Asfaltmakarna breder på

av Håkan Nylund Forum 1986-13, sida 16-17, 11.09.1986

Taggar: Personer: Pertti Salo Teman: asfaltbranschen

Asfaltmakarn sfaltering i Finland är inte bara en säAros utan också en koncen trerad business. En stor kund, Vägoch vattenbyggnadsverket, köper drygt hälften av arbetet, och två stora och ett medelstort företag gör merparten av det. De två stora, Haka-koncernen och Lemminkäinen, tog ifjol hem ca en tredjedel var av VVV:s entreprenader, medan trean Vaitatie Oy erövrade en dryg sjättedel. Resten av arbetena gick till mindre företagare.

— Branschens fakturering uppgick 1985 till ca en miljard mark, säger Valtaties VD Pertti Salo. — Omsättningssiffran är lägre, eftersom Väg- och vatten köper bitumenen av Neste direkt, men faktureringen går via entreprenörerna. Verket ger också vanligen entreprenören stenråvaran, men inte alltid, vilket också gör omsättningssiffrorna osäkra.

Lägre oljepris ökar volymen Mätt i volym hanterade branschen i fjol drygt 4 miljoner ton asfaltmassa. 2,3 milj ton breddes ut för VVV:s räkning, medan privatsektorn och kommunerna stod för 1,8 miljoner ton.

— I år kommer volymen att stiga betydligt, förklarar Pertti Salo. — Bitumenpriset, som utgör ca hälften av massans pris, har sjunkit kännbart, och Väg- och vatten har fått ökade anslag.

Koncentrationen | branschen ökade starkt genom företagsköp under början av 1980-talet, då bl a Haka köpte upp 10 företag. Utvecklingen har oroat VVV, som försökt motarbeta trenden genom bättre priser. Branschen är kapitalintensiv, och de flesta maskiner har prislappar i miljonklassen.

— En koncentration har visserligen skett, men priserna är fortfarande hårt konkurrerade, anser Pertti Salo. — Priset på inträdesbiljetten till branschen sänks genom att importen av begagnade asfaltstationer och -maskiner är livlig från Mellaneuropa. Nya småföretag har kommit och kommer hela tiden till.

Grövre materia mot spårslitaget

Vägdebatten i Finland har under de senaste åren i stor utsträckning handlat om spårslitaget. Syndabockar har utpekats på löpan 1 breder på

Bilisterna har i sommar som vanligt svurit över beläggningsarbetena på våra vägar. Detta år har det funnits mer motiv än tidigare, eftersom det låga oljepriset fått asfalteringsanslagen att räcka till mer, och entreprenörerna har kört för fullt. Nya asfaltblandningar prövas för att få bukt med spårslitaget.

de band: dubbdäcken, privatbilarna, lastbilarna, kollektivtrafiken, Väg- och vatten, entreprenörerna… Pertti Salo försvarar branschen. — Entreprenörerna kan göra ett bra jobb, specifikationerna är exakt fastslagna och övervakningen från beställarens sida noggrann. Spårslitaget beror på råvarublandningen, och förvärras av hård kyla. — För att motverka slitaget prövar man nu hårdare och grovare stenmaterial i massan, I om genom att importera material från Sverige. Proven är speciellt livliga i Ny land, där VVV:s distrikt är mycket aktivt. Under den här säsongen har vi använt mycket & k assymetrisk massa, ABE, där andelen av grovt stenmaterial är mycket större än i vanlig asfaltbetong medan mellangraderna saknas. Resultaten är uppmuntrande, säger Salo.

Gummi på vägen En annan nyhet, som Valtatie använt vid beläggningsarbeten i Borgå-trakten är ABE gummimassa.

-— Gummi som tillsatsämne ger bättr kar RAR kyhålighet och drar tillbaka vägens deformation, d v s beläggningens benägenhet att pressas ut mot kanterna.

— De nya massorna är emellertid kittaktiga och svårare att breda ut, förklarar Salo. — Det kräver extra mycket av personalens kunnande och specialutrustning.

Branschens produktutveckling drivs inom ramen för Päältystysalan neuvottelukunfa, PANK, där VVV, Neste, Statens tekniska forskningscentra! och entreprenörerna är representerade.

— Delegationen utnyttjar också interna 13/1986 FORUN

FÖRUN 13/198 tionell know how, men Finlands specialförhållanden — vinterklimatet och den flitiga användningen av dubbdäck — gör att branschen måste hitta egna lösningar för finländska förhållanden, förklarar Pertti Salo.

Betongvägar har föreslagits som en lösning på slitageproblemen, och cementindustrin har beskyllt Neste och asfaltbranschen för att bromsa försök. Enligt VD Pertti Salo har entreprenörerna inget emot betong, beläggningen kan göras med i huvudsak samma maskinpark.

— Valtatie har gjort betongbeläggningsarbeten. Tjälen försvårar emellertid användningen av betong, eftersom materialet inte är smidigt, och det är svårare att reparera. Enligt min uppfattning har experimenten inte lyckats särskilt bra, säger Salo.

Ett års job på ett halvt år

Då vägarna slits på vintern repareras de på sommare — Asfaltering är ett sommarjobb, det kommer man inte ifrån, understryker Salo. Vädret måste vara varmt och torrt för att beläggningen skall lyckas och massan kunna transporteras från asfaltstationerna till arbetsplatsen.

— Det här gör branschen mycket speciell. Offertomgången på vårvintern är kort, ca en och en halv månad. därefter körs entreprenaderna igenom med 10 timmars arbetsdagar under den varma säsongen, sedan är årets arbete gjort och en stor del av personalen sägs upp. En del folk kan sysselsättas med service av maskinparken, men ofta är det svårt att få tillräckligt många att stanna för det. Branschen lockar folk som vill göra annat under vintern. konstaterar Salo.

Säsongarbetet gör också utbildningen av personal besvärlig. Grundutbildningen ges av branschförbundet i samarbete me yrkesutbildningsmyndigheterna, medan förbundet ensamt utbildar arbetsledningen och beställarnas övervakningspersonal

Rask tillväxt

Valtatie ägdes fram till 1982 fifty-fifty av Perusyhtymå och Teräsbetoni, men övertogs sedan helt av Teräsbetoni. Efter att ägarbilden klarnade har Valtatie bl a genom fö retagsköp jagat volym och marknadsandel. 1985 uppgick produktionen till 450 000 ton massa, en ökning på 30 procent, och omsättningen till 81 Mmk. Detta år räknar VD Pertti Salo med betydande tillväxt i produktion och omsättning.

— Prisnivån är pressad i branschen eftersom konkurrensen är hård och kalkyleringsskickligheten litet si som så hos många entreprenörer så att kapitalkostnaderna ofta glöms bort, anser Salo. — Marknadsandelarna har också kostat, men vi strävar inte efter volym till varje pris. Fjolårsresultatet visade redan plus, och i år bör resultatet igen förbättras Håkan Nylund — Vinterklimatet och användningen av dubbdäck gör att man måste hitta lösningar anpassade för finländska förhållanden, säger Pertti Salo, VD för Valtatie Oy.