuknar i lungcance — var 10 man som är rökare och lider av asbestos insjuknar i lungcancer.
Om asbestosen, ett allvarligt arbetsmiljöproblem, berättar MD Antti Ahonen från HUCS.
Redan i början av detta sekel konstaterades att asbesten vållar typiska lungskador som man började kalla asbestos. Asbestosskadorna påminner om dem man får av stendamm, silikos. De första bekräftelserna på att asbesten har samband med lungcancer härstarnrbar från år 1935.
I Finland har man sedan 1946 undersökt förekomsten av asbestos samt dess förhållande till lungcancer. Diskussionen om asbestos och lungcancer på sistone har givit en felaktig bild av det hela: man har fått intrycket att förhållandet är nyupptäckt.
— Lungcancer är den vanligaste typen av cancer i vårt land och ca 2500 människor insjuknar årligen i lungcancer, berättar MD Antti Ahonen. — Lungcancern har blivit allt allmännare överallt under de senaste åren. Den är vanligast i åldersklassen 60—80 år och den är tio gånger allmännare blan män -än kvinnor. Det verkar som om urbaniseringen leder till ökad risk.
— Sambandet mellan asbestos och lungcancer påvisades för första gången redan år 1935, Observationen har otaliga gånger därefter blivit bekräftad med undersökningar som baserar sig på obduktionsmaterial.
— Enligt olika studier förekom lungcancer hos 14—46 procent — i genomsnitt hos ca 20 procent — av alla som lidit av asbestos. Stenlunga, silikos, kan sägas vara mindre farlig — lungcancer förekom ”endast” hos 3—7 procent.
— Risken att få lungcancer är ca 10 gånger större om man lider av asbestos. Att lungcancerrisken bland män är 3—4 gånger större än hos de kvinnor, som lider av asbestos, beror troligen på skillnader i arbetsförhållanden.
— De patienter som har asbestos och insjuknar i lungcancer har alla varit mycket länge i kontakt med asbest, 15—30 år, och är 50 år fyllda. Lungcancer i samband med asbestos kan ge symtom, hosta etc, men den kan även vara mycket länge helt symptomfri.
— Om man jämför personer med enbart asbestös och personer med asbestos kombinerad med tobaksrökning, så kan man säga att den genomsnittliga livslängden bland de förstnämnda är lägre (!), ca 44 år och bland de sistnämnda ca 52 år. Detta" bekräftar att svår asbestos redan ensam är livslängdsänkande. Patienter med svår asbestos hinner duka under innan cancertumören har hunnit utveckla sig. I samband med asbesto är cancertumörerna. ofta multipla i motsats till ”normal lungcancer.
Asbest är ett sammelnamn för flera olika mineraler som har en gemensam egenskap, fiberformen. Brytningsplatsen på jorden bestämmer, vilken av asbestmineralerna det är fråga om; Sydafrika, Förenta staterna och Sovjetunionen är världens tre största asbestleverantörer. Experimentellt. har man kunnat bevisa att det är fiberaktigheten och inte kemiska eller fysikaliska egenskaper som bestämmer hur carcinogen, cancerbildande mineralen är. i
Tilläggsbevis för att sambandet mellan 2sbest och lungcancer är oemotsägligt är cancertumörerns lokalisering i lungorna. I kom bination med asbest är cancersvulsten oftast belägen långt nere ‘i lungorna där ventilationen är sämre, vid ”normal” lungcancer i övre delen av lungorna där irritationen är påtagligast. Lungcancerfrekvensen är högre efter lungärr, förotsakade av andra lungsjukdomar. I en undersökning har man observerat att endast 3 av 116 lungcancerpatienter vid insjuknandet hade icke affekteradé lungor. Tobaken höjer lungcancerrisken tedan hos ”normalpopulationen”, vilket har bevisats med otaliga statistiska undersökningar. Dessutom har man experimentellt kunnat åstadkomma cancer med tobakstjära och tobaksrök. En kronisk bronkit — oftast förorsakad av rökning — höjer risken för lungcancer. Dessutom har man kunnat ovedersägligt bevisa att tobaksrökning mångdubblar, tiofaldigar lungcancerrisken vid asbestos. Att Vänd ha asbestos och därtill röka ökar cancerrisken 92 gånger jämfört med en ickerökande, icke för asbest utsatt kontrollgrupp. Vi kan jämna ut talet till 100. Tobaken ökar icke enbart risken att insjukna i lungcancer utan även risken att insjukna i asbestos växer påtagligt bland arbestarbetarna.
Asbesten är ingalunda den enda miljöfaktorn i arbetslivet som ökar risken att insjukna i lungcancer. Mera än väntat — statistiskt — har man påträffat lungcancer bla hos arbetare som hanterar olika kromater, och förskningen har bevisat att även hos dem ökar risken betydligt om man vid sidan om att vara utsatt för kromater ännu röker. De arbetare som blir utsatta för beryllium, koppar, nickel och jordgas har högre lungcancerrisk. Även andra luftföroreningar, i synnerhet arsen, bly och zink är misstänkta carcinogéner. Än så länge är det osäkert om organiska lösare av typ kolsulfid, tricloretylen, koltetraclorid etc. ökar cancerrisken.
Mesothelium, lungsäckscancer, är sällsyntare än lungcancer, men sambandet med asbesten är ännu påtagligare. I en grundlig undersökning har man konstaterat att 80 procent av patienterna hade säker arbetseller annan kontakt ined asbest, 15 procent sannolik kontakt medan endast 5 procent inte enligt egen utsago hade haft någon kontakt, berättade doktor Ahonen.
Undantag blir regel dersökningar publicerades under de åren. Att antalet fall åter sjunkit till ca 20, beror på att man slutat med asbestbrytning i Finland, bla av hälsoskäl. Asbestbrytningen kommer dock att synas i statistiken ännu under många år.
FORUM :17 : 7 som river gamla asbestisolerade hus, de som bygger båtar och de som hanterar bromsband och kopplare. Inom varvsindustrin arbetar flera tiotusen människor; hur många av dem är utsatta för asbest? Ingen vet!
Hur många är utsatta för asbestosrisken?
Allting förbjuds men tillåts som undanta — Vi alla är mer eller mindre utsatta för asbesten, dvs den asbest som förekommer som luftförorening, berättar byråchef Heikki Loppi från Arbetsskyddstyrelsen. — Antalet människor utsatta för asbest beror helt på hur stramt man drar gränsen. Inga entydiga värden om förekomsten av asbestpartiklar i luften har angivits, man har närmast studerat asbestproblemet på känn.
När Institutet för arbetshygien började kartlägga antalet arbetare utsatta för asbest, kom man till talet 500. Ett par år senare, när en arbetsgrupp tillsattes för att studera problemet, hade antalet utsatta stigit till 2000.
Statistiskt kommer antalet asbestbrytare att sjunka i framtiden, eftersom man helt slutat med asbestbrytning i Finland. Kvar blir de som i sitt arbete kommer i kontakt med asbesten, dvs de som gör asbestcement, de
Den 23 september utgavs en förordning om asbest i arbetslivet. Den träder i kraft den 1 juli nästa år. Denna förordning “förbjuder allting, men allt kan göras ”med dispens”!
Här är de viktigaste stadgandena i förordningen: Asbest är ett sammelnamn för en grupp olika mineraler som förekommer i fiberform, I luften på arbetsplatsen får ej förekomma mer asbest än ”genomsnittligt två fiber, längre än fem mikron, per kubikcentimeter. Asbesten skall ersättas med andra ämnen, om fara ej annars kan undvikas. Med olika tekniska anordningar skall man undvika de arbetsmoment som alstrar asbestdamm. Personlig skyddsutrusting skall delas ut. På arbetsplatsen skall förekomma regelbunden städning och en = officiell granskning skall göras årligen. Varningsskyltar skall förekomma. Dispenser kan beviljäs. Raimo Asplun » Att leta efter asbesto betyder att hitta asbestos
Medicinalstyrelsen har inte uppgifter om antalet personer som insjuknat i asbestos “emedan man enbart registrerar “dem so slutat vårdförhållandet’. Dödsorsaksregistret som Statistiska Centralbyrån för är även bristfälligt, ty en avliden asbestospatient kan registreras i de mest olika kolumner, lungcancer, silikotuberkulos etc.
De trovärdigaste uppgifterna om förekomsten av asbestos finner man i yrkessjukdomsregistret som Institutet för arbetshygien för — Årligen anmäls ett tjugotal asbestosfall, berättar forskningssekreterare Marja Vasama från Institutet för arbetshygien: — Åren 1972 och 1973 bildar en topp med ca 4 anmälda fall. Detta beror åtminstone delvi på att man, under dessa år fäste uppmärksamhet speciellt vid asbestos, bla flera un Boknytt
Nyligen har utkommit en bok INTERNATIONELL MARKNADSFÖRING MED UTRIKESHANDELSTEKNIK (88 s) som avser att fylla det hittills existerande tormrummet i fråga om svenskspråkiga fackböcker om internationell marknadsföring och praktisk utrikeshandelsteknik utgående från finländska förhållanden. Bland annat behandlas de finska företagens internationalisering, internationell marknadsplanering och olika utrikeshandelsrutiner. Dessutom tas upp val av exportmarknad och utländsk operationsmetod, vilka inte tidigare erhålli “en samlad behandling i marknadsförings litteraturen. Boken riktar sig till personer som ä ansvariga för de internationella affärerna i företagen och som arbetar med utrikeshandel samt till studerande av internåtionell marknadsföring med expoört- och importverksamhet i institut, högskolor och på fortbildningskurser. Boken är skriven av ekon.mag. Leif Lehtonen, som är lärare och forskare vid Svenska handelshögskolan och tidigare bedrivit forskning bla vid Center for International Studies i Uppsala och arbetat med utlandsproblem vid finska export- och agenturföretag. Utgivare är Nordic Marketing 8& Consulting, PB 126, 00201 Helsingfors 20, och boken kan också fås via Akademiska Bokhandeln, Helsingfors till ett pris av 30 mk. Od