Åtstramning väntar år 2011

av Janne Salonen Forum 2009-12, sida 10, 21.12.2009

Taggar: Teman: järn

EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2089

SPEKTRUM

Vinnaren i en uppsatstävling med temat ”En dag har jag ett företag” få ett pris på 1 000 euro och gratis tillträde till en prepkurs och tillhörand studiematerial. Sista inlämningsdag är 31.12.2009. Mer information på wwwkraftverk.fi/uppsats.

Åtstramning väntar år 2011

JANNE SALONEN

Statistikcentralen har nu be kräftat att den kraftiga ned KOMMENTAR gången i Finlands ekonomi som började vintern 2008-09, upphörde under tredje kvartalet. Detta betyder inte att någon stark uppgång skulle ha börjat: tredje kvartalet befann vi oss i ett nolltillväxtskede, och prognoserna är att tillväxten kommer att fortsätta att vara anemisk under en god tid framöver. En del oOptimister, Såsom SIXTEN KORKMAN På ETLA, Menar dock att tillväxten kan uppgå till 2 procent under 2010. De flesta prognosmakarna har dock mera pessimistiska prognoser.

Korkmans prognos är trots allt inte helt orealistisk, om man för ett ögonblick lyfter upp blicken från det negativa stämningsläget i Finland. I världsekonomin kan en kännbar återhämtning redan vara på väg: i Asien är uppsvinget tydligt, förutom i Japan (som likt Finland fortfarande har nolltillväxt). I synnerhet i Kina är tillväxten nu stark, till följd av en stimulans som verkligen satt fart på den kinesiska ekonomin, och detta har börjat stråla ut i övriga Asien.

Det asiatiska uppsvinget har satt fart på råvaruproducenterna. Asien är numera deras huvudmarknad. Råvaruproducenterna igen finns mest i Sydamerika och i Afrika. Och en starkare tillväxt i Sydamerika har även en betydelse för den globala ekonomin.

Även Ryssland har ekonomin börjat återhämta sig. Ryssland är en viktig råvaruproducent. Oljepriset är nästan det dubbla jämfört med vad det var för ett år sedan, och väntas fortfarande stiga åtminstone i en moderat takt.

Ny situation, Läget i Finland är mycket ovant: vi har varit vana vid att stora svårigheter för exportindustrin har givit utslag i devalveringstryck och höga räntor, vilket har fått hemmamarknaden att börja må illa. Exportindustrins svårigheter syns i arbetslöshetsstatistiken. Friställningarna har till största delen gällt just industrin. Och tillväxten är fortfarande såpass svag att arbetslösheten kommer att fortsätta att växa, om än i en långsammare takt, förmodligen långt in på nästa års sida. Om den optimistiska bedömningen på en tillväxt om 2 procent slår in, kan detta dock betyda att ökningen i arbetslösheten avstannar under nästa år.

I Finland har även en expansiv finanspoli tik från statens sida hjälpt till att bromsa in nedgången, som inte så mycket som vi har varit vana vid har spridit sig från exportsektorn och industrin till den övriga ekonomin. Nedgången har också varit regionalt mycket ojämnt fördelad.

I synnerhet små industriorter har drabbats där industriföretag antingen stängt fabriker eller bantat ner personalstyrkan. I huvudstadsregionen märks knappt någon ekonomisk nedgång alls: efter en kortvarig, liten svacka har bostadspriserna, pådrivna av en brist på hyresbostäder och det låga ränteläget, vänt uppåt igen.

Den expansiva finanspolitiken, med bland annat skattelättnader, kommer att fortsätta ännu under hela nästa år: men skattelättnaderna kommer att vara över redan i 201 års budget.

Våren 2011 stundar det till riksdagsval, och denregering som tillträder efter valet måste börja strama åt statsfinanserna ordentligt, vilket betyder både skattehöjningar och nedskärningar iutgifterna (även om det inte är realistiskt att räkna med att detta leder till någon absolut minskning iutgifterna, endast till att utgiftsökningen bromsas upp). Målsättningen måste vara att Finland under nästa regeringsperiod kan krympa underskottet i den offentliga ekonomin åtminstone till den 3 procent av BNP som EMU förutsätter. Detta betyder att statsfinanserna kommer att vara strama under hela nästa regeringsperiod. Och detta kommer at medverka till att tillväxten i Finland under flera år kan vara svagare än vad vi vande oss vid före finanskrisen.

Svagare industri, Läget på längre sikt ter sig ändå inte så ljust för Finland. Ett nytt strukturellt problem har smugit sig in i den finländska ekonomin, utöver det redan välkända strukturella problemet med en åldrande befolkning: industrins konkurrenskraft har tydligt försämrats. Tidigare i motsvarande lägen har valutan varje gång devalverats rätt kraftigt, men nu finns inte denna möjlighet. Det som exportindustrin skulle behöva är en större flexibilitet i arbetskraftskostnaderna. I praktiken skulle det innebära att det hos arbetstagarna skulle finnas en beredskap att gå med på lönesänkningar. Men något sådant finns inte i sikte: det är till och med svårt att få arbetstagarna med på en nollinje i löneförhandlingarna. Det är sannolikt att friställningarna och permitteringarna inom industrin kommer att fortsätta. För industrin är läget i alla sektorer inte längreriktigt lika nattsvart som tidigare under året. Metallindustrins orderingång är ännu svag, och bland annat varvens sysselsättning kan komma att försämras drastiskt. Men inom skogsindustrin, som länge dragits med stor överkapacitet och låga priser, har en viss ljusning nu kunnat börja skönjas.

= 3 =] la 3 TI ä S = [=]