Genetisk manipulation - dröm eller mardröm?

av Robert Tamm Forum 1976-17, sida 18-19, 03.11.1976

Taggar: Teman: genetisk manipulation

18

FORUM 17 : 76

En padda korsas med en kolibakterie… råttor med två föräldrapar… insulinproducende bakterier

Genetisk manipulation — drömeller mardröm ”.,. Det fanns inte så många hominider dåförtiden, människor från stjärnorna (fastän av äkta mänskligt ursprung) som hade ändrats att passa förhållandena på tusen olika världar. Homunculi var moraliskt motbjudande, fastän många av dem liknade mycket vackra människor; förädlade från djur till mäninskoskepnad för att överta det slitande arbetet ‘med maskiner på platser där ingen riktig människa skulle vilja vara. Det viskades att nägra av dem rentav hade parat sig med verkligt folk, och jag ville inte att min Virginia skulle utsättas för sådana varelser närvaro.”

Cordwainer Smith: Alpha Ralpha Boulevar y»” I septembernumret meddelar den svenska tidningen Förskning och Framtid att statens naturvetenskapliga . forskningsråd kartlägger svenska forskares arbete med hybrid-DNA — eller genmanipulation. En kort tid därförinnan förbjöd stadsstyrelsen i Cambridge, Massachusetts alla försök med DNA-hybrider på stadens område för en tre månaders period. Ett intetsägande beslut om man inte kommer ihåg att Harvarduniversitet ligger i Cambridge, Mass.

Myndigheterna visar större ‘öro än forskarna

Någon månad tidigare, i juni, utfärdar de amerikanskt hälsovårdsmyndigheterna = riktlinjer för exveriment med genetiskt material. Dessa riktlinjer är avsevärt strängare och mera detaljerade än de rekommendationer som molekylärbiologerna själva slog fast vid ett möte i Asilomar i Kalifornien i början av 1975. Mvndigheterna visar större oro än forskarna själva. Men också Asilomarmötet utgick från oro över de framtidsvyer som de snabba framstegen i genetisk forskning och manipulation öppnar. Och i takt med Tapporter om nya framsteg ökar också forskarnas oro inför den genetiska ingenjörskonsten.

Genetisk Chimaira

För tre år sedan sav en forskargtupp vid Stanforduniversitetet i USÅ startskottet. Gruppen lyckades införa en kancerbärande virus arvsanlag i en bakteries ge netiska material. En kort tid efter denna början tog en annan forskargrupp vid samma universitet nästa steg. Först lyckades man överföra genmaterial från penicillinresistenta stafylokocker till kolibakterier. Man fick kolibakterier som klarade av antibiotika. Egenskapen är vanlig hos kolibakterier men nu ästadskoms detta genom att förändra bakteriernas arvsmassa. Och detta var bara början. I följande skede lyckades gruppen överföra en del av en paddas arvsmassa till en kolibakterie. Man hade åstadkommit det som kallas genetisk chimaira. Vidundret Chimaira i den aktiva grekiska mytologien var en blandning av lejon, get och orm. Men en blandning av padda och kolibakterie förefaller vara ett strå vassare. :

Skräddarsydda arv tills vidare bara teori

I teorin har gränslinjerna mellan olika arter suddats ut. Om man känner arvsanlagens läge i kromosomer och DNA i detalj, så kan man teotetiskt sett skräddarsy bakteriens, växtens, djurets, människans genetiska arv. I teorin — men ännu inte i praktiken. Men vetenskapen går framåt. Det sätt att manipulera gener som har beskrivits i fig. 2 är inte det enda.

En forskare vid Karolinska institutet i Stockholm har dissekerat cellkärnor och celldelar som han sedan har lyckats smälta ihop i olika kombinationer. Man kan t.ex. klyva nyligen befruktade äggceller från två olika råttarter och låta dem smälta samman.

När de placeras i en råttas livmoder utvecklas de till ungar — blandade av två olika arter och med fyra föräldrar genetiskt sett. Samma teknik kan användas på människor; : Och alla genexperiment och samtliga nya manipulationstekniker redovisas inte för allmän mono on

ALRTTLDSAMR

F >OPONAN >

H 40400 >0 7 heten. Men ändå verkar det som om såväl forskare som myndigheter anar farorna på den väg man har slagit in på. Å andra sidan öppnar molekylärbiologin som manipulationen mera officiellt heter, också positiva möjligheter. Forskningen och forskningsresultaten som sådana

FORUM 17 - 7 1 er forskarna möjligheter att ära sig t.ex. sjukdomars natur och att skapa nya vapen för medicinen.

Ett exempel som har lagts fram är att göra bakterier insulinproducerande — det öppnar dörren till verkliga bakteriologiska medicinfabriker. Insulin, penicillin, annan antibiotica, toxin — ja, varför inte. protein till människoföda, borde ligga innanför möjligheternas gränser för hybridbakterier. Genetisk manipulation av växter-och djur öppnar väldiga" framtidsperspektiv i en värld där mer än en miljard människor inte vet var de skall ta sin dagliga föda. Och vilka andra tekniska tillämpningar av genmanipulation kan tänkas - Medaljens baksida förskräcker

Men inedaljen har en annan sida — och den förskräcker både forskare och lekmän. Biologisk krigsföring med superbakterier som inga kända antibioter biter på — som bakteriemanipulatorn själv har utvecklat ett försva - mot, kanske en ny sorts antibio tika som hålls som krigshemlighet. Det är en möjlighet. Det finns andra och mera oroande i dagens läge.

Bak lyckta dörrar

Det bedrivs genetisk manipulation i de flesta utvecklade länder i das, Och i främsta hand arbetar man med bakterier och

Fig virus. Vad händer”om en hybridbakterie eller ett hybridvirus sprider sig utanför laboratoriet? Det är framför allt den möjligheten som Cambridges stadsstyrelses förbud och de amerikanska hälsovårdsmyndigheterna strama direktiv tar sikte på. De genetiska exverimenten utförs bakom lyckta dörrar under lika stränga säkerhetsföreskrifter som vid experiment med de värsta farsoterna. Men räcker det — vad händer om forskarna bygger in kancerframkallande gener i kolibakterier och dessa slipper lös? Kolibakterien lever i människans tarmkanal och sprider sig lätt. Det har uppstått debatt kring dessa frågor, inte bara i USA där de första forskningsframstegen gjordes, utan också i länder där genmanipulation först nu har böriat. Eller — kanske inte börjat. Sådan forskning ger inte rubriker på tidningarnas första sidor.

Etiska följder sysselsätter teologer

Men förutom de direkta farorna med genetisk manipulation finns det också andra frågor som måste besvaras. I synnerhet teologerna har tagit upp den etiska frågan — med vilken rätt bryter forskarna den biologiska kontinuiteten? I sista hand öppnar genmahipulation möjligheter för människan att ändra sin egen natur i grund, att inte bara forma sin egen framtid utan att forma sig själv. lj

Robert Tamm

Vissa enzymer som förekommer I naturen kan ”skära av” DNA Fig 1

Arvsanlagen — om det sedan är fråga om en människa, en banänfluga eller en bakterle — finns kodade I kromosomérna. DNAmolekylen som bär den genetiska informationen består av två långa strängar virade i spiral kring varandra (a). Strängarna binds samman av fyra ollka organiska baser: adenin (A), tymin (T), guanin (G) och cytosin (C) som alltid parvis förenar sig med varandra (adenin till tymin, guanin till cytosin). De förenade parens ordningsföljd bildar den genetiska koden (b). När dubbelspiralen delar upp sig förs den genetiska informationen vidare, antingen så att två nya likadana DNAmolekyler bildas eller så att det uppstår det budbärande RNA som påverkar cellens ollka processer (c). Om en DNA-molekyls sammansättning förändras så förändras också cellens egenskåper och utveckling.

molekyler på bestämda ställen. En av de första genmanlipulatlonerna gjordes med en enzym, Eco RI, som skar av spiralen vid det spegelvänt symmetriska gruppen TTAA så att de parvis komplementära baserna bildade .en ”svans” på vardera spiralsträngen (a). Nu var det möjligt att kapa én DNA-molekyl så att inga viktigare funktioner stördes (b) och skära ut en bit från en annan DNA-molekyl så att också den hade en svans av komplementära baser I vardera ändan (c). När den avskurna DNA-molekylen ”spiltsas” in I den avskurna får man igen en hel DNA-molekyl där genetisk information från de två ursprungliga ingår (d). Den så manipulerade genen kan sedan föras in I en cell vars arvsanlag förändras och som ger upphov till nya celler med förändrade arvsanlag (e). I det ursprungliga experimentet gjorde man först kollbakterier resistenta mot penicillin, därefter monterade man In en del av arvsanlagen från en groda I en bakterie.

4 — enzym

Ta

OH

A G son TFA TFA ATT AET C=G TEA G=C G=C T=A d. C=’ C=G TFAO T T A

OM —H

E [grn] pu POOR

Ran in DJ 3

Ol> I Hl [e manipulerad ge cel förändrad arvsanlag kromosom